Lina Hamberg

Ja, men tack för ordet här, ordförande, ledamöter och åhörare. Vi i utvecklingspartiet och demokraterna tycker att det är viktigt att göra det enklare för fler att välja kollektivtrafiken. Men då måste vi också skapa förutsättningarna för att det ska fungera i praktiken. För många som bor utanför Storvreta så är bilen en nödvändighet för att ta sig till stationen.

Därifrån skulle fler kunna välja till exempel tåget istället för att köra hela vägen in till Uppsala. Men när parkeringsplatserna inte räcker till då blir det alternativet svårt. I kommunens svar på motionen står det att man planerar att rusta upp en av parkeringsyterna under 2027 och 2028. Och samtidigt se över möjligheten att skapa fler platser.

Och det är så klart positivt, men att rusta upp en parkering är inte samma sak som att bygga ut den. Vi tycker att kommunen måste planera i god tid och ha en tydlig plan för framtiden, inte minst för dem som bor i storrätta och områdena däromkring. Det är också precis det vi efterfrågar i motionen, att redan nu undersöka hur parkeringen kan byggas ut och vad det skulle kosta.

Här tycker jag att styret behöver tänka om, men vi ska inte först göra det svårare att köra bil inne i centrala Uppsala. Och sen hoppas på att alternativen ska lösa sig. Vi måste göra det i rätt ordning. Först måste vi se till att det finns tillräckligt med pendla parkeringar och en bra möjlighet att resa kollektivt. Därefter kan vi arbeta med att minska biltrafiken i centrum.

Det måste vara lätt att göra rätt, som Stefan Hanna brukade säga. Med det yrkar jag bifall till utvecklingspartiet, demokratnadsmotion och jag anmäler även ett särskilt yttrande tack för ordet. Tack så mycket, noterar det. Noterar också att Stefan Hanna's gamla citat återkommer här i talastolen. Det känns väl hemmetom två som satt förra mandatperioden.

Med detta sagt har vi en talakö framför oss där

Och så fort. Ja, men tack för ordförande KF-ledamöter och åhörare. Då väljer jag också att gå in i den debatten. Jag yrkar bifall till motionens andra ansats i övrigt enligt försvar till beslut och anmäla även ett särskilt yttrande. Det här är en fråga som jag känner väldigt starkt för.

Det är ditt hem, det är din kropp och de måste din trygghet också och din integritet få väga tyngst. När du har hemtjänst släpper du in människor i ditt hem för att hjälpa dig med sådant som du kanske tidigare har klarat själv under hela ditt liv.

När det dessutom handlar om väldigt intima saker som att duscha, gå på toaletten, få hjälp med din personliga hygien, då tycker jag att det är fullt rimligt att du ska kunna framföra önskemål och ifall du vill ha hjälp av en kvinna eller en man. kommunen skriver själva i det svar man har getit tillstår att sådana önsker mål så långt som möjligt utifrån bland annat bemandning och arbetsmiljö ska man gå till möte så bra det går men då borde det inte vara särskilt kontroversiellt att faktiskt utreda hur vi kan stärka den möjligheten för oss utvecklingspartiet, demokraterna handlar äldreomsorgen och människan Vi vill minska antalet personer som den äldre behöver möta och ge den enskilde inflytande över sin egen omsorg. Omsorgenskap anpassas efter människan.

Människan ska inte behöva anpassa sig efter systemet. Och framför allt, det är ditt hem, din kropp och din trygghet måste räknas. Tack!

Och enligt den här sidan. på att dela på det resurser vi redan har och att dela en bil är ett bra exempel på det. För många skulle det fungera alldeles utmärkt att använda en bilpol och dela bil med andra istället för att behöva äga en bil själv. Men då måste det också vara enkelt att fungera i praktiken.

Vi förväntar oss inte att fler ska börja dela bil om vi inte samtidigt gör det lättare för människor att göra det. I kommunens svar så hänvisar man till att flera arbeten redan pågår och det är såklart jättepositivt. Men vi tycker att det finns alla anledning att ta ytterligare ett steg och göra det enklare att dela bil i hela kommunen.

