Mattias Johansson

Tack så mycket herr ordförande, ärade fullmäktigeledamöter. Uppsala var en av de svenska städer där norska medborgare som flydde landet under Hitler-Tysklands ockupation 1940–45 välkomnades med öppna armar. I föreningen Norsk forening i Uppsala samlades flyktingar och intresserade Uppsalabor för möten, aktiviteter, högtider etc.

Utöver att många norska flyktingar fick jobb och kunde hyra bostäder genom Uppsalabornas försorg, så fick också studenter möjlighet att skriva in sig vid universitetet. Och dessutom uppläts lite i det fördolda seminariet faktiskt lokaler för att där arrangera en norsk gymnasieutbildning, som mellan 42 och 45 tog faktiskt så många som 191 norska ungdomar sin gymnasieexamen här i Uppsala.

Inga såna här russe-bussar tror jag fanns då, men utöver det ja. Flera av de här hade också judisk bakgrund. Och inte minst så hjälpte många Uppsalabor också till med att de norska flyktingarna som var här under kriget också kunde skapa sig ett aktivt föreningsliv och därmed också organisera sig som en del av den norska motståndsrörelsen mot nazisterna i sitt hemland.

Trots de väldigt många och breda insatser som gjordes under flera år här i Uppsala så har inte det här uppmärksammats någonstans i staden eller kommunen i form av ett minnesmärke eller någon konstnärlig gestaltning. Det finns en liten, liten plakett längst fram i Helga Trefaldighetskyrkan visserligen, och det är den norska statskyrkan, Norske kirke, som tackar Svenska kyrkan för att man då fick ha bondkyrkan, som det hette, som kyrkorum under för sin verksamhet under de här åren i exil.

Det är i stort sett det enda. Annars finns det ingenting som påminner om vad vi i stan och kommunen, eller vad de då gjorde under de här åren, och att det uppläts plats, resurser till alla norrmän som hade flytt.

Och därför är jag mycket glad, nästan lika glad som Ludvig Arbin tror jag, även om det var svårt att matcha, men mycket glad att konstatera att kommunstyrelsen faktiskt då yrkar bifall till motionens första bisats. Vi hade också en väldigt bra diskussion om det här i kulturnämnden tycker jag när vi enades kring precis just detta.

Vi föreslog visserligen i den här motionen att eftersom det var seminariet, och det här var liksom som sagt lite i det fördolda som de här resurserna, universitetet framför allt sköt till resurser som det här skedde, att man då kunde lägga det här minnesmärket eller konstnärliga gestaltningen till seminariet. Men vi förstår ju också kommunstyrelsens, och vi pratade om det i kulturnämnden också, motiven att vi från politiken inte ska lägga oss i så mycket vad gäller konstverks placeringar.

Det där hörde du, Stefan Hanna, hoppas jag. Tack. Men hur som helst, med detta så yrkar jag med nästan matchande Ludvig Arbins glädje bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack.

Tack så mycket herr ordförande, ärade ledamöter. Jag yrkar bifall till den här motionen. Tanken var ju alltså att vi vid Uppsala resecentrum gör en egen variant på den utställning som Sigtuna kommun och Swedavia har tillsammans på Arlanda när man kommer och ska hämta ut väskorna, som ni säkert alla har sett.

Och det här är ju inte minst eftersom det näst efter Stockholm central så är ju faktiskt Uppsala centralstation den tågstation i Sverige som en helt vanlig dag passeras av flest människor i hela landet. Det är också där som många av stans turister faktiskt först anländer när de kommer till stan.

Jag kan för min del konstatera att jag aldrig har fått ett sånt gensvar för någon idé som jag haft under min tid som kommunalpolitiskt aktiv, och det är både från kommuninvånare och från medier. Och därför är det förstås tråkigt att kommunstyrelsen föreslår att inte gå vidare med det här förslaget.

Det här besvarandet motiveras ju bland annat av att det nu ska byggas om en hel del på resecentrum, och det är ju korrekt. Men just därför så kan man ju tycka att timingen vore ganska bra att hitta på någonting för de här förhållandevis ganska entonigt gråa betongväggarna som omger ankomsthallen när man kommer till resecentrum.

Man säger också, precis som den tidigare debatten vi hade, detta med levande personer i stadsmiljö och så vidare. Det här verkar inte vara någonting som Sigtuna kommun har några som helst problem med i alla fall, eftersom ute på Arlanda så trängs Astrid Lindgren och Lill-Babs med just olika idrottsstjärnor, fotbollsstjärnor, skådespelare som är högst levande än i dag.

Och för Uppsalas del skulle det här kunna handla om allt ifrån, ja säg Drottning Kristina till Carl von Linné till Svante Pääbo till Veronica Maggio och så vidare. Det finns alltså ett... Ja, Armand Duplantis, bra förslag. Det finns ju alltså möjlighet att leka här och faktiskt göra något väldigt positivt av det här, men det väljer alltså kommunstyrelsen inte att göra.

