Hur Sverige kan leda med öppen källkod, egna datafabriker och mänsklig kontroll
Jag anser att artificiell intelligens varken är en naturlag eller en oundviklig undergång. Det är ett industriellt verktyg. Om vi tillåter tekniken att drivas av oreglerad kapitalextraktion riskerar vi en katastrof för svensk ekonomi där unga stängs ute från arbetsmarknaden. Men om vi förbjuder AI går alla produktivitetsvinster förlorade. Min övertygelse är att vi måste välja den balanserade vägen: rikta in AI på positiva användningsområden, bygga europeiska datafabriker och alltid sätta människan vid spakarna.
Maskinen ger beslutsunderlag och klipper byråkrati, men beslut som berör människor fattas alltid av mänskligt samvete.
02 · Suveränitet Europeiska datafabriker →Öppna modeller och koordinerade databanker i Norden för industri, medicin och jordbruk – oberoende av Silicon Valley och Asien.
03 · Sysselsättning Rädda instegsjobben →Jag vägrar se en hel generation unga fastna i utanförskap när juniora roller raderas av kortsiktiga effektiviseringar.
04 · Bildning & Kultur Analog skola & autenticitet →Skydda barns kognitiva utveckling mot förflackning och reglera syntetiskt innehåll som riskerar att dränka mänsklig kultur.
AI kan bli en katastrof för svensk ekonomi
Rikta in AI på positiva områdenJag anser att teknisk effektivisering inte automatiskt leder till välstånd. Om företag använder AI enbart för att säga upp personal och pressa löner riskerar vi en allvarlig ekonomisk obalans: produktionskapaciteten exploderar samtidigt som hushållens samlade köpkraft och lönesumma kollapsar. Men jag anser samtidigt att ett totalförbud vore lika förödande, eftersom Sverige då tappar all konkurrenskraft och alla produktivitetsvinster går förlorade.
Vilka politiska val gör vi för svensk AI?
Kryssa i de förslag du vill införa för att se min bedömning av konsekvenserna för jobb, köpkraft och suveränitet.
Unga får handledning, arbetslivserfarenhet och en verklig chans till personlig utveckling på jobbet.
Jämfört med dagens bas på 20,8 %.
Produktivitetsvinster stannar hos löntagarna och stimulerar inhemsk konsumtion.
Historisk bas: 60–65 % av BNP.
Egna datafabriker ger spetskompetens inom medicin, skog och svensk industri.
Minskar beroendet av amerikanska och asiatiska techmonopol.
Medborgarna har laglig rätt att tala med en människa; mekanisk alienation undviks.
Tryggar förtroendet mellan medborgare, kunder och företag.
Rikta in AI på positiva användningsområden (Optimal balans)
Jag tror att detta är den enda hållbara vägen framåt: vi tillåter och stimulerar AI för produktivitetshöjande insatser, samtidigt som vi ställer krav på att unga ska handledas och att människan alltid behåller kontrollen. Reallönerna ökar, administrationen kapas och vinsterna återinvesteras i svensk industri, vård och forskning.
Hur vi kan förhålla oss till AI
Jämförelse mellan de tre vägvalen för svensk politik och industri
Om vi inte reglerar AI så riskerar vi att förlora en hel generation av framtida arbetskraft
Jag känner en allmän rädsla för att se 100 000-tals svenska ungdomar fastna i långtidsarbetslöshet om vi tillåter svenska företag att ersätta juniorer och ny arbetskraft med artificiell intelligens. Vi är redan ett land med en enormt hög ungdomsarbetslöshet på 20,8 %. Vi behöver säkerställa att unga får kompetensen och erfarenheten av att jobba och att artificiell intelligens inte ersätter mänsklig intelligens, men blir ett komplement till det.
