Erik Wahlström

Tackar ordförande och tack Lina för frågan. Jag delar helt bilden av att detta är ett stort problem som vi i Uppsala måste ta på stort allvar. Tittar man på undersökningar från Skolverket så visar det att det finns en utsatthet för digitala dimensioner av våld och sexuella kränkningar på inte minst då sociala medier.

Och det ökar betydligt under mellanstadiet och når sin topp i åldrarna 13-15 år när sociala medier börjar användas mer intensivt. Vi vet också att det drabbar flickor i högre grad, men det riskerar även att drabba barn och unga med funktionsnedsättning.

Skolverket har också pekat på behovet av att man tar fram en nationell handlingsplan för att förebygga och motverka digitala dimensioner av våld. Det hoppas jag att regeringen tittar vidare på. Men för Uppsalas del så ska jag besvara det när frågor så gott jag kan.

Tittar man på första frågan då, hur arbetar Uppsala skolor idag med att informera elever om riskerna kopplat till digitalt våld, grooming och exploatering på nätet. Så arbetar skolorna med detta idag genom att informera eleverna om riskerna kopplat till de här tre ämnena. Det är en kombination av undervisning, av trygghetsarbete och samverkan med externa aktörer, 8,3.

Frågor om nätet och digitala risker ingår också i skolans uppdrag genom läroplanens skrivningar om digital kompetens, värdegrund och sexualitet, samtycke och relationer. Och behandlas både i specifika ämnen men också ämnesövergripande temarbeten.

Och det digitala kränkningar, nätmobbning och sexuella övergrepp på nätet hanteras också genom skolans likabehandlings- och trygghetsarbete. Om vi går till frågan nummer två då, om elevhälsans rutiner för att uppmärksamma om elever utsätts för digitalt våld eller liknande form av utsatthet.

Så finns det idag inom alla skolor ett rutinbaserat arbete med att upptäcka om elever utsatt för kränkningar eller på annat sätt är utsatta. Uppmärksamheten på varningssignaler hos eleverna är väl inarbetade där förändringar i exempelvis beteende, socialt samspel eller psykiska eller fysiska förändringar blir föremål för samtal och utredningar.

Och den sista frågan, vilka konkreta insatser gör kommunen idag? Då är ju som du nämner det är kompetens och det är en väldigt avgörande fråga. Vi bedriver ett fortlöpande arbete med fortbildning avseende läroplansområdet sexualitet samtycke och relationer.

Det har gemmafärdts bland annat med länsstyrelsen under hösten och kommer fortsatt att göras flera åtgärder bland annat med organisationen 3 ska bli 0. Som där man ska ha en föreläsning med samtliga rektorer och sen ska ju också ta fram ett utbildningsmaterial riktat till grundskolans personal.

Och inom kommunens handlingsplan för programmet mot våld i nära relationer så ingår också åtgärder med uppföljning. Ska göras av implementeringen av läroplansområde sexualitet samtycke och relationer. Det är också en del av utbildningsnämndens verksamhetsplan som vi kommer att följa upp under året och vita åtgärder.

Snabbt om det så visar sig att det behövs i den här uppföljningen. Tack. Tack. Då går vi vidare och öppnar upp debatten till fler från församlingen. Här har vi Sofie Andersson, Moderaterna, som ber ordet. Varsågod, ordet är ditt.

Tack, ordförande, och tack Lina i återjämföranden för en god interpellation. Vi delar bilden av att alla Uppsala kommunskolor ska vara av hög kvalitet och erbjuda hög trygghet och studiero. När det kommer till den kritik som Skolinspektionen riktar mot Ellenfriis så är det någonting som nämnden tar på största allvar. Det är kritik som riktas mot två av Skolans nio program.

Det handlar om ekonomi och försäljnings- och serviceprogrammet. Det omfattar i huvudsak det som du nämner om att rutinen kring utredning av särskilt stöd är upprättande av åtgärdsprogram, trygghet och studiero och rutinen kring frånvaro och utredningar. Det här är saker som vi tar på största allvar och kommer att åtgärdas snart som möjligt.

Både nämnden i mars och gymnasieutskottet i april har givits redovisning om hur det systematiska arbete som nu sker. Både på Ellenfriis och på andra gymnasieskolor i kommunens regi för att säkerställa att något liknande inte ska hända. Det handlar bland annat om att vi tillsammans eller skolan tillsammans med eleverna tar fram reviderade ordningsregler på skolan.

Om att skolan får ökad stöttning från centrala barn- och elevhälsan. Om att vi genomlyser processer för särskilt stöd på samtliga enheter och att vi omgår en inför ett nytt tekniskt stöd som kan hjälpa i att säkerställa högkvalitet i arbetet med att utreda införåtgärder och göra uppföljning av insatser för särskilt stöd.

Redovisning av de här bristerna som Skolinspektionen pekar på ska finnas senast i augusti i år. Om man tittar på tidslinjen så var det så att Skolinspektionen gjorde besök på skolan i början av november. Därefter genomfördes ett antal intervjuer med skolans personal. Och nämndens gymnasietskott som är ett av de skolframsutskott vi har med särskilt ansvar för gymnasieskolan.

Det gavs information i början den 7 november 2025 i samband med att man också fick presenterat för sig gymnasieskolans kvalitetsrapport. Som är vårt sätt att följa upp respektive skolfram och det systematiska kvalitetsarbete som görs där.