Och det beklagar jag. Jag är tacksam dock för stödet från i stort sett hela den samlade oppositionen nästan, vilket ju visar på att det är fler som tycker att det här är en bra idé. Så att, bifall till motionen.

Tack.

Tack, Mattias Johansson, Centerpartiet. Tack så mycket ordförande, ärade ledamöter. Även Centerpartiet yrkar bifall till den här motionen om bättre skyltning på kommunens bygder. Uppsala är ju inte bara staden som vi vet. Uppsala är också Bärlinge, Skyttorp, Järlåsa, Dalby, Faringe och alla de andra bygder som tillsammans gör vår kommun så stark, mer levande och mer attraktiv.

Och synliggöra våra orter handlar ju naturligtvis inte bara om skyltar, utan det handlar just precis som de sa om identitet, det handlar om stolthet, framtidstro. I tjänsteskrivelsen så ser vi ju att det konstateras att många kommuner har lyckats väl när just initiativen har vuxit fram lokalt med kommunen som så kallad möjliggörare eller samordnare.

Och det är en slutsats som vi i Centerpartiet naturligtvis delar. Lokalt engagemang, det är ju ofta den starkaste drivkraften för utveckling. Men samtidigt kan ju inte det här vara ett argument för att kommunen ska avstå från att agera. Tvärtom så borde ju faktiskt kommunens kunna skapa bättre förutsättningar för att sådana här initiativ just ska kunna växa fram.

Och sen ser vi ju också då att kommunen att det redan finns som hänvisas också till här i svaret hur mycket du än säger motsatsen Ulrik Wernsberg. Så hänvisas det just till modeller med medborgare budgeterna och idéer om lokal skyltning att där kan man minst hitta stöd och finansiering.

Det har ju också förstås sina poänger med detta att de boende själva får möjlighet att prioritera och forma sin närmiljö etc. Men då är det ju också så att vi måste vara konsekventa i den här salen. För vad gäller satsningar i stadskärnan utmed det kära spårvägstråket eller varför inte i Gottsunda då är det ju aldrig några problem att hitta finansiering centralt.

Då finns det alltid pengar känns det som. Men landsbygden då minns han. Då ska man då har man liksom inga problem till att heller hänvisa till att man ska vänta eller klara sig själv eller hitta egna pengar och så vidare. Ska hela kommunen leva så måste ju också landsbygden få synas och få ges verktyg att utvecklas.

Därför så är den här förklaringen i tjänsteskrivelsens svar i motionssvaret om att kommunen inte är väghållare riktigt överallt ute på landsbygden. Måste jag säga är lika slapp som den är defensiv. Bättre skyldning kanske inte är den största investeringen som vi kan besluta om här och göra från centralt håll.

Men det är ett litet konkret och viktigt steg för att visa att hela Uppsala kommun räknas. Så bifall till motionen. Tack!

Tack så mycket ordförande, ära det ledamöter. Den här delen av debatten ska ju alltså beröra jobben i Uppsala och förstås arbetslösheten, det usla företagsklimatet, den alldeles för låga tillväxten. Men vi skulle vilja lyfta någonting annat. För vi tycker att när det gäller jobben så måste vi också kunna adressera det faktum att politiken måste hänga ihop.

Samtidigt som vi hör de styrande prata om fler jobb i hela kommunen så är det ju ett faktum att man koncentrerar sina satsningar till centrum eller längs den tänkta spårvägen och i några få utvalda stadsdelar som Gottsunda, Eriksberg. Men Uppsala kommun är ju större än så.

Problemet är att man kan inte välja bort landsbygden gång på gång och tro att jobben ändå ska komma överallt, för det funkar inte så. För när förskolor försvinner och inte ersätts, som i Vreta, när bibliotek läggs ner, som i Vänge, när skolor ges tomma löften om att byggas eller blir politiska experiment, som i Gunsta eller Flugsta, då försvinner också grunden för jobb och företagande.

Det finns också en dimension till som vi ofta har lyft här från vårt parti i fullmäktige, nämligen tryggheten. Företagare inom gröna näringarna, lantbruk, entreprenader, skog och så vidare, det är bland de som drabbas allra hårdast av kriminalitet. Stölder av diesel, maskiner, verktyg, elektronik. Det är en verklighet för många småföretagare utanför stadskärnan.

Men intresse från de styrande har varit precis lika svalt där som för allt annat som råd på landsbygden. Det här är inte en slump, det är en prioritering och det är en prioritering när investeringar i stans utvecklingsstråk hela tiden får gå före fungerande livsfullkor i hela kommunen.

Vi i vårt parti vill något annat, för vi vet att jobb skapas där människor vill leva sina liv och där företag, ofta småföretag, vill och vågar satsa. Och då krävs fungerande skolor, barnomsorg, bibliotek, kommunikationer, trygghet, fritidslokaler i hela kommunen och inte bara där det tätas mellan de styrande partiernas väljare.

