Uppsala kommunfullmäktige i siffror och motioner
Jag bor i Uppsala. När jag granskar riksdagens 349 ledamöter slås jag ofta av hur avskärmad den nationella politiken är från vanligt arbetsliv. Men hur ser det ut i stadshuset på Vaksalagatan? Här är en genomgång av makten, människorna och de motioner som faktiskt formar vår vardag i kommunen.
40 för styret, 41 för oppositionen
Har civilt arbete utanför politiken
Skola, omsorg, stadsbyggnad
Svenskt Näringslivs mätning 2026
Hur står sig kommunfullmäktige mot riksdagen?
Det finns tre grundläggande skillnader mellan demokratin i riksdagshuset i Stockholm och stadshuset i Uppsala.
1. Yrkeslivet finns kvar
I riksdagen har 37,5 % av ledamöterna inte haft ett civilt arbete sedan 2010. I Uppsala kommunfullmäktige är nästan alla ledamöter fritidspolitiker. På dagarna är de högstadielärare i Gränby, mjukvaruutvecklare i Fyrislund, sjuksköterskor på Akademiska eller hantverkare i Storvreta. De möter vardagen varje morgon innan de sätter sig i nämndmötena på kvällen.
2. Motionsrätten är levande
I riksdagen skrivs 13 000 motioner under tre veckor på hösten, varav över hälften är klonade partitexter och 99 % avslås i klump. I kommunen får ledamöter väcka motioner året runt. Varje motion måste beredas av förvaltningen och skickas på remiss. Även om oppositionens förslag ofta avslås händer det att bra idéer faktiskt vinner gehör.
3. Förvaltningens tysta makt
I riksdagen avgör partipiskan nästan allt. I kommunen är det ofta förvaltningens tjänstemän som sätter ramarna. När stadsbyggnadsförvaltningen eller kommunledningskontoret skriver en tjänsteskrivelse krävs det ett ovanligt modigt eller påläst kommunalråd för att gå emot underlaget. Makten ligger i formuleringarna i underlagen.
Vem styr Uppsala – och hur ser maktbalansen ut?
Uppsala har under lång tid styrts i minoritet, vilket gör varje fullmäktigemöte till en verklig förhandling.
Styret: S + V + MP (40 mandat)
MinoritetsstyreErik Pelling (S) har varit kommunstyrelsens ordförande sedan 2018. Tillsammans med Tobias Smedberg (V) och Linda Eskilsson (MP) samlar styret 40 av 81 mandat. De saknar ett enda mandat för egen majoritet, vilket innebär att de behöver hitta överenskommelser med antingen Centerpartiet, Liberalerna eller Utvecklingspartiet för att säkra sina budgetar och genomföra stora projekt som spårvägen.
- Prioriteringar: Genomföra spårvägen och Uppsalapaketet, klimatomställning, bostadsbyggande och trygghetssatsningar i Gottsunda och Gränby.
- Svag punkt: Det kraftigt fallande företagsklimatet och utmaningen att hålla ihop en koalition som balanserar mellan Vänsterpartiets välfärdskrav och Miljöpartiets stadsbyggnadsvisioner.
Oppositionen (41 mandat)
Delad oppositionOppositionen är aritmetiskt större än styret (41 mandat), men djupt splittrad i sakfrågor:
- Moderaterna (Therez Almerfors, Sofia Andersson): Vill stoppa spårvägen till förmån för BRT-bussar, kräver regelförenklingar och servicegarantier för företag, samt fler ordningsvakter och trygghetskameror.
- Centerpartiet (Ehsan Nasari): Intar en vågmästarroll. Svängde i spårvägsfrågan till "halva spårvägen" (bygg i stan, skrota Ultunalänken och bron), och fokuserar starkt på småföretag och landsbygdsutveckling.
- Kristdemokraterna (Jonas Segersam): Driver frågor om småhusbebyggelse, trädgårdsstäder, landsbygdsskolor och valfrihet i skola och omsorg.
- Liberalerna (Eva Edwardsson): Försvarar spårvägen tillsammans med styret, men kräver kortare handläggningstider för detaljplaner och mer resurser till grundskolan.