Och anledningen till att nämnden fick det i mars var för att vi fick beslutet i slutet av februari 2026 om Skolinspektionen faktiskt ska beslut på ärendet. Och sättet vi bedriver systematisk kvalitetsarbete är som sagt genom våra årliga kvalitetsrapporter. Och de ligger sedan till grund för hur vi utformar verksamhetsplanen för året.

Och resultaten där avser både betyg och hur eleverna i enkäter, skattar till exempel och trygghet och studieror. Och rapporten innehåller både övergripande resultat för helheten, alltså hela skolformen, men också resultat per skola. Och det är någonting som vi som sagt diskuterade på gymnasieskottet i november.

Och där utifrån det såg att det fanns mycket att göra och det är det vi kommer följa upp under året. Tack! Tack så mycket. Då öppnar vi upp interpellationsdebatten och där har Olle Romlin Centerpartiet begärt ordet. Varsågod!

Tack Jonas, känns det kul att debattera även mot dig, vill jag säga. Och tack för ordet ordförande. Som det framgår i svaret så är ju entreprenörskap redan ett obligatoriskt inslag i enlighet med nationella dokument.

Och de här olika förhållningssätten som framgår, alltså att främja elevers initiativförmåga och kreativitet, att utveckla förmågan, att pröva om och sätta idéer i handling, stärka uthållighet och ansvarstagande samarbete och koppla undervisningen till verklighetsnära problem och samhällsfrågor, det ska genomsyra alla skolformer. Alltså vi pratar ju till och med från förskolan.

Ska det här vara förhållningssätt som vi ska arbeta med och vi gör? Och som du nämnde så är ju entreprenörskap någonting som ska framgås eller genomgås som en röd tråd genom hela undervisningen och det är ju någonting som vi arbetar med och inte minst inom grund- och gymnasieskolan.

Och just för att få in den här kompetensen om hur det är att driva företag och vara entreprenör så samarbetar vi mycket med externa aktörer. Och inte minst de i ung företagsamhet som vi har haft ett långt samarbete med som är ett väldigt goda resultat och där får vi bland annat lära och medel, vi får tillgång till aktiviteter och fortbildning för lärare, stöd till skolor med mera och även tävlingar där eleverna får vara med och testa olika idéer.

Och det är ju någonting som som sagt vi gör i både grund- och gymnasieskolan och inom grundskolan så har vi ju ett väldigt, ja det är ett arbete som vi gör på flera olika sätt. Vi har ju bland annat den här framtidskollen på Högstadiet där elever möter ung-företagssamheter och representanter från olika branscher inför gymnasievalet.

Och där så kommer man också göra en särskild satsning för att man ska få ännu fler eller högstadieelever att delta. Vi har grundskolutmaningen där mellanstadieelever arbetar med att lösa verklighetsnära problem och presentera sina lösningar inför en jury. Och vi är även pravstödda arbetslivskopplingen genom då ung-företagssamhet och deras material.

Till detta så har vi ju enskilda grundskolor också som gör särskilda samarbeten. Vi har ju Gottsunda skolan som samarbetar med PEAB som har en slags plantskola för elever som de vill ska arbeta liksom i byggbranschen i framtiden och arbetar även på det sättet. Och framåt då så har vi ju flera pågående projekt.

Vi har ju bland annat det här projektet som finansieras med stöd från Europeiska Socialfonden som är ett större projekt när det kommer till inte minst yrkesprogram och attraktiviteten för det. Och där vi också har då att personal ingår i liksom flera olika fortbildningsinsatser för att kunna arbeta mer framgångsrikt med det här området.

Och vi gör ju även det här med SAO-jobb nu då som pågår på Gränbyskolan. Så det finns ju väldigt många exempel på hur vi arbetar med det här i både grund- och gymnasieskolor. Men självklart, om man har goda idéer på området så är jag i alla fall väldigt öppen för att vi ska kunna fortsätta utveckla skolans arbete på det här viktiga området.

Tack! Tack så mycket! Då öppnar vi upp interpellationsdebatten och då har vi Ehsan Nasari, Centerpartiet, redo i talarstolen.

Stort tack och jag tackar även för alla inlägg och goda idéer. Tack Esan och Jennie för dem. Jag tittar vidare på dem. Jag tycker att de är rätt bra. När vi pratar, jag tänkte bygga vidare lite på det Tobias nämnde också. När man pratar om entreprenörskap i skolan så är det bredare än bara det rent företagermässiga. Det handlar ju om entreprenörskap.

Tittar man på Skolverkets kommentarsmaterial till ämnesplanen i entreprenörskap som jag vet att alla vill lyssna på vid denna sena timme. Det handlar om entreprenörskap i sociala sammanhang, det handlar om entreprenörskap i vetenskapliga sammanhang, det handlar om entreprenörskap i kulturella sammanhang och entreprenörskap i ekonomiska sammanhang.

Allt detta är saker som grundskolan och gymnasieskolan ska arbeta vidare med. Sen kopplat till Esans fråga om det här ESF-projektet så handlar det väldigt mycket om att arbeta intensivt på utvalda skolor med att främja intresset för yrkesprogrammen.

Det gör man genom bland annat starkt sivarbete med starka resurser för det, starkt kompetens och fortbildning till de här sivarna som kan arbeta intensivt med eleverna för att de ska söka yrkesprogram. Vi ser att det leder till, efter att vi har påbörjat projektet och anställt en särskild person som arbetar med just de här frågorna så har vi också sett att fler elever söker till yrkesprogrammen i vår kommun.