Dagens unga på instegsjobb inom teknik, juridik, ekonomi, marknadsföring, kundservice och förvaltning är morgondagens seniorer, beslutsfattare och experter. Men utan juniorer får vi inga fler seniorer. Det handlar om något mycket större och viktigare än enbart teknisk programmering: unga människor måste få en verklig chans att komma in i arbetslivet, ta ansvar, bygga självförtroende och få livserfarenhet och personlig utveckling. Om vi tillåter företag att ersätta instegsjobben med maskinella modeller raderar vi den första och viktigaste pinnen på utvecklingsstegen. Vi riskerar dessutom att bygga högintelligenta system som ingen människa i framtiden har praktisk erfarenhet nog att förstå, leda eller utvärdera. Människor måste utvecklas tillsammans med och bredvid tekniken. AI ska användas under handledning av seniora mentorer för att lyfta ungas förmågor och personliga mognad – inte för att ställa dem i arbetslöshetskö. Vi behöver breda lärlingsprogram, praktikgarantier och riktade skattelättnader för att säkra ungas personliga utveckling i alla branscher.
Detta är i grunden ett designproblem, inte ett tekniskt problem. Det finns inget som tvingar oss att låta AI leda till massuppsägningar. I Kina har exempelvis domstolar slagit fast att företag inte godtyckligt får avskeda anställda med hänvisning till att deras arbetsuppgifter automatiserats med AI. Arbetsgivaren har i stället skyldighet att omplacera och vidareutbilda personalen. Omställning på arbetsmarknaden kan och måste medlas politiskt, inte lösas genom att kasta ut unga i kylan.
Bygg europeiska datafabriker och öppna databanker – ge inte upp marknaden
Jag känner också en stor oro för att Europa kommer stå utan egna AI-modeller och att europeiska företag tvingas använda asiatiska eller amerikanska modeller för att kunna avancera sin forskning. Det riskerar att göra att Europas forskning och innovation halkar efter. Kan Sverige utveckla egna datafabriker och öppna databanker så kan vi börja träna specialiserade lokala modeller efter europeiska behov, t.ex inom agrikultur, medicin, skogsbruk, hälsa och sjukvård.
Skräddarsydd agromodell via SLU & lantbruket
Jag anser att vi med nationella databanker som samordnar satellitdata från Sentinel, markkemidata från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Ultuna och lokala väderstationer kan träna öppna grundmodeller. Lantbrukaren kan optimera kvävegivor och ogräsbekämpning på centimeternivå utan att lämna ifrån sig affärsdata eller betala löpande prenumerationer till utländska teknikjättar.
Inlåsning i utländska plattformsavtal
Utländska plattformar suger upp svenska bönders skördedata, optimerar sina egna modeller och säljer sedan tillbaka insikterna till ockerpriser. Vid geopolitisk kris kan tillgången strypas över en natt, vilket hotar svensk livsmedelsberedskap.
Klinisk suveränitet vid Karolinska & Akademiska
Jag anser att svenska patientjournaler och biobanker är en av världens mest unika datatillgångar. Genom att träna specialiserade medicinska AI-modeller lokalt på krypterad svensk infrastruktur kan vi upptäcka cancer och sällsynta diagnoser tidigt – med full garanti för patientintegritet och utan att svensk hälsodata skickas till utländska servrar.
Patientdata läcker till kommersiella jättar
Om regionerna köper stängda proprietära system från amerikanska tech-jättar läcker känsliga patientuppgifter eller hålls gisslan bakom oöverskådliga molnavtal. Läkare tvingas förlita sig på svarta lådor vars diagnostiska algoritmer inte kan granskas av svensk expertis.
Spjutspets vid MAX IV och ESS i Lund
Synkrotronljusanläggningen MAX IV och neutronkällan ESS genererar petabyte av extremt komplexa mätdata. Jag vill att öppna AI-modeller tränade på dessa data möjliggör banbrytande simuleringar av supraledare, batterikemi och koldioxidfångst direkt i svensk akademisk regi.
Vetenskaplig expropriering
Om svenska fysiker tvingas köra beräkningar via utländska kommersiella AI-moln blir grundforskningen beroende av utländska prioriteringar och immateriella rättigheter hamnar i händerna på privata monopol.
Verkstadsgiganternas konkurrenskraft
Scania, Volvo Group, Sandvik, Epiroc och ABB har över ett sekels djup kunskap om metallurgi, robotik och fordonsteknik. Genom öppna basmodeller som finjusteras på interna CAD- och sensordata kan svensk verkstadsindustri bygga autonoma gruvmaskiner och självlärande robotceller som slår global konkurrens.