Det handlar inte bara om att göra det svårare för människor som behöver sin egen bil utan att ge fler möjligheter att välja alternativ som passar dem. Med det yrkar jag bifall till Centerpartiets motion och jag anmäler även ett särskilt yttrande. Notera yrkande och särskilt yttrande. Notera att tala kan kortas men vi har två personer kvar just nu. Mats Gyllander, Moderaterna

Och ett demokratern av varskord. Jag tackar för ordet här, ordförande, ledamöter och århörare. Jag vill börja med att gratulera alla er härinne till ett förtroende uppdrag. Och jag vill även tacka för det förnyande förtroende uppdraget jag har fått. Och det är någonting som jag tänker förvaltar väl.

Jag yrkar bifall till förslag till beslut, men jag vill ändå säga att jag tycker att motionärerna lyfter en väldigt viktig fråga. Som företagare ska principen vara lätt att förstå. Kommunen utför ett arbete och därefter får företaget en faktura där det tydligt framgår vad man faktiskt betalar för. Det tycker jag är ett ganska rimligt sätt att tänka och så som det borde vara.

Samtidigt visar underlaget att den generella övergång till efterhandsdebutering riskerar att skapa mer administration och därmed också högre kostnader för företagen. Men oavsett vilken debatter, debatterings modeller vi använder måste kommunen bli bättre på transparensen. Företagaren ska förstå vad man betalar för, varför man betalar och vilken tillsyn som faktiskt har utfört.

Det är också något som företagaren själv efterfrågar i kommunens analys. Tack för ordet.

Kratorna. Tack för ordet här, ordförande, ledamöter och hörare. Jag yrkar bifall till förslag till beslut och anmäler ett särskilt yttrande. Att vara familjehem är ett otroligt stort åtagande. Man öppnar sitt hem och sitt liv för ett barn och kan under många år bli den tryggaste punkten i barnets tillvaro. Jag tycker att Sofia's motion sätter fingret på något väldigt viktigt.

Kommunens stöd ska inte vara anledningen till att ett familjehem tvekar inför att ta över vårdnaden när det bedöm svarar det bästa för barnet. Det positiva är att kommunen också ser behovet av fortsatt stöd och nu ska vidareutveckla den stödmodellen.

För oss utvecklingspartiet, demokraterna är det viktigt att de här familjerna inte lämnas ensamma bara för att vårdnaden av barnet har flyttats över. Barnets trygghet måste vara det viktigaste och då måste vi också ge det stöd till de människor som har tagit på sig ansvaret att ge barnet den tryggheten.

Tack för ordet.

Ordet. Varsågod. Ja, men tack för ordet igen, här ordförande. Vi utvecklingspartiddemokraterna tycker att det är viktigt att man på ett tryckt och säkert sätt, inte minst om man är barn och ung ska kunna använda sig av våran kollektivtrafik. Det är positivt att arbetet med övergången i Gunsta påvurrats, men vi saknar faktiskt en tydlig tidsplan.

När kan de boende förvänta sig att övergångarna blir säkra? Med de Det yrkar jag bifall till Kristdemokraternas motion och efterfrågades utom en tydligt tidsplan för åtgärder. Tack så mycket. Tack. Nu har vi fyllt på att tala kran också med Veline Azuleen, Kristdemokraterna.

Ja, tack för ordet herr ordförande, KF-ledamöter och Uppsalabor. För mig är trygghet det mest grundläggande förutsättningen för att ett barn ska kunna må bra, utvecklas och lära sig saker i skolan. Därför vill vi i Utvecklingspartiet Demokraterna ha minst en trygghetsvärd på i i varje skola i Uppsala kommun.

Och när jag säger trygghetsvärd så menar jag inte en vakt som står vid en dörr, utan jag menar en vuxen som står bland våra elever, som möter dem på morgonen, som syns i korridoren, på rasterna, i matsalen, som kan stötta dem när situationen blir jobbig eller när det blir stökigt. Men uppgiften är större än att bara hantera bråk och oroligheter.

Det finns elever i våra skolor som känner sig otrygga, och det finns barn som hamnar utanför, sitter ensamma i matsalen eller plötsligt börjar dra sig undan. Och där kan en trygg vuxen som känner eleverna upptäcka saker tidigt och göra skillnad för det här barnet. Det handlar om att se barnet innan problemen har blivit stora.

Styret i sitt svar säger att, ja men, det finns redan skolvärdar, socialpedagoger och olika former av rast- och resurspersonal på flera skolor. Och det är naturligtvis jättebra, men flera skolor är inte heller samma sak som alla skolor. Jag tycker inte heller att vi ska vänta tills en skola har stora trygghetsproblem innan vi börjar arbeta förebyggande.

