Mathias Kullberg

Det är en ganska enkel fråga, om man har bara två minuter på sig så jag kör direkt. Kommer vi fortfarande att försöka bygga 21 500 bostäder i sedastra Uppsala? Det är ganska mycket. Det är därför jag ställer frågan. Det är i genomsnitt vad folk kallar en mycket tät hög kvarterstad, eller 80 bostäder per hectare, 40 per fotbollssplan.

Man kan jämföra med den alldeles för tätaplaneringen i några sunnersdag som ligger på 27 bostöder per hektar. Man har naturligtvis inte tänkt sig en jämn gröt här, utan det här är noder och det ska vara en esplanad. Därför blev jag lite förvånad när papprarna för den här första noden, Sävjanoden, kom fram som innehåller både nod och en bit esplanad.

Det låg också kring 80 bostäder, kring mediumet, så den var inte tätare. Min första tänk var att det här kan vara ett centrum, så det kan vara centrumbebyggelse och såna här saker där. Kontor, men det saknas i gestaltningsdokument och annat. Det enda som finns är att det ska bort ett annat.

Dessutom, den här tätasplanaden börjar ju en bit in i Norden om man tittar på färgläggningen och så vidare. Och det saknas också. Så min fråga är, nu när vi har Norden och början på Esplanaden här i Sävia rytat, tänker vi ändå få ihop de här 21 500 på något bra sätt?

För om det ska byggas här tätt, vilket jag kanske inte är jätteförsustig, så vill vi att det ska bli så bra som möjligt och inte frimärksplanerat. Tack så mycket för frågan ställd och det går till Pellings Socialdemokraterna för besvaren. Tackade ordförande och tack Mattias Guldberg för den här frågan.

Det är en fråga som ställs väl tidigt och så vidare. Men det är ju ändå så att om det skulle bli färre, då riskerar vi ju massor av de här framtunga investeringarna. De kanske inte riktigt behövs. Till exempel spårvagnsberäkningarna ser redan vid några tusen färre, liksom helt annorunda ut och de kommer inte behövas.

Men om vi går tillbaka till de här kändtusen 500 på 250 hektar, det är jättemycket bostäder. Vi behöver inte ens gå in på vad UNT kallade det, men det kan vi vara överens om. Det ska inte vara en jämn smet. Om vi tittar på den andra delen, det som är ljusoranskt då man vill i den fördjupade översiktsplanen, som är någon form av extra förtätad trädgårdstad.

Den blir ju ändå bara en fem, sex tusen bostäder där utanför. Det innebär ju att vi har då en femton, sexton, tusen till vi måste få in någonstans. Om noderna inte har det här. Då är det ju S-planaden och den kanske går att göra extra bred så att den blir uppe på den 40 hektar. Och dubbelt som hög, som Östermalm kanske, så att vi är på 8 till 10-våningar i genomsnitt.

Vilket nog kan bli svårt också med de här miljömålen. Det ska vara i trä. Det kan vi ta sen. Så det är kilometer efter kilometer av mycket höga hus. Samtidigt har vi inte några tecken på att den esplanen drar igång i sävja noden. Så är vi säkra på att vi kan få ihop där eller har vi redan övergivit de här målen lite? Och förresten, tack för att du tog dig tid att svara själv.

Tack så mycket, det går det tillbaka till Erik Pelling, Socialdemokraterna för sista ord i den här frågan. Varsågod. Tack så mycket, Hörroldsförande och tack Mattias Kullberg. brukar vi svara.