Vi behöver en ideologisk folkbildning

När jag står i valstugan märker jag att väljarna ofta kan väldigt mycket. Men de kan det bara om enskilda sakfrågor eller lösryckta händelser i nyhetsflödet. De saknar den djupare förståelsen för varför samhället ser ut som det gör, och varför vi gör det vi gör.

Folk kommer fram och ställer en till svars för något de sett i ett TikTok-klipp om att Socialdemokraterna »vill ha kvar mängdrabatten på sexualbrott«. Eller så har de gjort en valkompass på nätet som förvirrar in folk i att rösta enbart utifrån plånbok och trettio lösryckta sakfrågor. Väljarna vet vad vi tycker i enskilda frågor, de vet vad media säger om oss, och de har full koll på personkonflikter och vem som sagt vad. Men de saknar den materiella samhällsanalysen.

Fällan vi ständigt hamnar i

Vårt parti hamnar i den här fällan hela tiden. Vi låter oss luras in i identitetspolitik och sakpolitiska debatter om struntdetaljer. Fokuset hamnar på vilka vi kommer att samarbeta med, på regeringsspekulationer, på mängdrabatten, eller på vad vi har sagt om Sverigedemokraterna.

Det är ingen som rapporterar om våra djupare ideologiska inslag. Partiledardebatterna ger oss inte utrymmet att förklara vår politik, skillnaderna mellan oss och andra partier, eller hur vi vill att samhället faktiskt ska se ut och för vem det ska byggas.

Medielogiken och partiledningens dilemma

Partiledningen känner sig ofta hjälplösa mot media. De vet inte hur de ska få förtroende för att driva igenom den politik de egentligen vet vore bäst, eftersom traditionella medier är så duktiga på att slå sönder våra viktigaste förslag. Eftersom vi inte har våra egna kanaler där vi får nå ut och ge vår egen bild av vad som hänt, tvingas väljarna förstå vår politik genom traditionella kanaler och tyckare som medvetet vill missförstå på grund av chockvärdet.

Media gör i grunden sitt jobb bra. För bra. Som journalist har du gjort ett bra jobb om du skriver en artikel som ger många klick och reaktioner och skapar tryck. För att något ska bli medialt måste det vara sensationellt. Därför tjänar du som journalist på att missförstå och välja det skarpaste citatet.

Många tror att nyhetstidningarna är höger eller vänster. Man förväntar sig att media ska rapportera om vår politik och agera som folkbildare, men det är inte deras jobb. De bryr sig inte om vårt partiprogram, våra historiska rötter eller djupare ekonomiska förklaringsmodeller. De gillar förenklade, snabba artiklar och fokuserar hellre på person än på politik.

Partiledningen gör i grunden ett bra jobb. Men när de inte har resurserna eller kanalerna att förklara varför man gör de val man gör, så väljer man ofta istället att kapitulera och anpassa sig, eller undvika debatter man är rädd kommer att bli missförstådda. Det får konsekvensen att våra kärntrupper upplever det som att vi backar eller går högerut. Samtidigt vill partiledningen skydda oss från de hårda rubriker och den mediala hetsjakt som kan uppstå när vi går till val på nödvändiga reformer som fastighetsskatt.

Ytliga förklaringar och varför högern vinner mark

Ytliga förklaringar förklarar mycket av Sverigedemokraternas framgångar historiskt. Förklaringen »Invandraren stal mitt jobb, min bostad, min välfärd« är lätt att förstå.

Det som saknas i den allmänna debatten är de komplexa diskussionerna: hur Sverige avindustrialiserats, hur privatiseringen och de minskade statsbidragen till kommuner och regioner drivit fram nedskärningar i skola och sjukvård till förmån för skattesänkningar. I min genomgång av Sverige 1970–2026 i grafer syns det tydligt: landet har blivit rikare, men jämlikheten och skolan har brutits upp under decennier av marknadsexperiment och åtstramningar.

En grundläggande förståelse för hur vi löser de skenande priserna på bostadsmarknaden och bostadsbristen saknas i dag helt. Som jag formulerar i programmet för Sverige 2030: En bostad, ett jobb, en framtid krävs det att vi bygger 60 000 bostäder om året, skriver upp statsbidragen i lag, inför samma elpris i hela landet och återindustrialiserar med kompetens i stället för låga löner.

Men den typen av förståelse kan man inte skapa i en snabb partiledardebatt några dagar innan valet. Det är alldeles för sent.

Vad vi behöver göra

Det är vårt jobb att gå ut i våra egna podcasts och kanaler och förklara vår ideologi och vår vision:

• Återgå till ideologisk utbildning och folkbildning: Vi måste lära medlemmar och sympatisörer att förstå makt, kapitalintressen, medielogik och budgetregler.
• Bygga egna lokala organ och podcasts: Lokala tidningar, öppna cirklar och podcasts där vi själva ger sammanhanget bakom våra beslut och positioneringar.
• Utveckla egna sociala medier: Kanske behöver vi faktiskt utveckla vårt eget sociala media. När Metas och TikToks algoritmer är byggda på att skapa splittring och ställa grupper och filterbubblor mot varandra, skulle vi tjäna på ett genuint socialt medium där grupper tvingas mötas, lyssna och förstå varandras resonemang.

Vi kan inte förlita oss på att traditionella medier ska göra folkbildningsarbetet åt oss. Om vi vill att väljarna ska förstå varför vi vill bygga ett annat Sverige, måste vi börja med att ge dem analysen och språket tillbaka.