Skalskydd och låsta dörrar, det kan skydda mot yttre hot, men en låst dörr ser inte elever som sitter ensamma. Den märker inte att konflikter håller på att eskalera på rasten, och den frågar framförallt inte barnet som plötsligt förändras hur den egentligen mår. Men det gör en människa.

Det är därför vi i Utvecklingspartiet Demokraterna vill se minst en trygghetsvärd på varje skola och att trygghetsvärdarna också inkluderas i SSPF-samverkan för att varje barn ska kunna känna att det finns en vuxen här som ser mig och som jag kan gå till om någonting är fel. Jag yrkar självklart bifall till motionen och anmäler också ett särskilt yttrande.

Tack så mycket.

Tack så mycket för ordet, herr ordförande, KF-ledamöter och åhörare. Utvecklingspartiet Demokraterna lämnade in den här motionen av en väldigt enkel anledning: att alla barn ska ha en bra start i livet och kunna det svenska språket oavsett vad som pratas hemma.

Förskolan är otroligt viktig för barns språkutveckling, särskilt för ett barn som kanske möter väldigt lite svenska utanför förskolan. I svaret på motionen så får vi läsa att mycket redan görs och att rektorer kartlägger personalens språkkunskaper och att det finns utbildning för personal som behöver utveckla sin svenska.

Och det är jättebra, men visa då också att det faktiskt säkerställs och följs upp. För det räcker inte att säga att det är en rutin eller hänvisa till vad rektorer förväntas göra. Vår motion säger bland annat att personal som har bristande kunskaper i svenska ska delta i obligatoriska utbildningar.

I kommunens svar står det däremot att utbildning erbjuds medarbetare som behöver utveckla sin svenska, och det är en väldigt viktig skillnad. Att erbjuda en utbildning är inte samma sak som att säkerställa att den som behöver det också genomför utbildningen.

Så min fråga till styret är konkret: hur säkerställer ni att det här faktiskt fungerar i våra förskolor och hur följs det upp och vad händer när det inte fungerar? För mig handlar inte det här om var personalen kommer ifrån, utan det handlar om barnen.

Ett barn som växer upp i Uppsala ska inte börja skolan med sämre förutsättningar därför att barnet inte har fått tillräckliga möjligheter att utveckla sin svenska under de första åren. Vi ska inte nöja oss med att säga att arbetet finns, utan vi ska kunna visa att det också fungerar.

Jag yrkar bifall till motionen och jag lämnar också ett särskilt yttrande eller jag anmäler ett särskilt yttrande. Tack.

Ja, men tack för ordet här ordförande, KF-ledamöter och åhörare. Till ärende 39 vill jag börja med att yrka bifall till förslag till beslut. Och sen kommer vi över till nummer 40 här från Sofia Andersson med flera. Jag vill tacka för en viktig motion. Det finns en väldigt enkel grundprincip i den här frågan.

Det är den som utövar våld som ska få ta konsekvenserna, inte den som utsätts för våld. Att lämna en våldsam relation kan vara ett enormt steg. Då ska samhället, så långt som det är möjligt, inte lägga ytterligare en konsekvens på den utsatta genom att hon eller han också måste lämna sitt hem.

Bostaden kan dessutom vara helt avgörande för möjligheten att faktiskt få lämna en våldsam relation, och det framgår också tydligt av underlaget i det här ärendet. Det är positivt att Uppsalahem och kommunen redan har gjort flera förändringar för att förbättra situationen för den våldsutsatta, men kommunen beskriver samtidigt att man fortfarande utreder möjligheten att i vissa fall låta den våldsutövande parten flytta istället för den utsatta.

Och då tycker jag att motionens grundläggande fråga fortfarande är högst relevant. Varför ska den som har blivit utsatt för våld också vara den som tvingas lämna sitt hem och börja om? Självklart ska sådana processer hanteras rättssäkert, men utgångspunkten måste vara att det är våldsutövaren som ska bära konsekvenserna av våldet och inte den som utsätts.

Så jag yrkar bifall till motion till punkt 40 här, motionen från Sofia Andersson med flera, och jag anmäler ett särskilt yttrande. Tack så mycket. Tack, noterar yrkandet.