Ordförande, det är dags att sluta prata om hela kommunen och börja fatta beslut för hela kommunen för jobbens, tillväxtens och landsbygdens skull. Man kanske kunde tänka sig ett yrkande också om man har en minut kvar, en sekund kvar. Kommunstyrelsens förslag ligger framme. Då går ordet vidare till Evelina Solem, Kristdemokraterna, varsågod.

Sammarteatern är fantastisk och lyckosam. En förebild är vad Stockholms kommun med Stockholms stadsteater gör varje sommar. Parkteatern uppförs på flera ställen runtom i Stockholm. Infrastruktur kring vår sommarteater är fullt mobil. Det gäller teatertältet, utrustningen, bänkrader, scenikår och så vidare. Det kräver samarbete med omgivande samhället eller lokala föreningar.

Detta går att etablera på fler ställen än bara i Gottsunda. Vi skulle kunna komma ifråga om Stenhagen, Sädja, Uppsala eller Gränby. I nämndens beslut, när vi gav årets uppdrag till Uppsala stadsteater, ställde vi frågan från nämnden om om det skulle ske på andra platser i kommunen. Vi har fått svar under hösten och stadsteaterns svar är förutsägbart.

Kanske om vi får mer pengar ungefär. Men framförallt måste vi först veta om det skulle bli så mycket dyrare att ha på något annat ställe. Borde vi ha ett underlag för det här? När vi tog upp det här i kulturnämnden och vi från hela oppositionen sa att vi inte skulle kunna ta fram ett underlag. Vad skulle det kosta?

Hur skulle det kunna se ut att uppföra sommarteatern på andra ställen än i Gottsunda? Så sa styret blank nej. Vilket vi tyckte var lite konstigt. Om man inte har ett underlag att ta ställning till, hur ska man då kunna veta om det här överhuvudtaget går att få upp någon annanstans eller göra på något annat ställe?

Så där av min fråga till kulturnämndens ordförande Lina Eskisson, som inte var närvarande på det här mötet när vi hade frågan. Under vilka förutsättningar är ni i styret överhuvudtaget villiga att låta sommarteatern uppföras någon annanstans än i den här skogsstungen i Gottsunda?

Och är ni villiga nu att låta kulturförvaltningen åtminstone ta fram ett underlag som utreder förutsättningar och kostnader för att kunna flytta sommarteatern till andra ställen? Tack! Tack, då går ordet vidare till den som inte pelerad och det är alltså Linda Eskisson, Miljöpartiet. Varsågod.

Tack för ordet och tack Mattias. Att sommarteatern ligger just i Gottsunda, det är ju precis som du säger att vi fick ett uppdrag från kommunfullmäktige som riktades till kulturnämnden att vi skulle genomföra det här tillsammans med statsteatern.

Och det här vet jag att vi har pratat om vid många olika tillfällen när vi har pratat om just den här frågan, både här i fullmäktige och i nämnden. Så det är ju statsteatern som är de som ansvarar för själva verksamheten. Jag delar din uppfattning om att det vore fint och värdefullt att kunna sprida sommarteaterns verksamhet till andra delar i kommunen av flera skäl.

Det handlar inte om att bara vara i Gottsunda. Det är det som är vår poäng här. Skulle man kunna ha det någon annanstans? Det är det som om det nu är landsbygd, stadsdelar, var det nu kan vara. Tack. Tack så mycket. Och då har ju Linda Eskilsson, Lära partiet, också möjlighet att igenmäla. Varsågod. Nej men det var där jag inte fick ihop det.

Därför att Olle sa väldigt tydligt i sitt anförande att det handlar inte om att flytta teatern från Gottsunda. Det handlar om att också vara på andra platser. Det kan vi lyssna på efteråt i så fall. Och det har jag inte uppfattat. För det jag har uppfattat från Mattias tidigare är att kunna åka runt. Det var därför jag fick en spriddbild av det.

Och att det är klart att det kanske kan kosta lika mycket pengar att vara på olika platser om man bara är på en plats varje år. Men där har vi varit väldigt tydliga. Vi vill inte flytta sommarteatern från Gottsunda i dagsläget. Vi kan tänka oss en utökning om bräddning och på det sättet Olle säger det.

För att från centerpartiets sida så yrkar vi bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi välkomnar förslaget, för det är framförallt att det är bra att det tar planen att ta vara på de möjligheter som finns i området. Samtidigt är det också viktigt att både utförningen och gestaltningen tar hänsyn till den här befintliga kulturmiljön kring glunten och kring exercisfältet.

Det är som några påpekat här att det är en väldigt, skulle jag säga, präglad bebyggelse idag, som utav regimentsbyggnaderna, och det var tidigt 1900-tal. Vi ser det både i Science Park, vi ser det i Pollackspacken. Och det är ju också så att i ansluten till det här området så finns det faktiskt två byggnadsminnen med Uppsala Hälsobrunn och även Eklunds Hof.