Det är någonting som Uppsala måste arbeta intensivt med för att möta kompetensbehoven hos våra företag. Det är också någonting som vi har fått ett nationellt uppdrag med att jobba med, det har alla regioner fått att jobba med dimensionering av våra utbildningar.

Det projektet handlar om i korthet och vi kan jättegärna diskutera mer om du vill ha ännu mer information om det projektet. Tack så mycket och tack för i kväll. Tack så mycket och tack till alla som deltog i debatten för att ni gjort det på ett föredämligt sätt även denna sena timme.

Det är en del av det här projektet, både med spänstiga argument men också där man har sett till att se motståndaren i debatten och hitta där man är ens och oense. Med detta så är ärendet 22 också hanterat. Det betyder att vi har tagit oss igenom alla ärenden som vi hade på föredragningslistan för ikväll och faktiskt en kvart innan avsedd slutid. Det är enormt.

Jag tänker inte hålla er kvar längre men kom ihåg att ta med er fika koppar och skräp ut så underlättar det för personalen som hjälper oss. Och så får jag tacka er för ett bra genomfört fullmäktige så ses vi åter på andra sidan Valborg och det som väntar här i Uppsala denna vecka eller sista april som det påpekas från presidik kollegorna.

Fullmäktige åtskils avslutar sammanträdet.

Tack så mycket ordförande, ledamöter och Uppsala Bor. Vi lämnar oss bakom ett 2025 där vi i röd-gröna styret återigen har visat att det går att kombinera en stark ekonomi med stora infrastruktursatsningar och en högkvalitativ välfärd. Genom kloka prioriteringar står Uppsala kommun med ett goda ekonomiska resultat i ett annat oroligt världsläge.

Det gör att vi kan fortsätta satsningar på ett jämlikt och ett grönt Uppsala som står starka inför framtiden. Framtiden börjar i förskolan och i skolan. Under 2025 har Uppsala fortsatt arbeta fokuserat med att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten. Det arbetet fortsätter att ge resultat. Vi ser att andelen gymnasieelever med examen i tre år fortsatt uppåt.

Vi ser att tryggheten och studieron i gymnasiet fortsatt högt och ökar. Vi ser att resultaten för nationella pro i årskurs tre ökar. Vi ser att förskolorna får allt högre betyg från vårdnadshavarna. Med ett rödgrundsstyr så säkrar vi välfärdens kärna. Det märks inte bara i skolan utan även i kommunens omsorg.

När vi under 2025 fortsatte förflyttningen från LO till LOU inom särskilt boende och hemtjänst fortsatte vi också att stärka kvaliteten inom kommunens omsorgstjänster. Dessutom avslutade vi året med att Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att vi kan gå vidare med reserverade upphandlingar för idéburna aktörer. Vi för allt som mer högkvalitativ välfärd men utan vinstintressen.

Men vi är inte klara. Med ett rödgrundsstyr så fortsätter vi att investera i ett Uppsala som både stärker välfärden och bygger framtidens kollektivtrafik. Det är så vi skapar ett mer rättvist och ett jämlikt Uppsala. Bifall till kommunstyrelsens förslag. Då har vi nästa talare Erik Berg, Liberalerna. Varsågod.

Uppsala växer i antalet människor och företag. När våra företag mår bra skapas förutsättningar för fler arbetstillfällen och innovationer som kan hjälpa oss i den gröna omställningen. Men för att möjliggöra ett blomstrande näringsliv är kommunens arbete centralt. Därför är det glädjande att se att företagen ger ett gott betyg till Uppsalas service och stöd till företagarna.

Genom ett aktivt arbete har vi säkerställt att andelen lokala företag i våra upphandlingar har ökat. Vilket också är en viktig faktor för företagens fortsatta tillväxt. Parallellt ger styrets satsningar på matchning och utbildning goda resultat. Färre Uppsala bor är i behov av ekonomiskt bistånd och fler har ett jobb att gå till.

Det gör att färre barn behöver växa upp i hushåll med små ekonomiska ramar. Det är tydligt ett resultat av styrets arbetsmarknadspolitik. För nån gång vidare i hjälp av regeringen har vi verkligen inte fått det. Det rödgröna arbetsmarknadspolitiken är också jämställdhetspolitik. Under året har vi bland annat nyinvik delar av familjecentralerna i både Grämbi och i Gottsunda.

Som möjliggör både SFI för föräldralediga och öppen förskola för fler. Convux har också genomfört ett flertal satsningar riktat mot särskilt kvinnor som är ett goda resultat. I gymnasieskolan lägger vi grunden för morgondagens arbetskraft. Glädjande ser vi att våra satsningar har resulterat i att fler söker till och går på våra yrkesprogram.

Vi har också skärpt kraven på upphandlade företag för att säkerställa att lärlings- och praktikplatser finns tillgängliga så att dessa elever också får lära sig yrket ute på en arbetsplats. Så säkerställer vi att företagen har tillgång till kompetens och att fler också kommer i jobb.

När fler har ett jobb att gå till, då bygger vi också ett mer rättvist och ett mer hållbart Uppsala. Tack så mycket. Tackar och går ordet till Anders och Aronsson Liberalerna. Varsågod.