Tack för ordet, herr ordförande, ledamöter och eventuella åhörare. Det här är en motion som vi i Utvecklingspartiet Demokraterna lämnade in eftersom att vi, vi tycker att vi måste komma ihåg att city ska vara tillgängligt för alla Uppsalabor. Alla kan inte cykla eller åka kollektivtrafik överallt.

Vi har människor som bor på landsbygd, äldre, personer med funktionsnedsättningar och andra som faktiskt verkligen behöver bilen för att ta sig in till stan. Och det är också en del av bakgrunden till den här motionen.

Det handlar också om att företagarna i city, driver du en butik, en restaurang eller en annan verksamhet, är du beroende, och är beroende av att dina kunder ska kunna ta dig, ta sig till dig. Då måste liksom, det måste fungera för alla att komma till de här verksamheterna.

Och när parkeringsplatser försvinner som det gör idag, så kan vi, vi kan liksom inte bara plocka bort dem och tro att behovet inte kommer försvinna. För mig är det viktigt att vi fortsätter att säkerställa tillräckligt med parkeringsmöjligheter för dem som faktiskt behöver sin bil, samtidigt som vi självklart ska ha god framkomlighet för andra trafikslag.

Styret verkar genom sitt svar hålla med om det, så jag yrkar bifall till förslag till beslut och anmäler ett särskilt, särskilt yttrande. För ett levande city måste också vara ett city som människor faktiskt kan ta sig till.

Tack.

Ordet här, ordförande, ledamöter och åhörare. Jag vill yrka bifall till förslag till beslut och anmäla ett särskilt yttrande. För oss i utvecklingspartiet demokraterna är det viktigt att äldre kan få snabb hjälp när akut omsorgsbehov uppstår, även om man redan har ett trygghetslarm.

Och det här hänger också ihop med något som vi utvecklingspartiet demokraterna driver, frågan om en äldreakut här i Uppsala. Framförallt behöver vi bli bättre på situationer när en äldre person skrivs ut från sjukhuset men ännu inte är skickad att klara sig själv hemma. Och det är också något som vi lyfter nu här i vårt särskilda yttrande.

Ingen äldre ska behöva hamna mellan regionens sjukvård och kommunens äldreomsorg. Där måste samarbetet fungera bättre och hjälpen finnas när den faktiskt behöver. Och eftersom jag har lite lite tid kvar nu och det här är Stefans sista kommunfullmäktige och vi har ändå suttit här ihop nu i fyra år, så vill jag bara säga gör om, gör rätt. Jag kommer komma ihåg det.

Och Stefan, gör det igen. Tack.

Ja, men tack för ordet här ordförande, ledamöter och åhörare. Motioner är ju en av oppositionens viktigaste verktyg för att lyfta frågor och lägga förslag i kommunfullmäktige och det är faktiskt inte rimligt att motioner ska kunna bli liggande i över ett år utan att behandlas. Och det har ju hänt gång på gång och då blir det ju faktiskt en demokratifråga.

Så här får ju sittande styre underkänt. Men jag vill lämna ett särskilt yttrande och fatta mig inte, fatta mig kort helt enkelt. Tack så mycket.

Lina Hamberg, Utträckningspartiet, Demokraterna, Näsbo Tur. Tack för ordet, ledamöter. Även om man kan diskutera exakt hur UNICEFs ranking är uppbyggd så är plats 227 av 284 kommuner inte ett resultat som man kan vifta bort. Det ska ta i lite och läsa det.

För bakom statistik och ranking så finns det barn som inte får rätt stöd i tid, föräldrar som kämpar och verksamheter som går på knäna. Jag säger inte att kommunen inte gör någonting. Tvärtom, det finns mycket bra arbete som lyfts fram med det svaret som getts.

Flera aktiviteter för barn och unga, satsningar på barnrättstrateger, dialoger med unga och samverkan med civilsamhället. Det är jättebra, men samtidigt måste vi vara ärliga och säga att många familjer fortfarande upplever att stödet inte fungerar tillräckligt bra i praktiken. Särskilt familjer som har barn som är i behov av extra stöd.

Vi pratar ofta om barnrättperspektivet i teorin, men barnrätt handlar också om vardagen. Att få rätt stöd i skolan, att förskolan fungerar, att socialtjänsten hinner agera och att barn inte hamnar mellan stolarna. Där tror jag att vi alla här inne vet att Uppsala fortfarande har mycket kvar att arbeta på.