Sedan får vi inte heller glömma bort de olika naturvärden som området förfogar över. Det finns Dagvatten Dammen, det finns Värdefull Ängsmark, det finns flera träddungar. Det går ju också flera gånger och cykelbanor där och vi har ju gula stegen faktiskt som går mitt över området också.

De här värdena borde all nybyggnation i området sträva och samverka med och ska man ha någon liten fundering så kanske kunde det här uttrycks lite, lite tydligare i planen, men som helhet är vi alltså nöjda. Det här var ju också rörande enig om när det här togs upp i kulturnämnden 2024.

Att ett genomförande av detaljplanen enligt det här förslaget skulle få en ytterst liten negativ påverkan på kulturarvsvärdena, både pålagsbacken och exkisfältet. Nu kan jag förstås minnas fel eller jag kan ju höra dåligt för den delen, men jag kan konstatera att i kulturnämnden så sade varken utvecklingspartiet eller Sverigedemokraterna ett knyst som tyder på någonting annat än att de var inne på den här linjen också.

Men som helhet som sagt, vi yrkar bifall till förslaget. Tack! Tack! Någon tre bifallsyrkan. Ett tre personer kvar i tala kön

Och du har en annan fråga. –Varsågod. Tack, herre ordförande, Ärade Ledamöter. På tisdagen ska kommunstyrelsen fattas beslut om lokalförsörjningsplaner, som vi nämnde och olika förvaltningar ska arbeta utifrån kommande år. I det här ingår en uppdaterad plan för kultur och fritidslokaler under åren 2025-2034.

Som alla andra planer tar jag även den hänsyn till de befolkningsprognoser vi har att tillgå och innehåller ju därför fullt motiverade anpassningar och olika nedpöjeringar. Men det är inte alla delar av vår stad eller kommun som behöver prioritera ned lokalförsörjningen. Det gäller de här verksamheterna, alltså fritidsklubbar, fritidsgårdar, bibliotek, kulturskolor och lokaler.

För ifråga om den del av Uppsala som omfattas av Fyrsborgsavtalet, och då i Synnerhets Spårvägsträckorna, där gör styret och med stöd av utvecklingspartiet precis tvärtom. Här ger uttryckligen i förslaget till uppdaterad plan prioritet eller hög prioritet till god och se behovet av olika kultur och fritidslokaler.

Tittar man däremot utanför stan så lyser planerade projekt eller utredningar med sin frånvaro. Den enda ort faktiskt utanför stadskärnan som över huvud taget omnämns i den här uppdaterade planens avsid som kallas för utblick eller framtidsvisioner kan man tänka sig, det är storvreta.

Vi tycker det är beklemmande att styret inte i högre grad anstränger sig för att låta kommunledningskontoret undersöka om lokaler fastigheter för kultur och fritidsverksamheter utanför stadskärnan i kransorterna på landsbygden. Fungerar som de ska, alternativt skulle kunna utvecklas.

En annan sak som lyser också med sin frånvaro i den här uppdaterade lokalförsörjningsplanen, det är frågan om ett nytt konstmuseum. Den är nu mer helt bortplockad, så allt annat lika så kommer inte ens en utredning om det här kommande mandatperiod just nu. Det är en annan sak som är helt försvunnit från agendan, verkar det som.

Av den anledningen vill jag fråga, man svarar kommunalråd, Linda Eskilsson om det finns några som helst planer för uppdatering av lokalförsörjningsplaner för kultur och fritidslokaler med särskilt tonvikt på behoven i kransorterna och på landsbygden samt om det är så att frågan om en utredning nytt konstmuseum är sjupten på framtiden.

Tack!

Johansson, Centerpardiet. Ämnu färre förslag med i planen. En annan märklighet i det här, eller kanske ironi, är att i det förslag till svar som ni har tagit fram till Region Uppsala's Kulturplan för 2020-2030, som ni också ska fatta beslut om i kommunstyrelsen på tisdag.

Där pratar ni i det svårt vitt och brett om vikten av att upprätthålla kulturcentra och lokala noder om att det ska vara ett mångfaciteterat kulturliv utanför centralorten. Ni betonar också folkbibliotekens viktiga roll. I synnerhet står det i mindre tätbefolkade områden. Men ingenstans i det här svaret står ju vad som faktiskt är realiteten.

Det vill säga, i den egna kommunen så visar man faktiskt minimal intresse för att kulturverksamheten är så lokal behov utanför stan. Man säger förresten heller ingenting om att man precis nyss lagt ner ett bibliotek i ett mindre tätbefolkat område. Det vill säga vänge.

