Hanna Victoria Mörck

För att egentligen citera Maria Rosander: "Ingen skal behöva fly från våld eller förföljelse, varken från andra länder eller från människor som de lever tillsammans med." Och detsamma gäller förstås att vi tycker att den som är utsatt är värd allt skydd. Men i de två situationerna så kan man se att det inte alltid är så att man kan få exakt det man vill ha. Ibland för att vi har internationell politik och andra gånger för att det kan vara svårt med bevislägen. Det kan vara svårt att få det rent effektivt snabbt, som Elnas väldigt tydligt pekade på när det kommer till juridik. Och det som är liksom socialtjänstens själva ingång i det här, det handlar ju väldigt mycket om vad är det som är tryggt och säkert? Vad är det som är funktionellt? Vad är det som kan ge den här personen, den här familjen, för det är ju ofta barn med också, en trygg och säker plats? Och då betyder det i väldigt, väldigt många fall att det är svårt att bo kvar. Men det betyder ju inte, för det är ändå en gradvis skala, det kan variera vad det är för typ utav våld vi pratar om. Det finns förstås fall där det är möjligt att bo kvar och där det går att hantera, där det är tryggt och säkert, där den som utövar våldet ska flytta, där den behöver vara någon annanstans. Och kanske vräkas, kanske vi kan diskutera också, men då är vi liksom inne på vad som är funktionellt vi kan diskutera. Men det är en mycket, mycket, mycket mindre del. Och jag önskar fortfarande att det inte var så, utan att det är precis det vi själva ofta här allihopa i rummet vill, att den som blir utsatt, den skal få upprättelse och den skal kunna få allt den som har, det den har, det skal den få ha kvar. Men väldigt ofta behöver man ändå se en annan strategi för att det skal fungera. Och det är jättetråkigt. Men jag tycker också i den här mandatperioden tror jag, väldigt många utav oss partier träffade Uppsala kvinnojour. Och de gjorde nog ett rejält bra arbete, för jag tror nästan alla utav oss tog med oss känslorna av att vi måste se till att boendelösningarna fungerar bättre för kvinnor som är utsatta för våld. Jag minns att någon gång när jag skulle förhandla med de jag har styrt ihop med några år, då kom vi in med alla den här liksom, det här är en viktig fråga, vi måste se till att det här funkar bättre. Och sen har vi också haft x antal motioner under mandatperioden, vi har haft den typen utav diskussioner. Och jag tycker att vi har gjort många steg framåt och jag tycker att det är viktigt att vi försöker hitta varje möjlighet att faktisk skapa lite bättre vägar fram, en till pusselbit. Även om det bara är tre kvinnor per år som det gäller så kan det vara värt det. Men det är värt att ändå inte ta till de stora brösttonerna när det gäller en liten mindre mängd, och det viktigaste är att vi ser till att det är tryggt och säkert och att människor har någonstans att fly till. Tack. Kommunstyrelsens förslag.

Nej men jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag, eh, på motionerna. Men jag tycker fortfarande att det är bra och viktigt att vi liksom lyfter upp de här frågorna. Jag kan helt och hållet instämma med både det som Sofia har sagt och, eh, Leif har sagt att, eh, det har varit en väldigt aktiv, eh, eh, aktiva partier i nämnden. Och jag tycker också att det har varit bra förslag emellanåt och då behöver man också, eh, vara öppen för det, eh, och inte tänka för mycket på, eh, att det kommer från den ena eller den andra. Eh, för det vi alla vill egentligen, det är ju att det ska vara, eh, bra omsorg om barnen i Uppsala kommun.

Eh, och jag tänkte ändå passa på och säga det finns ju också någonting annat än, än det som kanske motionen, eh, rymmer in exakt. Och det är ju att vi har försökt att, eh, få till mer utav nätverksplaceringar, alltså placeringar, eh, där i familjer där barn redan känner personerna. Det kan ju vara släktingar, vänner, liknande. Eh, och det här är någonting som verkligen tycker jag ser ut att ta skruv och ge liksom en bra effekt. Både att jag tror, eh, det blir tryggare för barnen för de redan känner till, eh, den familj som man faktiskt bor hos. Eh, men också att vi faktiskt kan få ett bättre stöd, bättre vård, bättre omsorg, eh, utav de barnen som vi kan placera. Sen, sen går det inte alltid av olika skäl, men att när det är möjligt och när det är funktionellt så tycker jag att det är en bra idé att försöka placera, eh, i familjer som, som barnen redan känner till.

Eh, och att vi även ska försöka ha bättre stöd till familjehemmen, det, eh, hoppas jag kan vara en möjlighet, men jag kan, jag vågar inte riktigt utlova det. Men jag vet att vi har tittat på om man, eh, syr ihop en, en, en, ett, ett bättre stöd ihop med andra stödfunktioner som, som, som förvaltningen kan ge, så så hoppas jag att det kan också bli, eh, möjligt. Så, så det finns en hel del som görs. Samtidigt så tror jag ändå, jag tror alla i nämnden är ganska ense om att det inte är så att vi tycker att det är en jättebra grej att placera barn på SiS eller att placera barn på HVB som liksom huvudalternativ, utan bo kvar hemma så länge det går, om det är möjligt, eh, placera i nätverk, eh, om det är så att det behövs. Andra familjehem, eh, ligger liksom ofta längre bort, eh, HVB ytterligare ett steg bort, och SiS, eh, ja, i, i de fallen där det behövs.

Så ändå att det finns med här, att vi har en, ett tänk, en strategi, och vi försöker göra det bästa för barnen. Eh, men tack så mycket för mig, eh, och, eh, ja, KS-förslaget var det jag yrkade på.

