Dima Sarsour

Tack, herr ordförande, och tack för motionen. Motionens intentioner sätter faktiskt fingret på en verklig utmaning. Det är så att många elever med autism eller behov av anpassad lärmiljö riskerar idag att hamna mellan olika delar av systemet, trots att de har både vilja och potential att klara nationella program med rätt stöd. Det är också tydligt att kommunen redan har tagit viktiga steg i den här riktningen. I utbildningsmänndens verksamhetsplan för 2026 finns ett konkret uppdrag om att utveckla gymnasieskolans nationella program för elever i behov av anpassad lärmiljö. Ett uppdrag som även görs i dialog med funktionsrättsrörelsens ombud med flera, precis som motionens intentioner. Det är en viktig förflyttning vi har gjort sedan 2025. Från att elever ska anpassas efter system till att systemet bättre ska fungera för fler elever. Men, och det är där vi skiljer oss åt, det är inte vi politiker som ensamma ska avgöra exakt vilka utbildningar dessa elever ska erbjudas. Det måste utgå från eleverna själva, deras vårdnadshavare och faktiskt vilka utbildningar som efterfrågas. Så att i detta läge bifalla motionens specifika förslag riskerar att föregripa det arbete som nu genomförs. Med denna bakgrund så anser jag att motionen anses besvarad. Tack. Tack så mycket. Näst på tur Tarik Koirisi i Vänsterpartiet. Varsågod.

Det är det vi diskuterar här idag. Så skillnaden med att bifalla motionen och att besvara den är att vi här inte specifikt pekar ut utbildningar innan arbetet med underlagsanalysen är färdig och att elevergruppen själv får komma till tolvs. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag. Så det är det vi diskuterar här idag.

Tack, fru ordförande. Jag hoppade in så här sista minuten. Jag vill börja med ett yrka-bifall. 2025 är ju så klart ett år av siffror, resultat och händelser. Fler fullföljde sin gymnasieutbildning med högre resultat. Tryggheten, studieron och närvaron ökade i både grundskolan och på gymnasiet. Satsningen på lågstadiet har lätt till en ordentlig skjuts uppåt i både svenska och matematik. Kunskapsraketen på lågstadiet resulterade i rekordhöga resultat på årskurs tre nationella prov. Men samtidigt har vi ett arbete att göra för mellan- och högstadiet. 2025 var också sorgens år. Elever på två av våra skolor kallblodigt mördades. Vi är många vuxna lärare och föräldrar som behövde besvara den svåraste av frågor. Varför? 2025 var också marknadsmisslyckandets år. Hundratals barn blev av med sina skolplaceringar när skolföretagen av olika skäl valde att stänga ner. Osurjösa förskoliga aktörer fick stänga och återigen fick kommunen rycka in och hantera. Det var också året då fler elever fick stöd i mindre sammanhang. Genomsatsningen på flera undervisningsgrupper för dem som behövde stärkas kunde vi stärka självkänslan och fler våga drömma. Det var ett år som minskade sjukfrånvaren både bland elever och personal i skola och förskola. Det var också ett år som hade en fortsatt broms. Lägre barnaförandet ledde till pausandet och avvecklandet av förskolor. Samtidigt fick vi inbygga Uppsalas största och efterlämtade skola. Tack så mycket. Bifall igen. Tack så mycket. Då går ordet till Kristoffer Lagqvist, Moderaterna.