Det är som att styret och utvecklingspartiet har en blind fläck här, eller rättare sagt någon sorts tunnelseende. Man kan inte ens försöka anstränga sig. Om man ser den här lokalförsörjningsplanen eller förslaget till den så ser man inte ens några försök till ansträngningar från er.

För att be kommunländisk hotortet att titta på vad biblioteken, fritidsgårdarna, fritidsklubbarna och kulturskolan i Kransorten och på landsbygden behöver. Även där vill och måste folk kunna bo och leva och verka i framtiden. Spårverksstråket råder i aldrig någon brist på framåtlutning, resursallokering.

Vi tycker det här är beklagligt att se hur man konstant nedporreterar invånare utanför orterna. Det här kommer vi från vårt parti att påpeka för styret enda intervalldagen. Tack! Tack så mycket. Då går det tillbaka till Linda Eskild.

Det är en del av det som är en del av det återigen har jag konstaterat en lite godtycklig bedömning från styretsida när man släpper igenom vissa frågor som absolut inte kan svara sig med enkelt jag eller nej medan de som faktiskt specifikt står så avfärdas eller hansköts till att sälja som ens egen fråga och den här godtyckliga bedömningen tycker jag gör det hela lite olyckligt och det gör ju också att hantering av frågor kommer att bara bli längre och längre för varje fullmäktig mätare all den stund den här hanteringen inte blir lite mer konsekvent tack Tack då

Mycket ordförande är det ledamöter. Den bronsplats som Sverige innehör i Europa-väl, arbetslöshet efter Spanien och Finland, det är väldigt allvarligt. Med 8,7 % arbetslöshet som vi har idag så är det den högsta nivån faktiskt i Sverige på 10 år och det är bortsett från pandemins värsta tid. Det här är ett samhällsprogram som det inte går att blunda för.

Det går inte att vända bort blicken, oavsett om vi verkar på nationell, regional eller lokal nivå. För vi vet vad den här typen av arbetslöshet gör med integrationen, vi vet vad den gör med kriminaliteten och vi vet vad den gör med klyftorna mellan grupper i samhället och mellan stad och land. I vår kommun är det också allt fler som inte har ett jobb att gå till.

Hela vårt län har faktiskt en sysselsättningsgrad som är lägre än Riks genomsnittet. I vår region är det bara Elb Karleby som har en lägre sysselsättningsgrad än vår egen kommun.

Över hälften av Uppsala kommunenvånare som behöver ekonomiskt bistånd för att klara sin försörjning får detta på grund av arbetslöshet och nej, ST. Det beror inte bara på att det här gruppen är invandlare, det här är alla möjliga typer av samhällsgrupper. Den här rekorduslaplaceringen i Svensk näringslivsranking över företagsklimatet, plats 261, vi ligger precis i häradet efter kommuner som oröst, brecke och flen.

Det måste väl ändå bli vändpunkten hörni. Vi är centripartiet efter just den omfattande beteendeförändring av hur vår kommun ser på företag och vad vi gör för företagare. Regelkronget ska bort. Vi måste på allvar förenkla tillståndsprocesser och korta handläggningstiderna.

Vi måste kunna dela upp stora upphandlingar och anpassa kraven så att lokala företag ska kunna delta fritt och fullt ut i kommunens upphandlingar. Vi måste stärka matchningen ännu mer mellan utbildning och arbetsmarknad, så att också se till att fler elever väljer yrkesutbildningar.

Vi måste ta fram ett åtgärdsprogram om näringslivs företags brottslighet i samverkan med näringslivet, för det här är också ett problem som bara växer. Och vi måste anställa näringslivschef på heltid. 100% ska den personen arbeta med att utveckla nya jobb och företag i vår kommun.

Det är beklemmande att styret anstänger sig så mycket och har anstängt sig så mycket för att få Stefan Hanna på heltidssysselsättning. Men man kan inte hitta en heltidssysselsättning för en näringslivschef. Det är ju inte klokt. Och det märkliga också beklemmande är att höra och se styrets recept för att vända de här trenderna.

För vad gäller jobb och företagande är skrivningarna näst in till oförändrade sen förra året smålebudget, lika så åtgärderna. Så jag vill ju undra dig till UPE och styret om er strategi är densamma. Vad säger då att resultatet ska bli annorlunda nästa år? Däremot sagt, här ordförande bifall till Sättpartiets budget, motion. Tack!

Då går det roligt till Magnus Vickberg i Kristdemokraterna, varsågod.

Tack, rådförande, Ärade Ledamöter, som representant för de ultraliberala reformisterna av arbetsförmedlingen, så känner jag mig manad och bidrar med lite nyanser till de stora partierna. Om vi börjar med socialdemokraterna, sist jag kollade på eramänister och er regering som skriver under beslut, regleringsbev, etc. under mandatperioden 2018-2022.