Hanna Victoria Mörk, Vänsterpartiet, varsågod. Jag har ingenting att invända mot det som Mattias nu sa, det var bra. Men jag tänkte jag kunde liksom lägga till lite grann utifrån att vi har haft en annan typ av diskussion kring den här typen av fråga fast från andra sidan kan man säga. Snarare hur utsatta personer i våran stadsmiljö få bra möjligheter att vara någonstans under hela dagtiden. Och då är det ju så att vi har olika platser, Grottan, och vi har stadsmissionen som har Mikaelsgården som just nu byggs om men finns. Men efter det så har det liksom varit lite utav ett glapp om man sen lägger till natthärbärge eller andra möjligheter att vara någonstans. Och då tittar vi på möjligheten att faktiskt täppa till det hålet så att det finns en plats för våra mest utsatta så att man inte ska känna sig utsatt i stadsmiljön. Sen får förstås alla, inklusive människor som har det lite svårt att gå i parker och så vidare, men det är bra om det finns en bra plats och att vi faktiskt ser till att ordna värdiga både liksom sovutrymme och bostad och se till att man får mat och möjligheter att tvätta, duscha, få hela den här typen utav det som man behöver i livet ordnat. Men förstås helst också en bostad i slutändan. Och med det sagt så tänker jag att jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack så mycket. Därmed är också talarkön tom och jag frågar om debatten är avslutad. Svaret är ja. Yrkar ni bifall till KS från Mattias Kristenson, Socialdemokraterna och Hanna Victoria Mörk, Vänsterpartiet. Bifall till motionen Erik Berg, Liberalerna. Yrkar ni korrekt uppfattat det? Svaret är ja. Föreslår jag beslutsgång att huvudförslag är bifall KS som ställs mot ställs mot bifall motionen. Kan vi ha den propositionsordningen? Svaret är ja. Då är vi i beslut. Och då frågar jag kommunfullmäktige om kommunfullmäktige väljer att bifalla kommunstyrelsens förslag till beslut om att besvara motionen. Om kommunfullmäktige istället väljer att bifalla motionen. Finner att kommunfullmäktige valt att bifalla kommunstyrelsens förslag till beslut om att besvara motionen med föredragningen i ärendet. Då

Noterar det. Näst på tur, Hanna Victoria Mörck, Vänsterpartiet. Varsågod. Tack så mycket. Jag vill börja med att yrka bifall till liggande förslag. Så har jag det ur världen. Vi tog ju fram det här programmet, företagsen, och sen skulle vi ta beslut om det. Då insåg vi att det här med biologisk mångfald kanske vore bra att få med och fånga in mer i programmet. Och då skickade man tillbaka frågan att försöka arbeta in biologisk mångfald i programmet. Och det är det som har gjorts. Och det tänker jag är bra. Jag tycker det också är intressant och relevant att ändå ta en liten storievinkel. För nu kommer det ganska många andra synpunkter. För vi var ganska överens där när vi var framme vid biologisk mångfald och tyckte att ja, det här borde ju med, men då behöver det beredas ordentligt. Nu kommer det många nya synpunkter och det är bra att det finns en livlig debatt och att vi liksom kommer på nya saker. Men jag tycker inte att det ska ligga emot att vi tar beslut idag och att en del tankar kanske är värda att föra med till framtiden och fundera på vad man kan behöva framgent. För det vill säga, ibland pratar vi ganska vitt och brett om att det är bra med levande dokument. Och det brukar sägas som dokument som inte är så levande. Men det här kanske just är ett exempel på ändå ett dokument som faktiskt lever. Där området hela tiden utvecklas, Uppsala blir bättre och vi ser att vi kan nå ännu fler mål och göra mer för miljö och klimat. Så det tänker jag är bra, men jag tycker inte det ska hindra från att vi tar beslut idag utifrån det program som ligger. Sen är det en del frågor kring närproducerat och ekologiskt, eller krav om man vill säga så, men ekologisk mat. Och den här har ju också lyfts och diskuterats en hel del och kommunen har ju ett mål nu om 75 procent. Jag tror att det är ett bra mål. Vi ser ju att vi behöver, det här är ju också väldigt tajt ihop med biologisk mångfald kan man väl värt att nämna. Men vi ser ju att vi har en hög andel av lokalproducerad mat och vi har en hög andel av ekologisk producerad mat. Jag tycker också att det är värt att se relationen som ibland lyser upp att vi skulle förstöra för näringsliv. Det här handlar ibland om att visa vad är det för någonting vi tycker att kommunen ska stå för, vad är det vi ska handla, vad är det för marknad vi vill uppmuntra. Och pratar man till exempel med en ekologisk bonde så ser ju de att det är bra marginaler och det är också därför man ibland väljer att bli den typen av lantbrukare. Så jag tycker att vi ska ta det här beslutet idag och jag tycker det är ett bra program. Och det finns en del saker att titta på framgent men det är inte så stora så att vi inte ska ta det beslut som faktiskt står här. Och toppen med lite mer biologisk mångfald. Tack för mig. Tack, nästa på tur är Jonas Petersson, Centerpartiet och sen tror jag vi kommer att övergå i en fika paus.