- Sverigedemokraterna (Maria Rosander): Vill prioritera kransorter framför centrala prestigebyggen, skrota spårvägen och sänka bygglovsavgifter.
- Utvecklingspartiet (Stefan Hanna / Theo Blanco): Oberoende lokalparti med fokus på avbyråkratisering, motstånd mot spårvägen och regeln "hellre fria än fälla" i bygglovsärenden.
Vilka motioner lyfts i Uppsala – och vad händer med dem?
Här är fem konkreta sakfrågor som debatterats flitigt i fullmäktige under de senaste åren, och vad som faktiskt hände med förslagen.
Brandstationer som civila trygghetspunkter vid kris
Bifallen mot styret (42–39)
Initiativtagare: Christian Hermanson och Jonas Segersam (KD).
Förslaget: Att kommunens deltidsbrandstationer på landsbygden (som i Almunge, Knutby och Storvreta) ska rustas upp med nödström, satellitkommunikation och förråd för att fungera som trygghetspunkter för allmänheten vid långvariga strömavbrott eller kriser.
Resultat: Styret (S+V+MP) yrkade avslag med hänvisning till pågående utredningar, men hela oppositionen röstade samlat och vann voteringen i fullmäktige med 42 röster mot 39. Ett sällsynt bevis på att lokal opposition kan få igenom skarp sakpolitik.
Servicegarantier och tidsfrister vid bygglov och tillsyn
Besvarad / Delvis tillgodosedd
Initiativtagare: Moderaterna (Therez Almerfors) och Liberalerna.
Förslaget: Att införa tydliga tidsgarantier för företagare som söker bygglov eller miljötillstånd, där kommunen betalar tillbaka avgiften om handläggningen överskrider lagstadgad tid, samt att införa "byggherreplaner".
Resultat: Motionen avslogs formellt av styret, men det enorma trycket från Svenskt Näringslivs ranking (plats 266 av 290) tvingade kommunledningen att själva lägga in skärpta uppdrag om snabbare handläggning och digitala bygglov i Mål och budget 2026.
Utveckling av Jällagymnasiet och gröna näringar
Bifall / Enighet i fullmäktige
Initiativtagare: Jonas Segersam (KD) m.fl.
Förslaget: Att utreda en ny driftledarutbildning vid Jällagymnasiet i samverkan med Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) för att stärka länets livsmedelsförsörjning och utbilda framtidens lantbrukare.
Resultat: Kommunstyrelsen föreslog bifall till att inleda samtal och utreda utbildningen. En fråga där stad och landsbygd möttes utan partipolitisk prestige.
Folkomröstning om Uppsala spårväg
Avslagen i fullmäktige
Initiativtagare: KD, M, SD och Utvecklingspartiet.
Förslaget: Att anordna en lokal folkomröstning i samband med valet 2026 om huruvida spårvägsprojektet ska avbrytas.
Resultat: Avslogs av fullmäktiges majoritet (S, V, MP och L). Styret hänvisade till att väljarna redan tagit ställning i valet 2022 och att en avbruten spårväg skulle kosta kommunen 1,7–2,1 miljarder kronor på ett enda bokslut samt förverka 3,1 miljarder i statligt stöd.
Tre sätt att faktiskt påverka i Uppsala
1. Läs tjänsteskrivelsen innan mötet
Nämndernas handlingar är offentliga en vecka innan sammanträdet på uppsala.se. Om du vill påverka ett bygglov, en skolnedläggning eller en busslinje: läs tjänstemannens underlag. Det är där argumenten formuleras som politikerna sedan röstar om.
2. Kontakta fritidspolitikerna direkt
Till skillnad från riksdagsledamöter som skyddas av partikanslier svarar lokala fullmäktigeledamöter nästan alltid i telefon eller på mejl. De är dina grannar. Ett sakligt mejl med lokala fakta från ett föräldramöte eller en byaförening väger ofta tyngre än en partiledardebatt.
3. Väck ett Uppsalaförslag
Uppsala kommun har ett system för e-petitioner ("Uppsalaförslaget"). Får ett förslag minst 30 röster från kommuninvånare måste ansvarig facknämnd ta upp det till formell politisk behandling. Flera cykelbanor och lekplatser har blivit till just den vägen.