Vi ultraliberaler i C och kanske möjligen L samarbetade visserligen ligger med, men att det var ni som skötte regeringsmakten och var som beslutade som, det tror jag är svårt att snacka bort. Ta ansvar istället. Moderaterna då, Markus Lagerquist, jag frågade faktiskt A.I. vad arbetsförmedlingens neddragningar och omstrukturering från 2022 och framåt har grundats i.

Och jag har uppfattat som att era regeringsföreträdare och även KD så visst mån gärna ta till A.I. för att förbereda anföranden. Jag citerar Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Det är vi genom en budget för 2022 som innebär fortsatta neddragningar hos arbetsförmedlingen.

Dessa följde på de kraftiga nedköringar som genomfördes efter en liknande budgetåtgärd av dessa partier 2019, vilket ledde till nedläggning av kontor och uppsägning av personal. Så ta ansvar även ni Markus Lagerquist för en icke fungerande arbetsförmedling som efter snart fyra år med er och STS-regering inte gör sitt jobb och gör att människor kommer i egen försörjning.

Dessutom vad gäller då det här snacket om arbetslöshetens fördelning, frågade jag A.I. igen. Och det är ju så att jämfört med inrikesfödda så är arbetslösheten större bland utrikesfödda, det är ungefär 5,7 % varför 16,2.

Men det som framförallt har hänt de senare åren är att det är akademiker både under 2023 och 2024 där arbetslösheten har ökat mest, det vill säga under er regeringstid. Så gör någonting åt problemet och tar ansvar för dem istället för att jaga hjärnsböken.

I övrigt, här ordförande, så upprepiga centepartiet vill se ett uppsalat som håller ihop och gör därför att satsa på metodiska, riktade insatser som gör att sysselsättningsgraden ökar. Tack! Tackar och då inse vi att vi är snart på 1345 då vi avslutar debatten men vi hinner ett anförande av Lalla Andersson Vänsterpartiet innan vi bryter. Ja.

I samarbete med kommunen fattar beslut om ytterligare kamerabevakning, vilket vi tycker säkerställer att det är rätt prioriteringar som görs utifrån gällande lagstiftning och det gäller behov. Men hur som så understryker den här motionen en väldigt angelägen fråga. Tryggheten för företagare har varit en återkommande synpunkt som lyfts av många näringsidkar i Uppsala.

Och vi är centrapartiet har också påpekat detta eller försökt lyfta fram den här frågan i flera både interpellationer och frågor. Denna mandatperiod och förra mandatperioden. Det här är ingenting som bara går att vifta bort.

En rapport väldigt stor rapport som näringslik kom för några år sedan som heter brottslighetens kostnader visar på ett totalt sätt så bedöms kostnader för svenska företag både stora och små. Så varje år kostar hissnande 100 miljarder kronor och så många som 6 av 10 företag åt det en stora så små uppgivt uppgav där att de hade drabbats av brottsligheten de senaste två åren så den här rapporten visade.

Vi vet ju också att en undersökning av det lokala företagsklimatet som också senare sliv genomför visat mer än var 50 företag i vår kommun uppger att de i hög utsträckning påverkas väldigt negativt av brottslighet. Det är också så som vi också påpekat flera gånger här, att i vårt län så är det just vår kommun som sticker ut.

Vi har tydligast högst andel av alla kommuner i vårt län, vad gäller andelföretag som mest utsatta för brott. Vanliga städer är ju de gröna näringarna som påverkas negativt, det är fordonstölder, drivmedelstölder och så vidare. men också att förstås företag inom handen och transportsektor.

En tryggare statsmiljö både i centrum och i våra industriområden är ju en förutsättning som till och med förstärka företagandet och där genom hela kommunens utveckling. Och just ökade kostnader för företagen är att hantera de här skadegörelserna, olika beskyddare, verksamheter, bevakning, stöldskydd, system. Det är en väldigt allvarlig följd för deras verksamheter.

Men en annan aspekt som vi också måste komma ihåg är personalens säkerhet. Tonåringar och studenter som jobbar extra, jobbar kanske sena kvällar, nätter måste ju kunna känna sig trygga också när de tar sig hem ifrån de här arbetsplatserna. Och sina pass. Och där spelar kommunen en otroligt viktig roll.

Sen till varje kommer att fortsätta att driva på för åtgärder som stärker tryggheten och då inte minst i nära dialog med vårt näringsliv. Tack! Tack så mycket. Näst på tur är Dominikus Bex. Nej, Maria Rosander har vi. Maria Rosander är Sverigedemokraterna. Varsågod.

Tack, herr ordförande. Det är kul att se att ni fortfarande är pigga här inne efter en lång dag. Det är en bra motion det här. Det är inget snack om saken. Motionen som Moderaterna lagt fokuserar mycket på den viktiga frågan om näringslivet. Det är någonting som vi absolut ställer oss bakom.