Tack så mycket. Jag har lite dålig röst idag. Men MvU har funnits, som Vivian inne på, ganska länge. Och när de tillkom så var det liksom en föregångare i Sverige. Att man faktiskt tittade på de som faktiskt brukar utövra ett våld och försöker få den här målgruppen att agera annorlunda och inse vad de håller på med. Så det är en förening som finns och som socialnämnden ger verksamhetsbidrag till. Och vi tycker de gör bra saker, tror jag, gemensamt i nämnden. Men det som också är lite lurigt i den här frågan är att det både finns den här föreningssidan. Och sen har vi också direktupphandlade tjänster, vilket gör det lite klurigt vilken del man pratar om. Och det som jag tror Vivian lyfter mycket när man faktiskt får den här behandlingen det är ofta direktupphandlat. Och utifrån det så kan man fundera på exakt hur man ska göra och om det ska vara direktupphandlat eller inte. Jag har inte sagt någonting till förvaltningen om vad vi ska göra i det här fallet. Men det som jag tror du har hettat uppgifter ifrån det är ju att varje förvaltning måste till en budgetprocess lyfta in frågor som man skulle kunna effektivisera, spara in, göra annorlunda för att få ihop budgeten som helhet. Så att det finns ett gäng förslag. Så det finns helt enkelt inte mer än så. Att det är förvaltningen som har försökt att hitta upp till, liksom man behöver hitta upp till 2% för att kunna lämna in från förvaltningen. Men det är liksom en del om att de gör bra saker. Men varför är jag ändå lite osäker och svävar på målet? Varför tror jag förvaltningen har lyftat in den här frågan? Det handlar väl dels om att det är direktupphandlingen. Kan man diskutera om man ska göra så eller om man vill ha EUP eller om det ska vara någonting vi har eget eller inte. Men det lämnar jag. För jag har inget bra svar just nu. Men det som också ligger på den här frågan, att kommunen har ändå, det hade man ju inte för 25 år sedan men numera har kommunen ett ansvar att se till att det finns den typen av verksamhet som NBU tillhandahåller. Och det är någonting man får fundera över. Är det tillräckligt att det är externt en förening som gör det? Eller är det någonting vi behöver ha i egen regi? Kompletterande eller inte? Nu kommer jag börja hosta så jag stannar där. Tack så mycket.

Tack så mycket, näst på tur, Hanna Victoria Mörck, Vänsterpartiet. Det var bra ord Leif, tänkte jag. Använd rapporten och analysera och fundera vad vi kan göra bättre. För det är väl precis så som vi kan använda den här typen av rapporter, rankingar och så vidare. Men vi vet ju också ofta att man behöver just göra det för att på riktigt förstå och faktiskt kunna göra någon nytta. Det är väldigt tilltalande att sätta kommuner på en ranking, men vad betyder det egentligen? Om alla kommuner är bra är det dåligt att vara på 270 under plats. Om alla kommuner är väldigt olika är de lätt att jämföra och så vidare. Men inte annat så kan man se, tycker jag, lite återkommande när man jämför Uppsala med andra. Vi har tre stycken storstadskommuner, och sen har vi Uppsala, och sen har vi ganska många kommuner som ligger på 100-150 medborgare ungefär. Och sen har vi alla möjliga typer av kommuner fram till vare. 3000 är väl den minsta någonting. Vi är ganska unika. Det finns ingen kommun som är riktigt lik. Vi kan absolut jämföra oss med hela R12. Och det tycker jag är bra att vi gör ändå, så vi ser vad som händer. Men det är lite svårt att dra för mycket slutsatser när det ser väldigt olika ut. Om vi jämför Uppsala med Helsingborg på ett generellt plan så ser man att Helsingborg består i princip bara av en stad. Kommunen slutar där statsgränsen slutar. Så deras landsbygd ligger i andra kommuner. Malmö är lite likadan om man tar en storstadskommun. Så det finns mycket att göra. Och jag tänker att det finns en del typiskt kända faktorer, som att få barn i förskolan. Det har Uppsala haft länge. Och det tror jag har med strukturella frågor som är bredare än bara att vi typ inte erbjuder förskolplatser. Och jag kan också se när jag tittar på socialtjänstens frågor att det här är från 2024. Vi har haft en ansträngd tid med att anställa personal och vi har kommit ganska lång väg till att få bättre ordning på det. Så att vi har bra personal och färre hög personal. Så jag tror det finns mycket att göra.

Tala kan fortsätta att fyllas på. Hanna Victoria Mörck, Vänsterpartiet. Jag tror vi alla börjar känna att vi är redo för beslut, men utifrån ändå den här frågan att kommunen jobbar för att uppnå målet med det ekologiskt. Det har förstås kommunen gjort. Men jag tror ni som är här måste ha levt under en sten om ni inte har märkt av att marknaden har förändrats gällande det ekologiska utbudet. Det har att göra med en hel del frågor, men bland annat att det finns en politisk förändring i den frågan.

Mångfald av aktörer. Det vill jag gärna se mer utav. Det finns bara den här aktören. Det får gärna finnas andra föreningar, organisationer, företag. Jag tror också att det vore kanske bra att överväga om inte kommunen ska ha någonting eget. Men jag har inget svar på det idag. Men jag tror att det är en bra idé med en större mångfald än bara idag. Sen är det också lite svårt när det är två delar som är samma organisation. Den ena är på den ideella basen och den andra är upphandlad. Den ideella tror jag inte någon har några immanier mot. Upphandlat, där finns det lite mer lag av regler. Det måste vi förhålla oss till. Men jag har bara en god upplevelse av MvU. Jag tror verkligen att det är någonting vi ska ta till oss. Just det här med 25 år var det en föregångare i Uppsala. Det är ingenting som alla kommuner har haft. Men jag tycker att vi får se vad vi gör framgent i den här frågan i relation till alla andra frågor om våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor. För det finns en hel del arbete att göra, även om jag tycker att vi har kommit längre än vad vi har gjort tidigare. Men när jag stannar där så får vi väl se och bevaka frågan med MvU. Tack.