Tack så mycket och som sagt, det här är ingenting som vi i styret ser lätt på utan vi tar kritiken på största allvar och ska arbeta intensivt med att säkerställa att det inte kommer ske någon annanstans med de åtgärder som jag har berättat tidigare. Och gällande vilken typ av information man får på nämnder och utskott så är det ingenting som vi försöker mörka utan man får väldigt gärna komma med förslag eller frågor om det är något särskilt dokument i våra anmälningsärenden eller det är liksom man jättegärna vill veta mer om.

Det är därför vi har ett arbetsutskott vid presidiemöten för att kunna förbereda nämnden på så bra sätt som möjligt och göra så att alla ledamöter får den information man känner att man är i behov av. Och det är också därför vi har utskotten. Tyvärr så finns det ju en ganska, vi var inne på det här med närvaro bland eleverna.

Det finns ju ganska låg närvaro bland våra ledamöter också när det kommer till utskotten och det gör ju att det är såklart att det är svårt att få all information om man inte är närvaro på utskotten. Men jag ser fram emot att vi fortsätter att arbeta med att åtgärda de här bristerna och jag ser fram emot att vi ska säkerställa att det inte kommer ske på någon annan gymnasieskola i vår kommun. och tack till er båda för en väl genomförd interpellationsdebatt.

Ordförande, ledamöter och Uppsala Bor. Jag är inte beroende av olja. Jag kan sluta när jag vill. Så löd en valafisch från Miljöpartiet 2006 och tyvärr så är det budskapet lika aktuellt idag. Efter mandatperiod och ett år där regeringen lagt åtskilliga miljarder på att subventionera fossil och drivmedel så har transportsystemet i hela Sverige fastnat i ett oljeberoende.

Medan regeringen gör det på det beroendet och gör att hushållen drabbas hårdare av prisförändringar på världsmarknaden så väljer Uppsala en annan väg. Vi är en av de ledande kommunerna i Sverige på klimatområdet och när vi bygger spårvägen så kan fler Uppsala Bor ta sig till jobbet, mataffären och skolan utan bilen.

När vi satsar på sommargator, cykelvägar och penningsparkeringar så blir det enklare att ställa bilen samtidigt som vi får en mer levande stad med fler träd, fler utserveringar och mindre avgaser. Det är genom grön politik som fler hushåll kan fri sig från det fossila bronet och genom det är det genom grön politik som vi kan nå våra klimatmål.

Tack! Tack så mycket! Nästa talare Fredrik Hultman, Moderaterna, varsågod!

Jag delar bilden av att vi kan säkerligen göra mycket mer. Fortbildningen är en insats som aldrig tar slut. Det måste vi alltid göra. Fortsätta med det när vi får ny personal och nya typer av digitalt våld kan uppstå i nya former. Då måste vi alltid se till att vara på tårna och kunna möta upp det från skolans håll.

Jag ser att flera av åtgärderna i kommunens handlingsplan för programmet mot våld i nära relationer innehåller flera åtgärder som gör att vi kommer kunna ta flera steg framåt i det här arbetet. Så att göra sig framåt att följa det arbete som pågår där. Det var sista ordet. Då är debatten avslutad.

Tack så mycket till er båda.

Ja, tack så mycket. Visst blir man direkt spänd på att prova fler av de här recepten som vi precis fick se på bild här. Det blev i alla fall jag. Men det är ju grundläggande klart att våra barn och unga ska få serverad god näringsrik och hållbar mat i både förskolan och skolan.

Rapport på rapport visar ju att barn och unga får i sig för lite frukt och grönt, för mycket socker och rött kött. För att de ska få i sig en hälsosam och varierad kost. Det här finns ju också en tydlig klyfta i livsmedelskonstruktioner hos barn med olika socioekonomiska förutsättningar.

Och allt detta gör ju att skolan har en väldigt tydlig roll när det kommer till inte bara vad man erbjuder i klassrum utöter, utan även i matsalen. Och klimatveckan är ju ett tydligt exempel på när skolorna kan arbeta intensivt med just hållbar mat, med hållbara råvaror och hållbara produkter.

Precis som vi lyfter det med Uppsala miljöklimatprogram så ska maten vi köper in vara exempelvis närproducerad, ha ett lågt klimatavtryck och ha säkran hög djurvälfärd. Som sagt under klimatveckan så är det just ett extra stort fokus på detta. Det kan handla om allt från att servera vissa av de sakerna som visades här tidigare.

Det kan handla om att man serverar svenskt havredis eller skärk och köttprodukter från lokala leverantörer. Och på så sätt minskar vi inte bara miljöklimatavtrycket på luncherna utan vi kan också binda ihop undervisningen om hållbarhet i teori och praktik.

Samtidigt är det precis som i övrig undervisning och matlagning något som man måste prova sig fram till för att hitta rätt metoder och rätt maträtter. Det är just genom initiativ som fokuserar på hållbara och närproducerade livsmedel som vi kan stärka det svenska lantbruket. När vi ställer skarpa hållbarhetskrav så gynnar det också våra svenska bönder.

Att skrota klimatveckan var det därför att skrota en chans att visa vägen för en hållbar svensk livsmedelsproduktion. Jag yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag om att avslå motionen. Tack så mycket.