Industriellt spioneri och patentläckage
Att skicka ritningar, hållfasthetsberäkningar och styrprogramvara genom stängda utländska API:er skapar överhängande risker för industrispionage. Våra mest värdefulla produktionsmetoder matas in i konkurrenters träningsdata.
Skolan och PISA-resultaten: Vad händer när barn får använda AI fritt?
OECD & SkolverketI PISA 2022 föll svenska 15-åringars resultat i matematik till 482 poäng och i läsförståelse till 487 poäng. Jag är djupt oroad för att om vi släpper in generativ AI i grundskolan utan strikt pedagogisk reglering kommer barn att förlora förmågan att läsa djupt, räkna i huvudet och formulera egna tankar.
Hur ska skolan förhålla sig till AI och digitala verktyg?
Kryssa i de pedagogiska förslagen och se min bedömning av elevernas förmågor.
Djup läsförståelse och självständigt ordförråd utvecklas genom böcker och handskrift.
Eleverna förstår matematiska principer på djupet utan digitala genvägar.
Studenterna behärskar källkritik och genomskådar maskinella hallucinationer.
Förmåga att fokusera, resonera och formulera egna argument utan maskinell krycka.
Analog grund med reglerad gymnasiesparring (Optimal pedagogik)
Jag anser att vi måste skydda barns hjärnor från digital förflackning. Genom att hålla grundskolan analog bygger eleverna ett djupt ordförråd, logisk förståelse och mental uthållighet. När AI väl introduceras på gymnasiet fungerar det som en sokratisk motpart – inte en maskin som tänker åt dem.
Bedöm skrivprocessen, inte det statiska resultatet
Jag anser att det i en värld med generativ text är helt meningslöst att sätta betyg på en statisk hemuppsats. Läraren ska i stället granska versionshistoriken i dokumentet för att se hur texten vuxit fram över tid, och eleven ska muntligt redovisa sin tankeprocess inför klassen. Den som verkligen förstår sitt ämne kan alltid förklara det med egna ord.
Ett digitalt körkort innan fri tillgång beviljas
Min åsikt är att unga, innan de får fri tillgång till generativa modeller i skolarbetet, ska ha genomgått en grundlig utbildning i källkritik, hallucinationsrisker och manipulativ gränssnittsdesign. AI ska fungera som en sokratisk sparringpartner för avancerade gymnasieelever, aldrig som en maskinell genväg runt tänkandet.
Skydda den mänskliga kulturen och kreativiteten
Snart kommer du inte se riktiga påfåglar på internet längre. Tänk dig att du googlar efter en bild av en påfågel. Men istället för riktiga bilder får du ai-genererade versioner. AI-genererat kreativt material gör att vi får en förvrängd bild av verkligheten. När AI-modeller tränas på ai-genererat material försämras även kvalitén på det ai-genererade materialet. Risken är att AI leder till att tidigare kunskap förvrängs och ersätter äkta kunskap, mänsklig konst.
- Mänskliga författare och konstnärer slås ut: Marknaden dränks i gratis eller extremt billigt maskinellt innehåll som kopierar mänskliga stilar utan ersättning.
- Epistemisk kollaps: Sökmotorer fylls med syntetisk desinformation, hallucinerade citat och falska historiska narrativ som matar nästa generations AI.
- Kulturell förflackning: Litteratur, film och musik reduceras till algoritmisk formelkonst anpassad för dopaminkickar i stället för djup mänsklig beröring.
- Obligatorisk proveniensmärkning (C2PA): Allt AI-genererat bild-, ljud- och textmaterial i offentligheten ska märkas kryptografiskt och visuellt så att medborgare ser vad som är äkta.
- Kompensationsfond för upphovspersoner: AI-företag som tränar modeller på svensk upphovsrättsskyddad litteratur, journalistik och konst måste betala licensavgifter.
- Offentlig upphandling av autentisk kultur: Bibliotek, skolor och statliga institutioner ska förbehålla sina inköp för verifierat mänskligt hantverk.