Det är lite olika delar som den här motionen handlar om. Jag gissar ändå att den primärt kommer utifrån att vi hade en revision där vi fick en del nedslag i socialnämnden. Om viss rätta, för vi hade inte tagit det här beslutet om exakt vilken inriktning man ska ha på sitt kvalitetssystem. Det är väl det här som är lite klurigt. Det ordet används väldigt olika, så jag var knappt användaren själv längre. Men vi har inte tagit den här kappan, omfånget, vart vi ska med vår kvalitetssystem. Men däremot har vi haft uppe under hela mandatperioden själva systemet i sig. Fått det förrevisat, fått reda på hur man kommer in i det och vad det innehåller. Och också återkommande en gång per år haft uppe en kvalitetsrapport som tar upp kvaliteten i nämnden. Jag tänker att det är väldigt viktigt att ändå redvisa utifrån hur motionen är skriven och berättad. Så kan man ju bli ganska hoppat till lite grann. Det måste jag ersätta att jag gjorde själv när jag fick revisionens granskning. För jag har inte uppfattningen om att vi inte har alla system på plats. Och mycket riktigt så är det ett missförstånd. Det ska vi förstås rätta till. Vi kommer ta upp den här initiala beslutet som ett dokument på nästa möte. Men vi har ett system och nämnden känner till det och har kunnat ställa frågor och funderingar kring det. Och vi har liksom som nämnd eller som förvaltning inte utgått från att vi måste ta beslut om att vi ska följa lagen. Vi har ju inte den typen av beslut i andra lagdokument. Vi ska följa lagen om vård av missbrukare, lag om vård av unga. Utan där finns det ju system. Hur man rutinmiskt arbetar med det men vi följer lagen med de tidsgränsen och så vidare som det finns. Och sen har det ju förstås i de här lagarna och det är inte snutet ur en hatt. Det kommer inte från igår. Men ändå. Det ska vi absolut rätta till. Men du ställer också frågor om äldre, om sorgen och det som hände där. Så fort vi såg att det fanns någon form av allvarlig händelse och att det också relaterade till hur man dokumenterar i systemen och hur man hanterar avvikelser i någon form så började vi ju titta på de där frågorna. Och framförallt kanske relation till återkoppling till nämnd och också hur vi ska göra det på ett bra sätt. För en ganska stor del av de uppgifter som det kan vara aktuellt att prata om är ju väldigt sekretessmässiga eller väldigt känsliga. Så det är klart att återrapporter måste kunna ske men det måste också kunna ske på ett sätt som fungerar. Och det vill säga att det kan vara svårt att göra på en öppen nämnd när medborgare är med i rummet. Så där var tiden slut. Näst på tur, nu när vi öppnar upp interpellationsdebatten för övriga att kunna delta är Maria Rosander, Sverigedemokraterna.

Det är ju inte så att man ska prioritera pengar och ställa åtgärder mot varandra. Men om jag ändå har lyft den farogen så är jag samtidigt inte så bekymrad utifrån att jag tror ändå att vi har ökat ambitionerna för den här målgruppen. Jenny Claesson som avgår mer eller mindre idag med tanke på det som vi hade tidigare på dagarna har verkligen varit viktig för att lyfta de här frågorna. Och det ska du ha ett stort tack verkligen. Och jag hoppas att du fortsätter ligga på oss. För jag brukar ju säga att den bästa presenten ett styre kan ha är en aktiv opposition. Men det är ju inte bara oppositionen, det är alla medborgar, alla människor, alla som tycker och gör saker och ting. Och oavsett vad du tar iför sen så hoppas jag att du fortsätter och säger nu tycker jag att ni kan bättre. Men ändå, om man ska lyfta den här målgruppen och vad jag tror vi ska... Jag tycker det är värt att säga en sak och det är, för det kanske inte framgår så tydligt i svaret. Det är ju ändå att det inte är så att det finns absolut noll saker att göra för personer som är i par idag. Det finns inte just ett herrberge för par och jag tror att det är värt att ändå utreda. Men bostad först syftar ju i hög grad till att skapa möjligheter för den målgruppen. Det finns även andra boendelösningar som inte är just herrberge. Men jag tror ändå att det är värt att utreda och se vad vi kan ha en bredare palett, någonting bättre. Jag skulle också gärna vilja se om vi hittade överhuvudtaget bättre verktyg för målgruppen. På helheten alla de behov som befinns. Vi hade ju uppe när regionen skulle flytta på sin hemlöshetsmottagning, vårdcentralen, om vi skulle gå och samlokalisera den med våra verksamheter på något vis. Det gick inte där och då, det var ganska bråttom, men jag tycker det är värt att ha en fortsatt tanke om den typen av samlokalisering. Och sen tycker jag att jag vill kasta med en liten pytte för Håga. Jag tror att det finns ett förslag att man ska strukturera om en del av arbetet som görs mot en del av målgruppen. De som befinner sig inom en form av beroende. Och då hoppas jag att det ändå blir bra. Och att det inte är så att just den här målgruppen drabbas av svårigheter när man gör förändringar. För det vet vi alla. Då kan det ändå uppstå luckor och problem. Och det tror jag var jätteulyckligt, för det här är en målgrupp som verkligen inte behöver det. Tack! Tack så mycket! Två kvar i talarkön. Nu Dominikus Bäckström.