Tack, det nämndes jag här med att det skulle vara någonting märkligt med att Miljöpartiet pratar med svenska bönder. För mig är det ingenting konstigt alls. Våra bönder är en central del av vår livsmedelssystem. Livsmedelssystemet ska vara hållbart. Vi i Miljöpartiet vill säkerställa att vi har ett levande svensk lantbruk i hela Sverige.

Det gör vi genom att exempelvis, vi vill ju sätta skatt på antibiotika till exempel på importerat kött, som gör att vi kan få bort fulköttet och värnade svenska köttet exempelvis. Vi vill ju, och på så sätt kan vi också säkerställa att vi värnar våra svenska bönder.

Vi vill ju se till att de kan ställa om och vara en viktig del av vårt livsmedelssystem, vår beredskap och vårt samhälle. Det är ingenting konstigt utan det är en naturlig del och det kommer vi i Miljöpartiet fortsätta kämpa för.

Tack. Tack. Då försöker vi tänka mig återgå till själva motionen om kosthållning i skolan, även om det varit lite utsövningar från flera håll om olika partiers hållning i frågor. Och nu är det avklarat, så nu tänker vi fokusera på motionen.

Tack så mycket för ordet ordförande. Det kommer ju upp tidigare att vi ska ha någon ideologisk ställning mot kött. Det har vi inte. Däremot så finns det ju många, det finns ofta hållbarhetsvärderingar genom att äta mer vegetariskt. Det är ju då Folkhälsomyndigheten som menar att våra barn och unga äter för mycket kött för att ha en näringsriktig och varierad kost.

Det är där jag hämtar min information ifrån. Jag vet inte var Sverigedemokraterna gör det. Men jag glider i alla fall på våra myndigheter. Tack så mycket.

Allihop meddelar vi att vi har klättrat betydligt under de senaste 10-15 åren i samband med att vi bytte ut det dåvarande alliansstyret. Med det sagt är vi inte i mål. Det finns bevisligen ett gap mellan det som fångas i kommunens och i svensk näringslivs mätningar.

För att fler ska uppfatta kommunen som en medspelare till näringslivet så krävs ju att vi ständigt frågar oss vad vi kan göra ytterligare. På många sätt arbetar vi i styret med just det genom det som nämns i interpellationssvaret. Samtidigt behöver näringslivet långsiktighet och inte minst nu i en osäker omvärld så är det viktigt att vi i Uppsala ger tydliga spelregler.

Därför är det glädjande att vi återigen här idag har slagit fast att spårvägen ska byggas, vilket kommer att ge många företag i Uppsala goda förutsättningar att växa ytterligare. Så för att summera arbetet pågår på många sätt men vi är inte nöjda för att resultaten syns i varje företagets vardag.

Tack, Tobias Meldberg i Vänsterpartiet. Tack för ordet. Jag tycker också att det är bra och viktigt att vi lyfter näringslivsfrågorna och hur Uppsalas näringslivsmål här i kommunfullmäktige. Det finns ju mycket kvar att göra. Det finns också mycket som görs som är väldigt bra.

Om vi tittar just precis som föregående talare sa, de företag som faktiskt har kontakt med kommunen ger ju faktiskt bättre och bättre betyg till kommunens agerande. Sen tycker jag det är värt att titta på svenska näringslivsranking också. Man ska komma ihåg att det är en lobbyorganisation för storföretag.

Man ska komma ihåg att deras ranking inte frågar företag som faktiskt har en kontakt med kommunen utan random företag som kanske aldrig haft kontakt med kommunen.

Tack, herrodförande, och tack Anders för dina, vet du, minnen om de jäddra skörerna. Jag hoppas att vi kan få fler badmöjligheter i Uppsala, både i badhus och i sjöar och vattendrag. Ett badhus är så mycket mer än bara kakel och vatten. Det är en plats där barn kan lära sig simma, där Uppsala bonar kan motionera och där invånarna från olika stadsdelar kan mötas.

Simkunnhet räddar liv, men vi vet att simkunskaperna skiljer sig åt mellan socioekonomiskt starka och socioekonomiskt svaga områden. Det är oacceptabelt. Genom att placera en simmald där behoven är som störst så stärker vi simkunnigheten för både möjligheterna, för både skolorna och familjerna.

Samtidigt vet vi att Gottsunda och de södra stadsdelarna växer, men för att skapa en attraktiv och trygg stadsdel krävs mer än bara bostäder. Det krävs gemensamma sociala mötesplatser. Ett modernt badhus i Gottsunda skapar just en sådan mötesplats, där våra medborgare kan mötas, träna ihop eller ta en fika ihop.

Det handlar om att ge alla Uppsala bor tillgång till högfaldetativ service i ett läge som dessutom kommer att ligga nära den nya spårvägen. Med detaljplanen skapas också förutsättningar för ett levande och tryggt stadsdelstorg utanför den planerade simhallen.

Här ordförande, det här är en viktig investering i dagens och framtidens Gottsunda, i dagens och framtidens barn och i dagens och framtidens Uppsala bor. Ja, miljöoptid yrkar därför bifall till kommunstyrelsens förslag.

Tack så mycket. Tack, Montre Bifallsyrkan,

Ja, tack. Jag tolkade ordfärden som att mitt yrkande hamnade under skattesats. Det ska han inte göra, utan det är han om tax- och avgifter. Jag vet inte på vad jag som förstod fel. Men det är i alla fall ett ändring på tax- och avgifter i Bilaga 3. Ja, då ska den flyttas till ändringcyklandet, hanterar flyttas till hanteringen av budgetet, stämmer. Vi behöver nog...