Jag tycker därför att den här interpellationen är viktig eftersom den sätter ljus på frågan. När vi hamnat så här långt ner ska vår första reaktion vara att inte försvara systemet utan att fråga oss vad vi kan göra bättre för våra barn. I slutändan handlar det inte om ranking, det handlar om barnens verklighet i vår kommun.

Tack!

Utvecklingspartiet Demokraterna delar mycket av intentionerna i motionen. Våra tätorter byggde en viktig del av Uppsala kommun och bättre skyltning kan absolut bidra till att öka synlighet, stolthet och identitet på landsbygden. För många mindre orter handlar det också om att känna att kommunen faktiskt ser dem och att utvecklingen inte sker bara här inne i stan.

Samtidigt behöver vi vara realistiska kring hur sådana här projekt faktiskt genomförs. Uppsala kommun är inte väghållare i många av de aktuella tätorterna och därför krävs samverkan med även andra aktörer för att det ska fungera i praktiken. Där tycker vi att svaret lyfter något viktigt, nämligen betydelsen av lokalt engagemang och bygderåd.

När människor själva vill utveckla sin bygd, skapa tydligare entréer och arbeta för bättre skyltning ska kommunen vara stöttande och hjälpa till genom dialog, samordning och kontakt med väghållare och andra berörda aktörer. Där finns det också mycket mer att göra än vad som görs idag.

Kommunen behöver bli ännu mer behjälplig och stöttande gentemot de bygder och bygderåd som faktiskt vill driva och utveckla förbättringar i sina områden. För det är ofta just de lokala engagemangen som gör att sådana här insatser faktiskt blir verklighet och fungerar långsiktigt.

Utvecklingspartiet Demokraterna yrkar därför bifall till förslag till beslut och jag anmäler även ett särskilt yttrande. Tack!

Tack för ordet, herr ordförande, ledamöter och eventuella åhörare. Jag tycker det här är en fråga där kommunen alldeles för länge har varit för fyrkantiga. Alldeles för många elever i Uppsala lämnar idag grundskolan utan gymnasiebehörighet och vi kan inte fortsätta säga att det stödet som vi har idag fungerar tillräckligt bra.

För bakom statistiken så finns det riktiga barn och föräldrar som redan har ett tufft hemma men ändå tvingas kämpa mot ett system för att deras barn ska få det stöd de behöver i skolan. Det är inte rimligt. Många elever med autism har andra särskilda behov och har stor potential och starka förmågor.

Men hamnar ändå mellan stolarna när skolan inte klarar av att anpassa sig efter individen. Samtidigt så pratar styret gärna om visioner och fina mål men alldeles för många barn får fortfarande inte rätt hjälp här och nu och i tid. Vi behöver fler anpassade utbildningar, tidigare stöd och mycket bättre samverkan mellan kommun och region Uppsala.

Varje person och varje barn som inte får rätt hjälp i tid riskerar att tappa både självkänsla och framtidstro och det tycker inte vi i utvecklingspartiet att Uppsala ska acceptera. Jag yrkar bifall till motioner och jag lämnar även ett särskilt yttrande.

Tack!

Tack för ordet, ordförande, ledamöter och hörare. Det här är en väldigt viktig motion som handlar om människors trygghet och faktiskt värdighet. Enligt siffrorna som lyfts i motionen så levde de kring tusen personer i hemlöshet i Uppsala under 2023, varav minst 100 personer i akut hemlöshet.

Ibland tror jag att det är viktigt att vi stannar upp och faktiskt tänker på människorna bakom den här siffran. Det flesta av oss här inne har någon form av trygghet i vår liv. Kanske är en partner, en familj, en släkting. Det är någon man lutar sig mot när livet är svårt.

Och till var person här inne, hur skulle du känna om du tvingades välja mellan att få sova under ett tak eller få stanna tillsammans med den personen som är din största trygghet? Att behöva separera från den man älskar när man redan befinner sig i en väldigt utsatt situation är otroligt tungt.

Därför tycker jag att det här är både en viktig och en mänsklig motion som kommunen skyndstampar arbeta vidare med. Utvecklingspartiet, Demokraterna yrkar bifall till motionen och jag anmäler ett särskilt yttrande.

Tack! Tack så mycket Ludwig Arbin, Liberal.