Jag vet inte om du lyssnar ordentligt, men när man hittar narkotika så kan man ju aldrig någonsin påsta att någonting är tillräckligt, eller hur? Men, samtidigt så tror jag att du frågar efter om vi har rätt typer av system, har vi ekonomin, har vi den typen av frågor, så vi har verktygmetoder att kunna jobba med. Det finns en del saker som kan tillkomma, gällande just sensorer, notiser till väktar och så vidare, men det finns verkligen en hel del som är gjort. En del som skolbarnen som vill ha roligare skolgårdar tycker är tråkigt, och det är att vi har tagit bort en del grönska och gjort att det är en tydligare sikt på skolgårdar. Så att det finns lägre intresse av att hänga där och mindre möjligheter att till exempel gömma narkotika. Men det finns också en hel del som har gjorts för att kunna hantera, för kameranövvakning är inte gratis. Och då behöver det ju alltid vara en avvägning mellan vars det behövs, hur mycket pengar vi har, hur mycket kostar det, och då har man kunnat få till möjlighet att kunna göra det här till en lägre kostnad. Effektivisera den typen av frågor så att vi ändå har råd med de kameranövvakningar vi tycker vi har behov av. Men det som är ändå, för du efterfrågar väldigt mycket kameror och sätter väldigt mycket fokus på det. Och då vill jag betona, det gjordes ju en lagändring att kommuner kan göra det här på egen hand, men kommuner måste fortsatt ändå följa lagen så som den ser ut. Och det är ju ändå du, Therese, din regering som har ändrat det här och gett oss den här förändringen. Men förändringen har inte gjort så mycket skillnad, utan skillnaden är bara vem som gör själva bedömningen. Men bedömningen måste ändå göra och det är att vi ska följa lagen. Och det gör att det är ganska svårt att kameranövvaka på dagtid utifrån GDPR. Så där, den tiden är det svårt. Och det är också den tiden som man ser att det finns ett behov av att ha mer kontroll. Och då eftersöks egentligen mer kanske pengar till elevhälsa eller andra trygghetsskapande åtgärder. Där var tiden slut och den tredje frågan är ställd och besvarad och därmed har vi hanterat dagens frågor. Vilket var ärende tre på dagån igen.

Spårväg, Gottsunda, Rosendal, Luthagen, Exercisfältet, Allis, interpellation, återremiss, bifall, reservation. Spårväg, Gottsunda, Rosendal, Luthagen, Exercisfältet, Allis, interpellation, återremiss, bifall, reservation. Spårväg, Gottsunda, Rosendal, Luthagen, Exercisfältet, Allis, interpellation, återremiss, bifall, reservation. Spårväg, Gottsunda, Rosendal, Luthagen, Exercisfältet, återremiss, bifall, reservation. Spårväg, Gottsunda, Rosendal, Luthagen, Exercisfältet, återremiss, bifall, reservation.

Det där var ju intensivt. Jag tänkte gå tillbaks till det tråkiga istället. Motionen handlar ju om att försöka vara lite mer effektiv. Förslaget är avslaget utifrån inte att det inte är bra att vara effektiv utan för att den är för generell. Den är skriven på ett sätt som är svår att styra efter. Men däremot vill jag ändå påtala att vi har mål och budget. Vi har haft fokus på att försöka vara mer effektiva för att värna välfärden. Jag ser det i min egen nämnd som jag har bättre koll på att vi har minskat antalet inhyda personer för att öka effektiviteten vi får ut av de personer som vi har anställda. När man är kvar länge i verksamheten så blir det högre kvalitet, bättre kontinuitet, bättre samverkan med andra delar av kommunen, vilket är något man behöver om man jobbar inom socialtjänst. Så det är en effektivisering och en besparing i rena pengar. När det kommer till AI, en del av hela socialtjänstförändringen handlar om att jobba med förebyggande och att kunna nyttja den typen av verktyg som AI är för att kunna frigöra den mänskliga kompetensen. Det som är vi, om jag har hört rätt i andra debatter här, så har vi diskuterat hur man ska kunna vara mer mänsklig inom äldreomsorgen, inom LSS, inom olika delar av vår kommun. Då tror jag att det är det som vi ska göra. Vi ska se till att använda AI bra, men lite försiktigt. Det är fortfarande en ny teknik, men den kan verkligen skapa dokument, gjorda mycket enklare, sammanfatta och så vidare. Sen ska vi ändå använda vår mänsklighet, för att både se till att det inte blir skit in skit ut, utan bra jäkla grejer in och bra jäkla beslut ut. Tack! Då har vi Ulrik Wernsberg, Socialdemokraterna, näst på tur.

När barn, eller någon annan för den delen, hittar narkotika på skolgårdar, förskolor, naturligtvis är det inte acceptabelt, det är ingenting vi ska ha. Så det är förstås en viktig sak att ha med sig från första början. Det är ingenting som vi vill ha, det är ingenting vi accepterar. När sånt här inträffar, då får man intensifiera arbetet på den skolan, eller kanske även kringliggande skolan eftersom problemet ibland kan vara ganska ofta områdesbaserat. Då behöver man sätta in lite kraftigare åtgärder för att trygga skolgårdarna i dagtid innan barnen kommer. Det är vad man gör, och det arbetar kommunen ganska mycket med genom att kunna förutse det här en del, genom EST, det som är trygghetssystem, den typen av samverkan som kommuner använder brett för att förebygga och trygga medborgare mot brott. Det är funktionellt och väldigt bra, och det tycker jag vi ska fortsätta med. Sen uppenbarligen här så hade det inte varit tillräckligt, och då behöver man göra lite mer. Sen kommer det väl till vad man ska göra, för du lyfter en fråga om kamerabevakning och lite olika saker. Det har ju kommit till olika typer av riktlinjer hur vi kan jobba med kameror, det har kommit upp en del kameror mer gentemot när ni började ställa den här frågan kanske för tio år sedan. Det är inte så att det bara är kameror ibland som är lösningen, det beror på vad det är som är problemet, om det är lagningförsäljning eller om det är utsatta personer, individer som behöver vara någon annanstans eller få stöd av socialtjänsten på något annat sätt. Så man behöver hitta och matcha metoder. Nu är tiden slut, och då går det tillbaka till Therese Almfors.