Så du hanterar det ändringcyklandet inom ramen för budget. Med detta sagt är det förslaget vi har till propositionsordning från presidiet, inklusive då att vi inte ställer yrkanerna från Stefan Hanna, Uttrexpartiet, demokraterna, gällande äldringar i Moderaternas mål och budget eller styrets mål och budget under proposition. Kan vi ha den propositionsordningen? Ja.

Svaret är jag. Tack. Då är det dags inom mycket kort att ge sig in i beslut, men vi har precis som förra året sett att det kan vara bra att göra en närvarad registrering så att inte närvaran är felaktig innan vi tar beslut om mål och budget. Jag tror att det är klokt utifrån att det varit någon dag.

Det kan vara så att någon inte står som registrerande fast den är det eller att någon har avviktigt på grund av bråskande ärende. Så därför lämnar jag över till kommunsekreterarna att göra genomföra en uppdaterad närvaro registrering.

Tack. Jag kommer nu gå igenom vilka som registrerade som tjänstgörande i systemet. Så får ni säga till efteråt om det är något som är felaktigt. Antingen någon som inte är här eller någon som har lämnat.

Erik Pelling, Eva Kristine, Mathias Christensen, Petri Lettermäcke ersätter Helena Ejarsson, Paulos Cavalier Bisas, Ylva Stadel, Ulrik Vansper, Asal Gohari, Patrick Hedlund, Gia Solid, Claes Herman Lundgren, Ellnas Alissade, Dimas Azur, Hilde Claeson, Rafael Waters, Maria Patel, Mónica Ustman ersätter Tobias Lundblad, Erik Dagensjö ersätter Agneta Gillne, Hannes Nelander, Anders Grönvall ersätter Loa Motata, Peder Granat, Agneta Eriksson, Staffan Yngve, Therese Almefors, Sofia Andersson, Maddelen Andersson ersätter Malta Obminska, Fredrik Kultman, Christian Jungsberg, Cecilia Fors, Kristoffer Lagerkvist, Lin Akrefall, Markus Lagerkvist, Robin Kronvall, John E.

Tryggheten är avgörande för ett fungerande samhälle. Alla våra invånare ska ha friheten att röra sig och leva i hela vår kommun, utan att behöva ses över aktien, se sina vänner fastning, kriminalitet eller oroa sig för skjutningar. Därför är styrets satsningar på tryggheten genom att både direkta och förebyggande insatser, avgörande för att vi ska bygga tryggt Uppsala för alla.

I det arbetet är satsningar på förskola, skola, familjecentraler och barn och ungas fria tid avgörande. Det är ett mer jämligt Uppsala, med goda uppväxtfilkor skapar vi ett starkare skyddsnät för alla våra invånare. Trygghet handlar inte bara om ett samhälle fritt från kriminalitet utan om något mycket bredare. Det handlar om att alla ska ha någonstans att bo.

Därför satsar vi på ett stärkt arbete mot hemlöshet och på fler prisvärda bostäder. Det handlar om att förbereda samhället för ett förändrat klimat. Vi vet att klimatförändringarna innebär fler värmebölj och skifall, som med stora skador på både människor och fastigheter. Därför är våra satsningar på mer grönska och klimatbudget avgörande för framtidens Uppsala.

Det handlar om att man ska känna sig trygg i att äldreomsorgen finns där fören när man behöver den och att den håller hög kvalitet. Därför är våra satsningar på personalen, på ledarskapet, på språkkunskaper och på trygghetskapen ett teknik viktiga. Det handlar om att ingen ska behöva oroa sig för att sitt dricksvatten är fyllt med gifter.

Därför är våra satsningar på PFAS kompetenscenter, på kartläggning av riskområden för PFAS, på ökad dricksvatten- rådgivning och på investeringar i vattenrening, avgörande för att alla Uppsala bor ska ha rent vatten i sina kranar. Det gäller inte minst på landsbygden där 10 000 tals invånare får sitt dricksvatten från privata brunnar.

Därför satsas det mest av alla partier på miljö och helsskyddsnämnden och på det viktiga arbete som bedrivs mot just PFAS. Här ser vi tyvärr att det här inte är nånting som delas av alla partier. I Moderaternas och Kristdemokraternas budget sviker man i denna avgörande trygghetsfråga.

Miljö och helsskyddsnämnden är en av de nämnder där man vill skära ner mest och man vill skrota satsningen på PFAS kompetenscentret. Alla de invånare som är oro funderar över hur farligt är mitt vatten och hur mycket gifter har jag, min familj och mina djur fått i oss. Dessa utsatta människor lämnar man i sticket.

Jag är glad över att vi idag kan förhoppningsvis ta beslut om en budget som tar ett helhetsgrepp på trygghetsfrågan och som gör att vi som kommun kan säkerställa att alla invånare, ung som vuxen, statsbo som landsbygdsbo, kan vara trygga i hela vår kommun.

Tack så mycket.

Jag är väldigt glad över att vi i dag kan presentera de många satsningar för en starkare välfärdigsoväldagen som framtidens Uppsala. Vi satsar på skolan, vi satsar på barn, ungas fria tider och simkunskaper, på ett tryggare Uppsala, på ett stark äldreomsorg, på att skapa fler jobb och på att fler kan komma i arbete. Och inte minst så satsar vi på klimatet.