Kommerföljande är det ledamöter. Upphandling är kanske det viktigaste verktyg som kommunen har för att nå sina mål och framförallt säkerst skattemedel används på effektivt sätt. När det senaste policyn antogs och debatterades här i 2018 så lyfter vi från Allianspartinars sida flera viktiga förbättringsförslag.

Till exempel att man skulle främja sund konkurrens underlättare för just små och medels lokala företag framförallt och deltar i upphandlingarna. att man skulle dela upp just därför större upphandlingar i mindre delar när det var möjligt för att återigen då öka tillgängligheten främst för småföretag. Och sen också införa det här tydliga civilförsvarsperspektivet i reglerna, till exempel genom att prioritera just svensk närproducerad mat eller varor som just stärker beredskapen vid kris.

Vi tycker det är väldigt bra att många av de här förslagen har tagits tillvara i det här nya förslaget och de riktlinjer som behandlas av kommunstyrelsen. Och det är särskilt positivt att de nu innehåller skärpta krav på kvalitet och att de här kraven ska också utvärderas vid en eventuell eller inför en avtal av förlängning.

Samtidigt så återstår det ändå viktiga utmaningar i det här arbetet och det kanske största handlar om att säkerställa att riktlinjerna precis som Mattias Hissen som sa verkligen efterlevs i praktiken och att upphandlingsprocesserna förbättras. I flera nämnder som vi vet så behandlas ju upphandlingsfrågor i särskilda utskott, alldeles oavsett upphandlingens storlek, men i kommunstyrelsen har vi ju ingen sån här ordning där saknas just en formaliserad politisk beredning trots att många av de största och mest strategiska och mest kostsamma upphandlingarna hanteras just där.

Bara under 2022 så upphandlade kommunstyrelsen för ungefär 1,14 miljarder och bara av staberna stod för nästan en halv miljard. Och därför så har ju vi föreslaget återigen tillsammans med andra allianspartierna.

2023 att ett särskilt upphandlingsutskott skulle inrättas inom kommunstyrelsen just för att ökad den politiska insidan och styrningen i de här upphandlingarna av stor strategisk betydelse. En ökad politisk insyn tycker vi också är viktig just ur ett näringslivs perspektiv.

För upphandlingsområdet får ju ofta kritik från företag just när det gäller bristande uppföljning, otydliga förfrågningsunderlag och såna här utvärdering modeller som inte premierar kanske alltid kvalitativa lösningar. Dessutom finns det ju faktiskt exempel på att kommunen inte följer ingång närmar av tal och det skapar osäkerhet för leverantörer.

Och jag tycker också att det skadar vår trovärdighet som ska vi säga affärspartner. Slutligen då så vill jag också betona vikna av att vi får rätt kompetens i upphandlingsarbetet. Så att man har just god förståelse och bygger upp kapacitet för det, god förståelse för branschspecifika förutsättningar.

Det är helt avgörande för att vi från kommunens sida skulle ställa rätt krav och uppnå den här hög kvaliteten som vi alla vill ha samtidigt som kommer nere i kostnader. Med det sagt yrkar vi bifall till förslaget.

Tack. Tack så mycket Notera yrkandet. Då har vi Maria Rosander, Sverigedemokraterna. Varsågod. Tack för ordet här ordförande och ledamöter och ohörare. Sista kommunfullmäktige och så ska vi prata lite om upphandling och in...

Tack så mycket, roldförende, ärade ledamöter. Ibland så inträffar situationer i vår kommuns verksamhet som lite grann. Ja, det blir tydligt att Polis är hur välmenande och smartare om en är formulerade helt enkelt slår väldigt fel.

I UNT kynner det mig så rapporteras om hur en skolklass med 18 elever från och 6 i Uppsala och Valdorfskola när de under en skoldag i slutet av april gjorde ett oannmält besök vid statsbiblioteket. Helt enkelt avvisades. De ombadst går därifrån.

Det här skedde manligen av ett samarbetsavtal som senare år gäller och som bygger på en överenskommelse mellan utbildningsförvaltningen och kulturridsfridelsförvaltningen. Där man som skola kan boka in besök under ledning av en bibliotekarie. Det kostade 150 kronor per elev och läsår. Trickset är bara att stiftesägda uppsal av allra avskola står utanför det här avtalet.

För när det började gällande så satsade man istället mer på sitt eget bibliotek. Men det är ju liksom ingenting som hindrar att den skolan eller någon annan skola ändå kan se ett värde i att besöka ett folkbibliotek som del av undervisningen. Och det var ju därför som den här klassen från Oxex kom till statsbiblioteket den här dagen.

Jag tycker att den här situationen visar på ett glapp i regelverket. För trots att Uppsala Vallåsskolan då inte står med i det här avtalet så var det med stöd av det som de avvisades. ganska bryst och okänsligt dessutom.

Det innebär realiteten att alla skolor i vår kommun oavsett om en del av avtalet med kommunen eller inte får dyka upp eller komma på spontanbesök till folkbiblioteken. Trots att bibliotekslagen i Sverige glasklar. Där står det nämligen att bibliotek ska vara öppen för all och besöka.

