Hur Uppsala kan ta ledningen i praktisk artificiell intelligens
Uppsala har två universitet, ett av landets främsta universitetssjukhus och en stark tradition av självständigt tänkande. Det ger oss ett unikt läge att visa hur artificiell intelligens kan tjäna människor i praktiken, utan att vi fastnar i utländska monopol eller avhumaniserande byråkrati.
Människan i förarsätet
I min pilotmodell är människan piloten och maskinen flygplanet. När ett beslut rör en människa i Uppsala ska det alltid gå att förklara av en människa.
Öppen källkod och lokala data
Vi ska inte köpa färdiga svarta lådor från globala teknikjättar. Kommunens och regionens data stannar i Sverige, och algoritmerna bygger på öppna standarder.
Mindre skärmtid för personalen
Målet med automatisering i välfärden är att läkare, lärare och handläggare ska få mer tid att möta Uppsalaborna öga mot öga.
Akademiska sjukhuset som motor för kliniskt beslutsstöd
När jag pratar med vårdpersonal i Uppsala hör jag samma sak om och om igen: en stor del av arbetsdagen äts upp av journalsystem och administrativ rapportering. Här kan modern språkteknologi göra direkt skillnad om vi använder den rätt.
- Automatisk journalanteckning och sammanfattning: Låt läkare och sjuksköterskor diktera sina ronder och få strukturerade journalutkast genererade direkt, granskade och godkända av behandlande personal innan de sparas.
- Diagnostiskt stöd inom bilddiagnostik: Bygg vidare på Akademiskas pågående forskning inom radiologi och patologi. AI-system kan flagga misstänkta tumörer och avvikelser i röntgenbilder som en andra bedömning, medan den medicinska slutbedömningen alltid ligger hos specialistläkaren.
- Regional datasuveränitet: Patientdata från Uppsala län får aldrig laddas upp till kommersiella molntjänster utanför Europa. Beräkningarna ska ske på lokala säkra servrar och regional beräkningsinfrastruktur.
Precisionsjordbruk och skogsbruk för Upplands landsbygd
Uppsala är inte bara staden runt domkyrkan och Fyrisån; två tredjedelar av vår yta är jord- och skogsbruksmark. På SLU i Ultuna finns världsledande kunskap om markbiologi, grödor och skogsskötsel som direkt kan kopplas till praktisk teknik.
Precisionsodling för bönderna i Almunge och Knutby
Genom att kombinera satellitdata från EU:s Copernicus-program med sensorer och drönare kan lantbrukare optimera kvävegödsling och bevattning kvadratmeter för kvadratmeter. Det minskar övergödningen i Mälaren samtidigt som det sänker gårdarnas bränsle- och gödselkostnader.
Tidiga varningar för skadeinsekter och torka
Bildanalys och klimatmodeller kan upptäcka granbarkborreangrepp och markfuktighetsförändringar i Upplands skogar veckor innan de syns från marken, vilket skyddar skogsvärden och stärker den lokala krisberedskapen.
Stadshjärnor som samordnar Uppsala med inspiration från Singapore, Taiwan och Kina
När städer i Asien talar om "City Brains" handlar det om att koppla ihop stadens puls i realtid. Vi har mycket att lära av den operativa förmågan i Singapore, Taiwan och Hangzhou, men vi ska genomföra det med svensk öppenhet och skydd för den personliga integriteten.
Singapores samordnade ärendeflöde
Singapore byggde OneService som samlar tio myndigheter och sjutton stadsdelsråd i en enda ingång. Maskininlärning dirigerar automatiskt felanmälningar till rätt förvaltning och invånaren får ett bekräftat datum för när trasig gatubelysning, vattenläckor eller väghål är åtgärdade.
Taiwans öppna realtidsdata
Taiwan visade under ledning av Audrey Tang och rörelsen g0v att en stadshjärna kan byggas underifrån. Staten publicerar öppna API:er med minuters mellanrum och låter gräsrotsutvecklare bygga appar för medborgarna. Plattformar som Pol.is kartlägger konsensus och löser konflikter utan partipiskor.
Kinas dynamiska trafikoptimering
I Hangzhou samordnar stadshjärnan tusentals trafiksignaler i realtid för att ge fri väg åt utryckningsfordon och minska köer. För Uppsala innebär detta att spårvägen, stadsbussarna och räddningstjänsten kan få dynamisk prioritet i korsningarna utan manuella ingrepp.