Uppsala kommer att yrka bifall till motionen. Uppsala växer snabbt och då måste infrastrukturen utvecklas i samma takt. Framkomligheten i södra delarna av staden är redan idag hårt belastad och påverkar både biltrafik, kollektivtrafik och människors vardag. Det är rimligt att kommunen utreder möjligheten att förbättra kapaciteten kring Kungsängsbron.

Vi anser också att sen länge projektet med Ultuna bron bör skrotas och att man utreder möjligheten att bygga en bro parallellt med dagens Kungsängsbro. För oss handlar det om att våga utreda lösningar som är rimliga både ekonomiskt och praktiskt istället för att låsa fast sig vid en enda väg framåt.

Med anledning av detta yrkar utvecklingspartiet Demokraterna som sagt bifall till motionen och jag anmäler även ett särskilt yttrande. Tack så mycket!

Tack så mycket för ordet, herr ordförande, ledamöter och åhörare. Jag vill börja med att säga att vi, Utvecklingspartiet demokraterna, inte säger nej till utvecklingen av Gottsunda. Tvärtom, vi vill se ett tryggare, attraktivare och mer levande område där människor vill bo, arbeta och driva företag.

Men vi delar inte majoritetens prioriteringar kring hur den utvecklingen ska se ut. För oss handlar utveckling inte om att kommunen ska binda upp sig i enorma prestigeprojekt under flera decennier framåt. Det handlar om att hitta lösningar som faktiskt fungerar för Uppsalaborna och som är ekonomiskt ansvarsfulla.

Vi vill se utvecklingen i Gottsunda, men vi vill se en utveckling som bygger på en långsiktig ansvar och fokus på det som gör störst skillnad i människors vardag. Avslutningsvis vill jag lämna in ett yttrande.

Tack för ordet. Tack så mycket. Då går det vidare.

Förordet, ordförande, KF Ledamöter Uppsala Bor. Årsbokslutet för 2025 visar att mycket fungerar, men också att vi har allvarliga brister som vi inte längre kan blunda för. Utvecklingspartiet, demokraterna ser positivt på att handlingsprogrammet för näringslivsutvecklingen utvecklas väl, men det krävs mycket mer.

Företag i Uppsala möter fortfarande en kommun där servicekulturen brister och attityden ibland upplevs bromsande istället för möjliggörande. Det arbetet att bygga en servicekultur bland vår personal måste gå fortare. Det måste förändras och det måste gå fortare. För varje dag som vi inte levererar bra service tappar vi tillväxt, jobb och förtroende.

Det här är ingen mjuk fråga, det är en avgörande tillväxtfråga. När företag får snabb och lösningsorienterad service kan de växa och när företag växer skapas jobb. Därför behöver vi en kommun där bemötande, tillgänglighet och svarstid faktiskt följs upp och inte bara lovas.

Samtidigt ser vi en oroande utveckling, långtidsarbetslösheten ökar och integrationen, särskilt för personer med kort utbildning, fungerar för dåligt. Det är ingen nytt, men det är fortfarande inte löst. Konsekvenserna är stora, både för individen och för samhället. En avgörande nyckel är språket. Vi måste göra mer för att människor ska lära sig svenska på riktigt.

Insatser måste kopplas tydligare till arbete och kontakt med näringslivet. Här behövs tempot ökas och kraven blir tydliga. Uppsala har alla förutsättningar, men det krävs mer än goda ambitioner. Det kräver en kommun som levererar service i toppklass, ställer tydliga krav och fokuserar på resultaten. Frågan är om viljan finns, för vi vet vad som behöver göras.

Tack. Tackar. Då har vi avverkat första omgången i den här andra omgångens debatt och går nu in på slutvarvet och tid när en minut. Först går ordet till Paweł Skavljebysas från Socialdemokraterna. Varsågod.

Tack för ordet, herr ordförande.

Vi pratar ofta om trygghet i den här salen. Men om vi ska vara ärliga, tryggheten börjar inte på gatan, den börjar i skolan. Här räcker det inte med enstaka förbättringar. Resultatet i årskurser har gått upp och det är jättebra. Men samtidigt lämnar fortfarande ungefär var fjärde elevgrundskolan utan gymnasiebehörighet.