AI får inte utvecklas på människans bekostnad
Vi är människor och lever i ett samhälle av människor, för människor. Det finns inget egenvärde i att AI utvecklas på människans bekostnad. AI kan redan idag producera forskning som är så pass komplex att människor inte kan förstå dess resultat eller slutsatser. Om människor inte kan förstå forskningsresultat, så minskar värdet av AI-genererad forskning. AI-forskning måste därför växa fram tillsammans med och av forskare som har möjlighet att styra hur AI genomför sina resultat, vilken metod den använder, så att AI-utvecklingen går till mänsklighetens gagn.
AI kan göra oss smartare
Vi oroar oss ofta för att AI blir allt smartare. Jag tror att AI kan göra oss smartare, om den används på rätt sätt som en kognitiv hävstång som förklarar komplexa sammanhang och tränar upp vår egen tankeförmåga.
AI håller på att bli en svart låda
Om vi inte förstår våra ai-modeller riskerar de att fatta beslut som är katastrofala för människor. Förstår vi våra ai-modeller och hur de kommer fram till sina slutsatser kan vi förbereda oss och anpassa oss.
Människor blir alienerade
Om vi lämnar över kontrollen blir vi passiva konsumenter som bara trycker på knappar och skriver prompts vi inte förstår. Då tappar vi meningen och självförtroendet i våra egna liv.
Min grundregel: Växa tillsammans med AI
Jag anser att vi måste ställa strikta krav på förklarbarhet (Explainable AI) i all offentlig förvaltning och kritisk industri. Maskinen ska aldrig producera orakelliknande svar som vi förväntas blint acceptera. Den ska visa sin tankekedja och underlag så att den mänskliga användaren lär sig något och förstår varför. Människan ska alltid vara piloten och maskinen planet.
Fem lagförslag för hur vi kan reglera AI
Vi kan inte ge upp inför en "oundviklig" ai-utveckling. Här är fem förslag för att vi ska kunna möta ai-utmaningen.
Säkerställ att AI bara används för produktivitetshöjande insatser
Lagstifta om att AI-stöd i svenskt näringsliv och offentlig sektor ska riktas mot produktivitetshöjande insatser – inte rent extraction, inte att avskeda, inte att hålla lönerna nere. Företag som genomför omfattande AI-automatisering ska ha lagstadgad skyldighet att vidareutbilda och omplacera berörd personal.
Gör rätt att kunna prata med människor i kundtjänst till en lag för alla svenska företag
Lagstifta om att alla företag och myndigheter som vänder sig till svenska konsumenter och medborgare måste tillhandahålla en tydlig, kostnadsfri och omedelbar väg att få prata med en mänsklig kontakt. Ingen människa ska kunna stängas ute bakom en ogenomtränglig mur av automatiserade chattbotar.
Nationella öppna datafabriker och samordnade databanker
Bygg statliga och nordiska beräkningskluster drivna av ren el, med öppna koordinerade databanker för strategiska basbranscher (skogs- och jordbruk, medicin, materialfysik och verkstadsindustri). Koden och modellvikterna ska vara öppna så att svenska små och medelstora företag kan träna egna modeller utan dyra utländska licenser.
Juniorgaranti och lärlingsavdrag över hela arbetsmarknaden
Inför riktade skattelättnader och upphandlingskrav för företag som anställer och handleder juniorer. Detta gäller inte bara programvaruutvecklare och ingenjörer, utan alla sektorer där unga i dag möter samma utmaning: marknadsföring, kundtjänst, juridik, ekonomi och administration. Vi måste rädda instegsjobben för unga och säkerställa att AI används för att kompetenshöja nästa generation, inte stänga dem ute.
Kulturell provenienslag och upphovsrättslig licensplikt
Gör märkning av AI-genererat material obligatoriskt med digitala certifikat (C2PA). Klargör i upphovsrättslagen att kommersiell modellträning på svenska verk kräver skriftligt tillstånd och obligatorisk royalty till upphovspersoner via en nationell upphovsrättsfond.
Pilotmodellen: Människan flyger, maskinen assisterar
"Människan ska vara piloten och AI ska vara flygplanet. Det ska alltid vara vi som har handen på spakarna och fattar besluten som berör andra människor."
Jag ser inte AI som en ersättare för mänskligt omdöme, empati eller kreativitet. Om vi använder tekniken till att sparka kundtjänstmedarbetare eller lägga ut myndighetsbeslut på ogenomträngliga algoritmer gör vi ett allvarligt misstag. Det skapar alienation och tar bort ansvaret.
