Empirisk Multifaktor-databas · 73 val · 38 länder · 5 partifamiljer · 12 faktorer · 35 svenska kommuner
Valstrategi, Partifamiljer & Systemfaktorer: Sverige och Världen i Siffror
Sök, sortera och korsfiltrera **73 dokumenterade val** i **38 länder** över sex världsdelar och **5 partifamiljer** (inklusive Gröna, Center- och Liberalalternativ som svensk C 24,1 %, V 12,0 %, MP 6,9 %, brittiska Liberal Democrats 72 mandat och tyska CDU/CSU 28,5 %) — från svenska riksdagsval 1911–2026 till globala folkrörelser. Varje fall analyseras över **tolv faktordimensioner** — konjunktur/inflation, plånbok, bostadskris, åtstramning, koalitionsfälla, medier (~250 mnkr/år, 10× obalans), värderingsaxel (Beyond Social Democracy), fack/organisation samt trygghet & kriminalitet, institutionellt förtroende/korruption, stad–land & kön och valsystem/spärrar.
I riksdagsvalet 2026 föll S från 33,9 % i maj till 28,6 %, medan V ökade till 9,0 % och MP till 6,5 %. Samtidigt backade SD från 20,5 % till 16,9 %. Bland unga kvinnor (18–29 år) tar V 21,1 % och MP 10,6 %.
Arbetarklass- och hushållsväljarna har vunnits av vitt skilda partier: vänsterallianser som NFP (182 mandat) och Die Linke (8,8 %), socialdemokrater som AU Labor (34,6 % / 94 mandat) och turkiska CHP (37,8 %), breda mitten-/liberalallianser som polska KO+Tredje vägen+Lewica (248/460 mandat vid 74,4 % valdeltagande), samt populister och arbetarkonservativa som Trump (49,8 %), Tjeckiens ANO (34,5 %), Schweiz SVP (27,9 %), AfD (20,8 %) och RN (33,2 % R1). Sittande regeringar eller nya vänsterprojekt föll hårt när leverans, bostad eller trygghet brast — ex. ANC i Sydafrika (40,2 %), Chiles grundlagsomröstning (61,9 % NEJ) och Taiwans ungdomsflykt till TPP (26,5 %).
Empirisk forskning visar en avgörande mekanism bakom valstraffet: enligt Stefanie Stantchevas survey (NBER 32300) anser 80 % att priser alltid springer ifrån lönerna, och egna löneökningar tillskrivs eget slit — inte inflationskompensation. Samtidigt visar Riaño & Trebbis amerikanska countystudie (NBER 35301) att **reallönefall** (*pay cuts*) driver oppositionsvinster starkare än prisnivån i sig när inkomsterna växer ikapp. Därför kan regeringar vinna omval mitt i hög inflation om jobb och köpkraft hålls uppe — i Sverige styrde S vidare trots SCB:s KPI-inflation på 8,5 % (1982), 7,4 % (1985) och 5,8 % (1988) innan raset 1991 (9,3 %) vid bankkrisen, och i Spanien 2023 ökade PSOE till 31,7 % (121 mandat). Omvänt fälls även den som *bekämpar* inflationen med strypande räntehöjningar och åtstramning — som Jimmy Carter 1980 (41,0 % mot Reagans 50,7 %) när Feds styrränta närmade sig 20 %.
Vill du se alla konkreta, genomförda beslut och kreativa grepp från databasen sorterade efter finansiering, kommunal genomförbarhet och vad som kan fungera för Socialdemokraterna i Sverige?