Skillnaden mot Kinas modell är avgörande: Uppsala ska inte övervaka medborgarna eller låsa in sig hos en enskild kommersiell tech-jätte. Stadens digitala tvilling och trafikdata ska vila på öppna standarder som alla kan bygga vidare på.
Politiker ska inte bestämma hur tekniken används utan låta verksamheterna bygga underifrån
Historien om offentliga IT-skandaler i Sverige är historien om politiker och centrala IT-strateger som suttit i slutna rum och beställt gigantiska helhetssystem uppifrån och ner. Det slutar nästan alltid med haverier, miljardrullning och system som personalen avskyr.
AI-implementering kan inte kommenderas fram av en kommunstyrelse eller regionfullmäktige. Den måste växa fram underifrån i verksamheterna. Det är specialistsjuksköterskan på Akademiska, gymnasieläraren på Katedralskolan, bygglovshandläggaren på planavdelningen och driftteknikern på Uppsala Vatten som bäst vet var tiden förslösas och hur ett verktyg bör fungera i vardagen.
Politikens roll är inte att välja programvaror eller detaljstyra algoritmer. Politikernas uppgift är att sätta tydliga spelregler: garantera öppna data-API:er, förbjuda inlåsning i proprietära monopol, skydda medborgarnas integritet och ge medarbetarna budget och frihet att experimentera i små, snabba iterationer.
Ett obligatoriskt kommunalt algoritmregister
Nederländerna och Helsingfors har försökt införa frivilliga algoritmregister, men oberoende granskningar visar att över 90 procent av de offentliga systemen aldrig registrerades. Ska vi ha transparens i Uppsala måste kraven vara bindande.
Varje automatiserat system som används i kommunen eller regionen ska ha en namngiven ansvarig tjänsteperson i registret. Ingen ska kunna gömma sig bakom en maskin.
Kammarrätten i Göteborg slog fast 2020 att källkod hos en kommun är en allmän handling. Uppsala ska publicera algoritmernas logik öppet så att medborgare och forskare kan granska dem.
Kommunrevisionen ska årligen granska att registret är fullständigt och att automatiserade beslut enligt Kommunallagen 6 kap. 37 § följer lagstiftning och etiska riktlinjer.
Begränsa AI i grundskolan och introducera tekniken kontrollerat först runt 15 år
Barns hjärnor behöver bygga grundläggande förmågor — djupläsning i fysiska böcker, handskrift med penna och huvudräkning — innan de introduceras för digitala genvägar. I Uppsalas kommunala skolor ska vi ha en tydlig åldersgräns och en kontrollerad trappa.
AI-fri zon för elevernas uppgifter
I grundskolan fram till åttonde klass ska generativa AI-verktyg inte användas i elevernas skolarbete. Eleverna ska lära sig formulera egna argument, skriva för hand och uthärda intellektuellt motstånd. Den som inte lärt sig tänka självständigt utan en maskin kan inte kritiskt granska maskinen senare i livet.
Kontrollerad och källkritisk introduktion
När eleverna fyller 15 och har en stabil grund introduceras AI i skolan som ett tekniskt studieobjekt och en sokratisk samtalspartner. Kommunen ska erbjuda lokalt driftade, öppna modeller där eleverna får lära sig hur modellerna är tränade, analysera deras felkällor och använda dem för att fördjupa — inte ersätta — sitt eget skrivande.
Uppsala kommun ska samtidigt upprätthålla ett strikt förbud mot kommersiella rekommendationsalgoritmer och beteendespårning i alla digitala läromedel som upphandlas.
En snabbfil för innovation i Uppsala Industrial Park
Uppsala rankas tyvärr lågt i företagsklimat (plats 266 av 290). Om vi vill att forskningsresultat från Uppsala universitet och SLU ska stanna kvar och skapa arbetstillfällen här måste vi göra det enkelt att testa och växa.
- Automatiserad förprövning av bygglov och tillstånd: Låt företag ladda upp digitala ritningar och få en omedelbar teknisk förundersökning om planbestämmelser uppfylls, så att handläggningstiden kapas från månader till dagar.
- Regulatorisk sandlåda för life science: Skapa en lokal testmiljö i samarbete med Läkemedelsverket och Uppsala Bio, där innovativa företag kan testa AI-modeller på syntetiska patientdata i enlighet med kraven i EU:s AI-förordning.
- Grön beräkningskraft på verksamhetsmark: När Uppsala Industrial Park utvecklas ska vi säkerställa elkapacitet för datacenter som återför spillvärme direkt till Uppsalas fjärrvärmenät.