Min grundregel är enkel: om du inte kan bygga det eller förstå det, ska du aldrig godkänna det. Om man fattar ett beslut eller genomför tekniska förändringar utan att förstå varför, leder det ofrånkomligen till allvarliga säkerhetsrisker och haverier.
Du som människa måste alltid veta och känna dig trygg i de beslut som fattas. Du måste veta vad du vill. En AI kan inte tänka åt dig, och den kan aldrig veta vem du är, vad du vill eller vad du behöver. Du behöver känna tilltro till dina egna beslut, din egen kunskap och din inre kompass — precis det jag skriver om i min bok Why I Love. Om du inte vet vad du vill kommer du inte att bli nöjd när maskinen har utfört det heller. Då förlorar man känslan av kontroll och mening i livet.
Stoppa monopolräntan och digital feodalism
När en handfull utländska teknikjättar äger infrastrukturen förvandlas svenska företag och kommuner till hyresgäster som betalar löpande tullavgifter för grundläggande programvara. Produktivitetsvinsterna från AI ska tillfalla de arbetande och samhället, inte slussas ut till monopolföretag i Kalifornien.
Politiker ska låta utvecklingen komma underifrån
Det är läkaren och undersköterskan som vet var journalarbetet ska avlastas. Det är verkstadsarbetaren och processingenjören som ser var maskinerna krånglar på fabriksgolvet. Politiker och ledningar ska inte bestämma användningsfall ovanifrån utan sätta öppna API-standarder och ge de som gör jobbet verktygen att förnya sin vardag.
Riksdagens 53 motioner om AI och digitalisering
Under mandatperioden 2022–2026 har ledamöter från alla riksdagens partier väckt motioner om artificiell intelligens, öppna data och algoritmisk styrning. Här är de viktigaste förslagen ordnade efter sakområde.
Nationell AI-strategi och riksdagens organisation
| Motion | Parti | Förslagsställare | Yrkande / Kärna |
|---|---|---|---|
| HB02498 | S | Markus Selin | Inrätta ett permanent data- och digitaliseringsutskott i Sveriges riksdag för att samla lagstiftningskompetensen. |
| HB021927 | S | Adrian Magnusson | Skyndsam uppdatering av Sveriges nationella AI-strategi med tydliga mål för forskning och industriell tillämpning. |
| HC021282 | M | Susanne Nordström | Plan för uppdatering av AI-strategin och utökat nordiskt samarbete kring beräkningsresurser och reglering. |
| HD023137 | M | Emma Ahlström Köster | En sammanhållen AI-strategi som förenar rättssäkerhet, etik och innovation för att främja svenska startups. |
| HD023425 | MP | Jan Riise | En grön AI-politik med fokus på energisnåla modeller, klimatberäkningar och öppna miljödata. |
| HD02311 | SD | Rashid Farivar | En tillförlitlig, konkurrenskraftig och hållbar svensk AI-politik för att trygga industriell suveränitet. |
Öppen källkod och offentlig infrastruktur
| Motion | Parti | Förslagsställare | Yrkande / Kärna |
|---|---|---|---|
| HD02315 | SD | Mattias Bäckström Johansson | Öppen källkod i offentlig förvaltning för att motverka inlåsning och stärka cybersäkerheten (återkommande förslag 2022–2025). |
| HC021261 | S | Dzenan Cisija | Inrätta en nationell AI-infrastruktur för hela den offentliga förvaltningen för att undvika dubbelarbete mellan myndigheter. |
| HD022832 | C | Niels Paarup-Petersen | Digitalisering för hela Sverige: öppna API:er och sammanhängande digital infrastruktur för landsbygden och småföretag. |
| HC021284 | M | Susanne Nordström | En nationell plan för implementering av säkert AI-stöd inom svenska myndigheter. |
Insyn, rättssäkerhet, upphovsrätt och skydd mot desinformation
| Motion | Parti | Förslagsställare | Yrkande / Kärna |
|---|---|---|---|
| HA021740 | S | Laila Naraghi | Insyn, algoritmer och AI: säkerställa att automatiserade beslut kan granskas och att medborgare får förklaringar. |
