Statens budget 2023–2026: 1 354 miljarder kronor
Hur fördelas Sveriges gemensamma resurser? Granska samtliga 27 utgiftsområden, se vilka politikområden som vuxit snabbast under mandatperioden, utforska regeringens skattesänkningar och jämför med oppositionens alternativa skuggbudgetar.
Utgiftsområden, reformer och alternativ
Varför riksdagsledamöter måste förstå den statliga budgetprocessen
Statens budget på över 1 350 miljarder kronor är det enskilt viktigaste styrmedlet i svensk politik. Den bestämmer hur många poliser vi kan anställa, hur mycket försvarsmateriel vi kan köpa in, hur mycket regionerna får till sjukvården och hur mycket skatt en vanlig löntagare betalar varje månad.
Ändå är det få riksdagsledamöter utanför finansutskottet som har praktisk förståelse för hur budgetlagens rambeslutsmodell och utgiftstak fungerar i praktiken. En av anledningarna till att jag föreslår inrättandet av Riksdagens Parlamentariska Akademi är just detta: folkvalda ledamöter behöver praktisk vidareutbildning i statlig redovisning, samhällsekonomiska kalkyler och Finanspolitiska rådets analyser.
När en ledamot lägger fram ett lagförslag eller en motion är det rimligt att kräva en tydlig finansieringsplan. Att bara kräva miljardsatsningar utan att ange vilket utgiftsområde som ska banta eller vilken skatt som ska höjas är plakatpolitik som inte gör Sverige starkare. Genom att öppna upp statsbudgetens alla 27 utgiftsområden och visa hur reformerna finansieras hoppas jag bidra till en mer saklig och transparent politisk debatt.