Det är en bra helhet som vi har fått fram. Det har varit 100% ekologiskt som har varit ambitionen. Det har funnits en ambition att kommunen som den aktör det är som kan vara påverkande på en marknad och stimulera fram någonting som kan finnas ett behov av. Det har fungerat till hög grad. Vi har ett högt mål om ekologiskt. Vi ser att det är viktigt för biologisk mångfald. Med det sagt är det viktigt att ha det i bakgrunden. Det finns en anledning till att man har velat ta större hänsyn till miljö och djur och natur. Samtidigt ändå få till bra mat som är hälsosam för oss. Men det har ju tillkommit saker under tiden. Det har kommit till en hel del gällande självförsörjning, det har kommit beredskap, det har kommit till närproducerat. Många gånger går det här att kombinera i samma förslag, men inte alltid. Vi ser också att det ekologiskt har tacklat av lite och tappat lite marknadsandelar nationellt. Utifrån det måste vi anpassa oss och se att vi får en bra mix, och att vi får en marknad som fungerar både för kommunen, för kommunmedborgarna, för bönder, för Uppsala, för helheten och alla de här delarna. Det är anledningen till att vi ändrar målet så att vi har en bättre helhet. Men glöm inte ändå att det ekologiskt inte är oviktigt för djur och natur. Kör det gärna om ni har möjlighet. Tack! Tack så mycket, två kvar i talarkön. Just nu Emil Ennerblad, Sverigedemokraterna.

Sofia är ju med i socialnämnden, så du vet ju också att vi gör lokalförsörjningsprogramplaner en gång om året, och där tar vi fram hur många bostäder som vi behöver. Och vi sätter sedan avtal med olika aktörer. Sen har du lyft frågan flera gånger, så du tänker att du har en del av svaren. Men jag förstår ändå vikten av att belysa den här frågan och att det är ganska viktigt att det också fungerar väl. Jag tror förra gången, eller någon gång tidigare nämnt, så har vi diskuterat frågan om privata aktörer. Och det har ju varit väldigt intressant och väldigt bra om det hade varit möjligt. Och sen har det hittills varit lite svårare tuggat att få med sig privata, men nu ser det faktiskt ut som att vi kommer få med oss en sådan aktör. Så om allting går väl så kommer det att kunna komma till några ytterligare bostäder därifrån. Och antagligen först till årsskiftet, utifrån att det ändå tar en stund och man behöver sluta avtal och se till att det tryggas och fungerar väl. För det här handlar inte bara om bostäder, det handlar om stöd och trygghet och det handlar också om att det ska fungera väl i de bostadsformen. Att det finns stöd från bostadsaktören. Så det är viktigt att det fungerar, annars riskerar det att det inte blir så bra när man väl får en bostad. Men annars har vi ju haft tio stycken per år, man har lagt till tio stycken per år. Och du har helt rätt i att det har varit en del köar, men den senaste redovisningen var inte lika lång kö som tidigare. Jag tror det var sju stycken som inte var verkställda från då sista kvartalet förra året. Så jag har ändå stora förhoppningar med att det kommer gå framåt. Men om det här är sagt, det är ju inte bara bostad först som används för olika typ av boendelösning. Men betydligt längre kö när det kommer till bostadssociala kontrakt, som är ändå en åtgärd långt innan man hamnar i hemlöshet. Tack!

Det är prioriterat att jobba för att färre ska vara hemlösa och fler ska kunna ha ett hem få ett hem. Men det finns ju flera delar i det. Det handlar också om att färre ska kastas ut i hemlöshet och börja den vägen. Men också förstås hjälpa större människor att de kommer ut ur hemlöshet. Och då är bostad först en väldigt viktig fråga. Men det som du säger, det är en bedömning också. Alla är inte redo där ännu. Men de som är det ska kunna få den möjligheten. Och det är viktigt. Det som utöver, för det är lätt att tänka att det bara handlar om att skaka fram en bostad vilken som helst. Men det som är ändå relevant är dels att hitta rätt typ av bostad. En bostad där personen kan bo kvar, som har en hyra som den kommer att ha råd med framgent. Att den ligger i ett område där man kanske inte har dåliga erfarenheter och svårigheter att just bo kvar. Och sen finns det ju också delen att det inte bara är en bostad. Det handlar om att se till att bostadsaktören, hittills har vi haft Uppsala Hem, har ett stöd och en bemötande förmåga att hantera att en person ibland kanske kan vara lite oroligare och att bli tryggare i det och trygga även omgivande hyresgäster. Men också se till att det finns ett tydligt och bra stöd från statsmissionen som vi har haft hittills då, och jag tror vi kommer fortsätta med dem också, som står för det medmänskliga stödet, det dagliga stödet för de som bor just i bostad först. Och alla de här sakerna måste fungera samtidigt. Så det handlar inte bara om att skaka fram en bostad. Även om på Uppsalas bostadsmarknad så är det en ganska trång sektor. Och jag hoppas verkligen, verkligen, att den här första privata kan leda till att vi kan få ytterligare några till privata som kan vara sugna på att ha ett lite större socialt ansvar för hela Uppsala. Tack så mycket. Då är den frågan ställd och besvarad.