Med den nya klimatbudget ser vi till att lägga ytterligare en växel för att nå våra högt satta klimatmål. Och i klimatbudgeten spelar ju spårvägen en stor roll. Och det är ingen nyhet att oppositionen vill investera i ett mycket sämre alternativ, men när man läser budgeterna så lämnas man ändå med ett stort frågetecken.

Det är positivt att hos minst under vissa partier ändå försöka vara transparenta med de enorma kostnader som ett avbrut ett spårvägprojekt skulle innebära. Men hur stora är faktiskt kostnaderna?

Kristdemokraterna räknar med att ett stopp skulle kosta hundratals miljoner över flera år, men verkar lämna över investeringskostnaderna till regionen, för att hitta en alternativ till just spårvägen. Moderaterna har räknat med 128 miljoner kronor i en engångskostnad för att stoppa bygget och vill istället lägga miljoner på flera utredningar så kommer att dröja bygget av en kapacitetstark kollektivtrafik ytterligare.

Och som är uppenbarats UNT idag så har man inte alls räknat på exempelvis den stora kostnaderna som uppstår när man ska betala tillbaka den medfinansieringen som man fått från staten på över 150 miljoner kronor kopplat till just spårväg. Och det är oklart om överändan överra optionen har räknat på den.

Och lägg där till på kostnader för ett igenkorkat uppsalad där varken bilare eller kollektivtrafik kommer fram på risken för ett brutt 4-porserad tal och för den stora kostnader som uppstår i näringslivet på grund av den politiska ryckigheten till och med när handelskammaren ropar efter ansvarstagande så vill optionen inte lyssna på. Det är inte att ansvar utan att backa in i framtiden.

Tack så mycket. Då är nästa talare Mattias Kristensson, socialdemokraterna.

Tack så mycket för ordförande och jag vill börja med att ycka bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut, alltså styrets förslag till budget, för jag har inser att jag glömt att göra det tidigare. Styrets förslag till budget är ju ett tydligt klimot att vi ska nå våra klimatmål om att bli en klimatneutral kommun, och det är genom att genomföra konkreta och effektiva åtgärder som vi kan nå, klimatmålen.

Och där är det just därför som vi i styret presenterar över 70 åtgärder i klimatbudget, den som tar oss en bra bit för att kapa ut släppen. När moderaterna var här uppe i tidigare i ett sådana stålen så talade man mycket om att klimatpolitiken inte skulle vara effektiv eller leda till tillräckliga resultat.

Och från mitt perspektiv får man jättegärna komma med kritik på hur de kan bli ännu skarpare eller kompletteras för att vi ska nå ännu längre, vi ska minska utsläppen. Men det är verkligen magstarkt att klaga på styrets klimatpolitik när man samtidigt själv inte presenterar några vettig alternativ, utan snarare presenterar åtgärder som leder i fel riktning med ökad utsläpp.

I regeringen så höger partierna visat att ökad utsläpp är den vägen man vill gå, och här i kommunen verkar man inte vara något bättre. Moderaterna vill satsa på grönskrigs stället för betong men vill samtidigt satsa många miljoner på bredare vägar, mer asfalt och ökad biltrafik.

Och att man försöker grönmåla en bredning av kungstängsbron som en förmelbiltrafik som en klimatinvestering, det visar faktiskt på hur liten man bryr sig om Uppsala klimatarbete. Där kan man verkligen prata om ineffektiv klimatpolitik, ungefär i stil med STS-köttnorm i skolan och kd-förslag måste man smälla upp några skärmkrasverk i kommunen här och var.

Resultatet av en sådan politik är miljarder som inte bara bromsar Uppsala framåtlutade arbete för att minska utsläpp på en skydd av vår natur och särks till ren luft och vattnet, utan det föras också bakåt i fel riktning mot våra klimatmål. Då är nästa talare Linda Eskilsson, Miljöpartiet. Varsågod.

Tack för ordet.

Och som jag menade på tidigare så är ytrygghetsfrågan någonting bredare än bara kriminalitet. Och jag tackar för Moderaternas älgasvar om vad man prioriterar, för då blir det tydligt att man prioriterar inte att lösa PFAS-problematiken som finns här i kommunen. Man prioriterar inte alla de som går runt och oroar sig för att sina brunnar är fgiftade med PFAS.

Man prioriterar inte de som har det här i sina egna brunnar som. Och som inte minst de som bor kring Änna och där man har fått köpa flaskvatten för att kunna, för att det är så mycket PFAS i sina brunnar. Vi vet att det finns stora problem med PFAS runt om i vår kommun. Änna är bara ett exempel.

Det finns tyvärr många andra exempel på gamla synder från räddningstjänst, från industrier, från deponier där vi har stora risker kopplat till föroreningar med PFAS. För att kunna lösa de här problemen, det är ett komplext problem som kräver att vi som kommun tar ett helhetskräpp och satsar på den här frågan för att kunna få bukt med den på sikt.

Och just det här, och där kommer här PFAS kompetenscentret in som en viktig nyckel just för att vi ska kunna bygga kunskap och kunna agera nav i PFAS-frågan och samla in den senaste kunskapen, kunna samla hela kommunen kring ett gemensamt arbete med det här. Och att vi ska kunna identifiera vilka blinda fläckar vi har, vilka riskområden vi har och kunna sätta in adekvata åtgärder på varje område.