| HB0217 | V | Vasiliki Tsouplaki | AI och upphovsrätt: skydda författare, musiker och bildkonstnärer mot olovlig träning av kommersiella AI-modeller. |
| HC022289 | M | Ulrik Nilsson | AI och rättssäkerheten: förhindra att medborgare bedöms av partiska eller otransparenta algoritmer. |
| HC021262 | S | Aida Birinxhiku | Åtgärder och lagstiftning mot deepfakes, desinformation och manipulering av valprocesser. |
| HD021815 | S | Aylin Nouri | Obligatorisk märkning av AI-genererat bild- och ljudmaterial i offentligheten. |
| HD023956 | C | Ulrika Liljeberg | Följdmotion till prop. 2025/26:150: krav på strikta proportionalitets- och integritetsspärrar vid polisens användning av ansiktsigenkänning. |
Skola, vård och arbetsmarknad
| Motion | Parti | Förslagsställare | Yrkande / Kärna |
|---|---|---|---|
| HD02846 | C | Niels Paarup-Petersen | AI:s betydelse för framtidens arbetsmarknad och skola: kompetenslyft och utbildning i stället för förbud. |
| HC021599 | S | Aida Birinxhiku | AI i utbildningssystemet: pedagogiska riktlinjer, lärares fortbildning och skydd mot fusk och orättvisor. |
| HD021813 | S | Aida Birinxhiku | En AI-utveckling till gagn för arbetstagarna: förbud mot kränkande övervakning på arbetsplatsen och rätt till omställning. |
| HD023345 | M | Helena Storckenfeldt | Artificiell intelligens inom sjukvården: underlätta implementering av kliniskt beslutsstöd i regionerna. |
Hur de svenska Europaparlamentarikerna röstat om AI-förordningen
EU:s AI-förordning (AI Act) sätter ramarna för hela kontinenten. Så här har de ledande svenska partiföreträdarna agerat i utskotten och omröstningarna.
Drev linjen att reglera risker utan att hämma europeiska startups. Betonade fri rörlighet för data, undantag för forskning och öppen källkod, samt motstånd mot överdriven förhandsbyråkrati.
Fokus på förbud mot biometrisk massövervakning i realtid på offentliga platser, känslomässig igenkänning på arbetsplatser och skolor, samt strikta krav på mänskliga rättigheter.
Krävde att system som används vid anställning, rekrytering och välfärdsförmåner klassas som högrisk, med obligatoriska konsekvensbedömningar av grundläggande rättigheter och insyn för fackföreningar.
Förespråkade europeiska datafabriker och beräkningsinfrastruktur (EuroHPC), satsningar på AI inom jordbruk och ren energi, samt pragmatiska regler för industrins dataflöden.
Prioriterade skydd mot digital övervakning på arbetsplatser, öppen källkod och motstånd mot att kommersiella monopol gör vinster på gemensamt finansierad offentlig forskning.
Kritiserade EU-byråkrati och centraliserade tillsynsmyndigheter; förespråkade nationell lagstiftning, starkt skydd för kritisk infrastruktur och säkerhetspolitiska begränsningar.
Hur jag själv arbetar utomhus med papper och penna
Jag anser att teknikens främsta syfte borde vara att minska vår skärmtid så att vi får mer tid att leva i den verkliga världen och möta människor ansikte mot ansikte.
Utskrivna underlag & penna
Jag låter ofta AI plocka fram tekniska specifikationer och källdata som jag skriver ut på papper. Jag tar med papperen ut i naturen, studerar systemen och skissar arkitekturen för hand. Sedan transkriberar jag mina anteckningar och fattar mina egna beslut.
Röst och skogspromenader
Jag använder ofta röstinläsning för att diktera tankar medan jag promenerar i skogen. Tekniken ska befria oss från att sitta fastkedjade vid ett kontorsskrivbord åtta timmar om dagen.
Be aldrig AI om en sammanfattning
När en AI sammanfattar försvinner nyanser, kontext och källhänvisningar. Be den i stället plocka fram de exakta citaten och dokumentreferenserna ord för ord. Syntesen och sanningssökandet måste alltid ske i ditt eget huvud.