Ja, jag tror du söker efter handlingsplanen, tror jag, mot både våld i nära relation, mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck och emot sexköp, osäkert på exakt hur ordalydelsen följt. Men någonstans där, det är lite under texter och rubriker. Jättebra program, jättebra att vi egentligen fick det på plats. Och det kanske kan knyta an till den här frågan också. Jag tänkte, själva Lina, du har ju ställt frågan just om skolan och vad man kan göra i skolan. Jag tycker det är ett ganska bra svar ändå, som faktiskt visar att det finns mycket som skolan kan göra. För ibland kan man ju känna att det är många saker som ska in i skolans verksamhet, som inte egentligen skolan har förmåga att bemöta. Men här finns det verkligen en konkret fråga. Men samtidigt så tycker jag det finns många andra dimensioner. Med våld i nära relation, då har vi alla de här olika kvinno-, trans- och tjejjjordor som finns, vilket är bra. Vi är en välrekyperad stad för den typen av frågor. Men också, då tycker jag det är värt att ändå nämna kvinnjordorna, som jobbar också med digital säkerhet, som knyter tajtan till det här, men också mot vad som kan hända efter att någonting har inträffat. Så att man faktiskt kan vara trygg och säker på nätet i efterhand. Och sen tycker jag en annan del, och det är lite grann därför jag gick upp, jag är en ordförande i socialnämnden. Det finns ju ganska mycket föräldrakurser och stöd för föräldrar i sitt föräldraskap. Och många delar handlar ju mycket om att vara med sina barn, vara närvarande, och att ha en dialog och veta vad barnen gör på nätet. För det kan ju hända att man bara är nyfiken och testar och trycker på en knapp och så vidare, kommer man någonstans, som ett barn någonstans där man inte ska vara, eller på kontakt med en person. Där var tiden slut. Och då går vidare i debatten. Och nu ser det ut som att vi inte har någon mer som anmält sig i den allmänna debatten. Och då är vi redo att gå in i den avslutande delen mellan den som är interpelerad och den som är inte interpelerad. Och då först går ordet till Lena Hamburg, Utvecklingspartiet, Demokraterna. Varsågod. Tack.

Tack så mycket. Jag hade inte förstått att jag är först. Tack så mycket, herre ordförande. Uppsala jobbar långsiktigt mot segregation och för jämlika förhållanden. Och också för en grundläggande trygghet. Det tycker jag vi ska ta riktig fakta på. Att vi jobbar hårt strategiskt och långsiktigt. Vi har inte en massa kortsiktiga projekt. Det är en framgång i det arbetet. Det bästa exemplet är platsanverkan och områdesarbetet i Gottsunda och Gränby. Men är Uppsala helt och hållet jämlikt och tryggt? Nej, det är det förstås inte. För det skulle vi behöva fler statliga satsningar och beslut. Tydligast är det kanske en avskaffande av marknadsskolan. Men skola som faktiskt kompenserar för ojämlika villkor skulle vi kunna ta sju mila kliv framåt i Uppsala. Men dagens regeringspartier gör allt för att skydda företag som äger skolorna. Men vi stretar envist på. Vi kan inte göra allt. Det är uppförsbacken. Men vi ska vara på Uppsalabornas sida. Tryggheten följs upp med EST. Ungdomar kan hoppa av en kriminell bana. Samverkan med polisen finns med B&B. Och socialnämnden och utbildningsnämnden jobbar hårt för att få en fungerande skolgång för alla placerade barn. För att inte tala om allt det fina arbete som lärare, socialarbetare, fritidsledare och all den personal vi har i vår välfärd gör varje dag. Men vi granskar också företag för att se till att vi får de tjänster och varor som vi har beställt. För att vi betalar rättssummor. För att inte pengar ska gå till kriminella. Och många sådana saker som vi har faktiskt behövt göra ett ganska stort arbete med. Så jag tycker vi ska fortsätta jobba långsiktigt för att uppsala för alla. Men jag vill tacka för det här året och yrka bifall till KS beslut. Då är nästa talare Sofia Andersson moderaterna.

Tack för ordförande. Jag tänkte utifrån vad som nyss tog upp som om det fanns gräddefil någonting, då tänkte jag bara klargöra hur det kan gå till. Och det är ju att olika motioner träffar i olika nämnder. Och när jag till exempel såg att det fanns en del som låg på min nämnd då tänkte jag att de här försöker jag beta av. Och då kanske de kommer fram snabbare än någon som ligger på någon annan nämnd eller där man inte riktigt har hunnit behandla dem. Så det kan säkert vara en anledning till att det kan fungera lite olika för att det kan fungera olika i olika nämnder. Tack! Tack! Näst på tur är Jonas Petersson, Centerpartiet.

Vänsterpartiet, varsågod. Det finns lite olika typer av ung gängen. Det finns de som är med, där man behöver ha en kontakt med sina föräldrar. Och sen finns det det som du är inne på, som är behandlande omgängen. Och då brukar det finnas lite mer, det är helt enkelt en mer avancerad behandling. Och då brukar det vara med någon form av familjesekreterare, familjepedagog. Alltså inte just en socialsekreterare som är där i samma syfte som du är inne på, tror jag. Myndighetsutövning och så vidare. Utan det andra typet av kompetens. Det kanske även kan vara någon annan form av kompetens. Så så kan det vara. Båda vanligt ung gängen med föräldrar och ung gängen med behandlande omgängen. Och det har varit så att det har varit i princip vanliga veckodagar och inte på kvällar och helger. Så. Men. Vi har ju faktiskt sett att det har funnits en utvecklingspotential i det här. Jag tror att det finns vissa delar som är svåra att komma ifrån. En del saker behöver ske på dagtid, precis som man gör med många andra saker. Jag tänker så här tandläkare, läkartider. Annars sker det ofta också på vanlig dagtid. Men vi har sett att det finns en utvecklingspotential att kunna få till andra typer av umgängen på andra tider. Så då tog vi i socialnämnden där du också var med och beslutade ett beslut om att införa det här som kallas nätverkscentrum. Där man försöker få till den typen av andra tider och skapa bättre strukturer, bättre möjligheter. För för för olika typer av samverkan, men också för för barnets nätverk. Det är inte bara de biologiska föräldrarna som ofta är viktiga utan även andra personer i barnets barnets liv. Så det är vad vi tänkt göra. Vi tog beslut i december och det förväntas träda kraft i augusti i år. Och det är en del av det som ingår i den nya socialtjänstlagen. Att kunna vara mer tillgänglig, mer nära barns behov. Nu går ordet tillbaka till Sofia Andersson, Moderator.