Det är någonting som vi i styret prioriterar. Vi tar ansvar för alla boende i vår kommun att alla ska tillgång till rent vatten. Men det gör tyvärr inte alla partier. Tack så mycket. Tack, då går det roligt till att så allgå har i socialdemokraterna.

Jag blev inspirerad av Anders inlägg om taxor. Jag tänkte gå upp och prata om det samma. För när vi, i miljöhältsskjutsnämnden, antog våra taxor, så blev det upptäckte att det blev ett litet fel.

Det är nämligen så att vi har varit duktiga att förbereda oss för en lagstiftning som ska träda i kraftig årsskiften, men som inte har beslutat den, vilket innebär att vissa klassingskoder har blivit fel. Jag kommer att göra några yrkande på att ändra några klassingskoder i miljöhältsskjutsnämndens taxa. Någonting så spännande har nog aldrig talats om i denna talastol.

För en som är intresserad av detaljer handlar det om klassifieringskod 93.391. Det handlar om klassingskod 90.382. Om att ändra den och även ändra klassingskod 90.440. Och slutligen 94.50. nu kände jag verkligen hur spänningen i salen steg. Men det kommer komma in ett yrkande på detta till presidiet. Då har vi nästa talare.

Och sist i tala kan jag så här långt, Jonas Segersam från Kristdemokraterna, Varsgod.

Tack så mycket för ordet här ordförande. Med avfallssplanen samlar vi kommunens framåtlutade arbete med att minska avfallsmängderna, öka återanvändningen och minska avfallets miljö och klimatpåverkan. Planen och handlingsplanen återgärder, siffrar till att göra det lätt, att göra rätt och att vi i hela kommunen tar tydliga steg framåt mot en mer cirkulär ekonomi.

Sedan planen togs fram att vi kunnat bocka av fler återgärder i handlingsplanen, samtidigt som ny lagstiftning av tillkommet som behöver vävas in i kommunens arbete. Revederingen konkretiserar därför fler återgärder och skapar förutsättningar för ett ännu grönare uppsala. Vi ökar därför bifall till kommunstyrelsens förslag. Då går det till Monica Östman, Socialdemokraterna.

Varsågod.

Tack, jag vill också yrka bifall till förslaget till beslut och jag vill också tacka Liberalen för en bra diskussion innämnden tycker jag om det här hålet som finns i vårt utbildningsväsendeg just kring den anpassade grundskolan. Och jag tror att det här kommer bli bra om det implementeras på rätt sätt och därför är det också väldigt bra att vi kommer förbereda oss på alla sätt som vi kan innämnda för denna lagförändring.

Tack så mycket, Frohdet.

Vi har en annan nyhetsliv i kommunen, och vi vill särksälla att vi fokuserar kommunens arbetssidor och resurser på sånt som skapar resultat. Och främjar det lokala nyhetslivet och inte skapar verktyg som det ska driva stora administrativa kostnader. När utmanarätten ändå fanns i Uppsala ledde det till ett fåtal utmaningar som ledde till upphandling.

Det kan också ses i andra kommuner. Samtidigt sätter det upp resurser från kommunens näringslivs främjande arbete. administrationen som krävd för att utreda kvalitetssäkra och följa upp utmaningarna som skickas in är något som också lyfts från andra kommuner som undersökt utmanar rätten.

Ett exempel är enköping som en gång för att utreda en enda utmaning lagar ungefär 300 000 kronor för att ta in en konsult för att utreda om måltidsverksamheten skulle då ut på extern regi när man landade trots 300 000 kronor att det den var den egna regeringen som var bäst. Det är en utredning som det handlar om för den då. Så istället för dyra utredningar vill vi fortsätta lägga tid och kraft och resurser på den näringslivs främjande arbete som vi bedriver inom ramen för kommunens näringslivsprogram.

Det är genom öppna samtal med företagare i olika forum som vi kontinuerligt kan hämta in idéer kring hur kommunens verksamheter kan utvecklas och effektiviseras. effektiviseras och vi välkomnar alltid innovativa idéer och förslag på hur man kan utveckla kommunen. Men det kan vi göra utan en administrativ betungande utmanarett och med större demokratisk förankring.

Tack så mycket. Tack. Näst på tur är Tobias Medberg Vänsterpartiet. Varsågod. Tack för ordet. Jag vill bemöta. Det kom upp ett argument kring att vi har inte tidigare bara studier resultat under förstått att om vi hade haft en utmaning av rätt inom skolsystemet så skulle vi ha bättre studier resultat.

Och det är ju just inom skolområdet som är nära en utmaning av rätt som vi kan komma.

I hela samhället och inte minst mot våra företagare och näringsidkare i näringslivet. Men som framgår i svaret så har vi redan idag etablerad forum för samverkan med näringslivet genom olika forum. Vi har EST-väktare, vi har det arbetet som pågår där vi kan som säkert ligen utvecklas och gör det löpande.

Men mycket av de sakerna som efterfrågas finns redan och därför sjukar även jag på att motionen ska besvara sig enligt med förslaget till beslut. Då är det Anders Aaronsson Liberalerna. Tackar ordförande, ärade ledamöter.

Noterar att de förslag som är framläggda i motionen här, då kommer liksom inte från, har kommit inflygande, inflygande någonstans ifrån Hipsom Happ, utan är ju baserat på omfattande kontakter med företrädare för när.