Det är ett underbetyg inte till eleverna utan till oss vuxna och till systemet. För det här är inget nytt men det går för långsamt. Elever med särskilda behov får inte det stöd i tid och insatsen sätts ofta in alldeles för sent och barnen halkar efter, ibland redan i lågstadiet. Det är där otryggheten börjar.

För när skolan misslyckas växer utanförskapet och när utanförskapet växer då gör otryggheten det också. Det här hänger ihop och det måste vi våga säga. Vi måste också erkänna att skolan inte passar alla som den ser ut idag. Det praktiska utbildningarna har länge varit nedprioriterade. Det är ett misstag.

Alla unga behöver en väg framåt, inte bara de som passar in i en teoretisk modell. Och vi måste prata om ordningen i skolan. Det ska råda nolltolerans mot hot, våld och stöt. Punkt. Lärare ska kunna vara lärare, elever ska kunna känna sig trygga och det här är inget som vi kan kompromissa om. Men tryggheten slutar inte vid skolans grindar.

Männs våld mot kvinnor är en av de största samhällsproblemen och det börjar ofta tidigt. I normer och beteenden som vi inte har tagit tag i och det är därför vi måste börja arbeta tidigare med tydliga värderingar och vuxna som agerar. Trygghet skapas inte genom fler ord i en budget. Den skapas genom att vi prioriterar rätt och agerar i tid. Och just nu gör vi inte tillräckligt.

Det är barn och unga som får betala det högsta priset för det. Det är inte acceptabelt.

Tack för ordet, herre ordförande och ledamöter Uppsala Bor. Ordet grooming, om någon har missat det, vad grooming betyder. Det är alltså när vuxna personer tar kontakt med barn på nätet, i senare syfte har de ett syfte att utnyttja barn sexuellt. Barn och unga lever idag i en stor del av sina liv just på nätet och det är där relationer skapas.

Men det är också där en ny form av utsatthet skapas. I mötet med verksamheten som arbetar när det är utsatta kvinnor och unga blir det tydligt att digitalt våld, grooming och olika former av exploatering förekommer och i vissa fall ökar. Samtidigt sker mycket av det här i miljöer där vuxenvärlden har begränsad insyn.

Skolan är en av de viktigaste platserna där unga kan få kunskap, stöd och möjlighet att prata med trygga vuxna. Men det växer också en väldigt viktig fråga. Sker det här arbetet systematiskt eller ser det olika ut mellan olika skolor i vår kommun? Därför är det viktigt att vi får en tydlig bild av hur det arbetet faktiskt ser ut i våra skolor.

Mot den bakgrunden vill jag gärna ställa följande frågor. Hur arbetar Uppsala kommun idag med att informera elever om risker kopplade till digitalt våld, grooming och exploatering på nätet? Finns det inom elevhälsan rutiner för att uppmärksamma om elever utsats för digitalt våld eller liknande former av utsatthet?

Och vilka konkreta insatser gör kommunen idag för att stärka kunskapen hos skolpersonal om digital utsatthet bland barn och unga? Tack!

Jag får tacka för ordet igen. Skolinspektionen riktar i ett tillsynsbeslut mycket skarp kritik mot LNs fris gymnasium här i Uppsala. I beslutet konstateras omfattande brister i arbete med särskild stöd, studier och elevernas frånvaro. Brister som enligt myndigheterna allvarligt försvårar elevernas möjligheter att nå utbildningens mål.

Det framgår också att eleverna inte får eller riskerar att inte få det stöd de har rätt till och att dessa brister har pågått under en längre tid. Samtidigt säger kommunen själva att detta är brister man har känt till och arbetat med. I svaret som jag har fått skriftligt framgår att nämnden fick information redan i november 2025.

Då väcker det frågor om hur detta arbetet har sett ut i praktiken och varför det inte har fått tillräcklig effekt. Och mot den bakgrunden vill jag ställa frågorna till dig nu istället. Hur ser utbildningsnämnden på den kritik som Skolinspektionen riktar mot LNs fris gymnasium? När fick utbildningsnämnden kännedom om de brister som nu lyfts av Skolinspektionen?

Hade utbildningsnämnden före tillsiden fått några signaler om brister när det gäller studier, särskild stöd eller elevers frånvaro? Hur har utbildningsnämnden följt upp det systematiska kvalitetsarbetet? Och hur säkerställer kommunen att liknande brister upptäcks och hanteras i tid på samtliga skolor i Uppsala?