Tack så mycket. Jag hade en liten konversation med Eva och tänkte, tänk om det hade funnits skolmat här i Stadshuset. Fy fasen vad jag skulle vara glad för vi har provat och ätit mat när vi har varit med gemensam service. Och den är väldigt god och vi får också se väldigt mycket om vilken typ av matselekt det är och att man kan välja mellan olika måltider. Vi träffar också kockar och ser hur de försöker vara väldigt kreativa, ta tillvara på alla råvaror, men också se till att det blir god och näringsrik mat till alla elever. Vi fick också testa maten till de äldre och den är faktiskt ännu lite lite top notch. Men ändå, det är bra båda två. Hur som helst, när det kommer till den här motionen så är den inne på, jag ser reservationen för både SD och KD, att man tycker att man inte ska ta några ideologiska val i de här frågorna utan mat. Det kan jag se en poäng med för mat är något ganska personligt, men samtidigt är det ju exakt det som motionen föreslår. Att man ändå ska ta en tydlig ideologisk inriktning när det kommer till just mat. Så det tycker jag är lite onödigt. Istället tycker vi ska bejaka det som vi har, där vi bejakar att barn får välja många olika maträtter och att man har de här kockarna som ofta ser till att det här är populära maträtter som barn vill ha. Och dom ställer vi till att vi har extra mycket av. Och förstås se till att det är god och näringsrik mat, för det är ju någonting som vi vill säkerställa. Så jag ser inte riktigt problemet med skolmaten som Kent Kompola ser och jag tycker därför inte heller att vi ska bifalla den här utan jag tycker att den ska avslås. Tack!

Ja, då med ideologiskt tycker jag ändå att när man har ett beslut som säger att man absolut inte far helvegetariska veckor så tycker jag att det är ett beslut som sätter ett innehåll. Det vi har nu är ju inte ett innehåll och det blir ju på något vis en ideologisk inriktning. Det som vi har nu är ju det som, om jag ska citera det som Therese sa i en tidigare debatt, mer valfrihet färre förbud. Ja, vi behöver mer frihet helt enkelt. Och det är det som vi tycker att man ska ha när det kommer till skolmaten. Barnens frihet, deras vilja och också att de får bra mat. Det är det som ska råda. Tack.

Väldigt många barn har ju umgänger med sina föräldrar på vanliga villkor. Man träffar sina föräldrar, man kanske stannar av sina föräldrar en helg och så vidare. Kanske värt ändå att säga att det inte är så att alla har behandlade umgängen eller övervakade umgängen, umgängen där det finns personal på plats. Det beror ju på vilken typ av behov som finns. Och det har varit så att det har varit ett dagtid hittills, men som sagt vi ser fram emot att kunna även ha det på andra tider. Jag tänkte att du tyckte det var svårt att tolka, jag tror att det är så du ska tolka det. Tack. Tack så mycket det var den frågan.

Uppsala har en tendens att växa, kommer antagligen fortsätta växa. Det är något som Uppsala som kommun behöver ta höjd för, slash regionen som ofta har ansvar för kollektivtrafiken. Det är väl därför vi också har landat så småningom i att där vi är idag, vi har också lagt en liten del av vårt samhälle, och det är därför vi har lagt en liten del av vårt samhälle. Det är väl därför vi också har landat så småningom i att där vi är idag, planerar för under ganska lång tid BRT eller spårvag, och sen landar det i att det blev spårvag, utifrån både effektivitet, utifrån kostnader, utifrån hur Uppsala ser ut att växa. Och det fanns också stora delar som Erik Pelleng visar ju lite grann att delar av den här sidan utav fullmäktige har ju faktiskt pendlat och varierat ganska mycket över tid. Exakt vad man vill landa i. Några har hållit ganska tydligt fast vid några ståndpunkter. Men det har varit till exempel att KD ville ju ha en halv spårvag för inte så länge sedan. Centerpartiet har ju faktiskt varit ganska tydliga, förutom de just frågan om folkomröstning. Moderaterna var länge för en ganska stark utveckling av Sydöstra staden, som är själva underlaget för den typen av kollektivtrafiktsatsning som är nu. Om man då tittar på diskussionen för skulle vi ha en sådan här folkomröstning, då borde vi ju dels så många ha påpekat haft det kanske 2020 eller kanske till och med tidigare. Men man kan också fundera, vad hade då en relevant fråga varit? Hade det verkligen varit spårvagn eller ej? För det är ju inte en rättvis beskrivning utan verkligheten. Verkligheten handlar ju om spårvagn, trådbuss, ännu mera buss, jättemycket bil som vi får vänta två timmar innan du kommer in till centrum. Eller förbjuda bilar i hela centrum bara av cykel. Det är någonstans där vi måste lägga frågan. Eller kanske mer konkret det som ändå diskuterats här. Det har ju varit BRT eller spårvagn. Om man då ser till de alternativ som ligger från de partier som finns i fullmäktige idag, så finns det ingen majoritet för BRT. Det finns en tydlig majoritet för spårvagn. Och det är där vi har landet idag. Det är så jag tycker vi måste ha det. Så därför så avslag till denna motvara. Där var tiden slut. Näst på tur är Stefan Hanna, Utvecklingspartiet, Demokraterna. Vart tror du? Tackar. Ja, folkomröstningen 2024 av frågan kunde absolut ha blivit varit tydligare. Men resultatet var jättetydligt. Mer bebyggelse i prioriterade tätorter och mindre i stadens utveckling. Det är inte otydligt. Det var ett tydligt besked från Uppsala-borna. Det här med att det skulle funnits ett valöfte om en folkomröstning, det stämmer inte. Det är helt fel och falska budskap. Det som var ja eller nej till...