Så därför skulle jag vilja veta från styret eller ansvarligt kommunalråd i Nreske som en bredvid kristinin. Kommer den här övringskommelsen mellan förvaltningarna att ses över för att just förtydliga för skolor som står utanför samarbetsavtalet kan de få spontan besöka folkbiboteken.

Jag skulle också vilja veta att finns det lagligt stöd för att neka en avvisar en skolklass på det här sättet från bibliotek. Tack! Tack så mycket! Nu från Anställdor, det går det till Eva Kristianin, Socialdemokraterna för besvarande.

Ja, herr ordförande, jag är ju inte jurist snarare tvärtom, ska man kunna säga. Utan att ha varit med den dagen så är jag väldigt svårt att tänka med att Uppsala Vallorskolas och sex skulle bete sig just lite stökigt eller lite kaosartat.

Och det är ungefär det som är de enda skälen till att man enligt och bibliotekslagen som gäller i det här landet kan avvisa en grupp från ett bibliotek, att man har kanske upprepade gånger uppträtt hotfullt stören och så vidare. Det finns inget skäl till varför just en skolklass som dyker upp ska ombedas lämna på fläcken och gå därifrån.

Det är den frågan som jag verkligen skulle vilja svara på finns det lagstöd för att göra på det här sättet om ändå ett spontant besök skulle ske vilket var det här fallet. Att avtalet kom på plats var ju också en anledning för att man skulle tippa till hålen Framför allt för friskolor vill ni från styret så att man inte kan åka snålsös på kommunen om man inte hade ett eget stadsbibliotek eller skolbibliotek.

Men snart så börjar en ny lag gällade just det här är ju en förutsättning för att kunna bedriva skolan att man ska ha ett skolbibliotek. Så den smyg ursäkten från kommunens sida försvinner där också. Det här med lagstyr tycker jag också är intressant för om vi vidgar perspektiven Då gäller det här också andra grupper.

Ta en personärskrupp eller en bokcirkel som kommer dit eller kanske en SFI klass. Om de dyker upp också på spontant besök är det då också ungefär med samma reser. Mång rätt att avvisa dem därför att upplevelsen skulle bli bättre. Brandsäkerhetsfrågorna och arbetsmiljö reglerna är eventyras.

Jag skulle faktiskt uppskatta ett löfte här och nu till skolelevna i den här kommunen att Förvaltningarnas övrenskommerses ses över så att skolelever underledningar lärare precis som alla andra medborgare i vår kommun Kan gå till biblioteken i det här fallet som del av undervisningen. Jag tycker också om något så borde faktiskt alla minst statsbiblioteken med häls kommunen också be valors skolans och sex som ursäkt för det här bryska avvisandet.

I interpellationer. Den här ställdes ju för ungefär snart ett halvår sedan eller någonting i den stilen. Men jag är glad att vi får möjlighet att prata om det här idag. Uppsala blev ju som bekant inte EUs kulturförstads 2009, och det kan man göra åsiktig om. Förstås, jag och själv och mitt parti tillhör ju de som anser att det var som bäst det som skedde.

För att förbereda sig för det här en som ägit så lagde ju då styret en budget för 2025 och 2026, där man har 14 miljoner kronor extra totalt som kulturnämnden skulle förfoga över. Men nu blev ju inte EUs kulturhus. Så skulle man kunna tänka sig att styra om de här 14 miljonerna och lägger det på till exempel kärnverksamheter i kulturnämndens verksamhetsavråde.

Men det blev inte riktigt så heller. Man har liksom inte slutat drömma om det som ändå inte blev. Vi tycker det är olyckligt att man inte tar tillfälligt i akt och låter de här medeln komma just kärnverksamheten till del. För det har ju faktiskt skett betydande nedskärningar som vi alla vet på kulturens område de senaste åren. Där har fått ganska många negativa konsekvenser.

Uppenvara är till exempel att väng i bibliotek inte finns mer. Biblioteksbussarna på landsbygden har minskat i turterhet. Stenhagens kulturcentrum är stängt helt under 2025. Det var cancer bland pedagoger och ledare inom kulturskola och fritidsklubbarna. De tillsätts inte och så har vi inte ens pratat om stadstjaten och dess ytterst ansträngda ekonomi.

Dessutom har vi fortfarande ingen permanent lösning för vårt konstmuseum och så vidare. Värre är också att bidraget till de här lokalt förenkrade kulturansmanger vi har haft. Till exempel Uppsala internationella Juttear festival, Music in the Garden, internationella litteraturfestivalen med Mera har också dragits ner på.

Men det här vill ändå inte styret styra om de här extra pengarna till, utan man vill ihop med utvecklingspartiet och liberalerna döpa om det här till något som heter kulturlyftet. Tjänsterpersonen som skrev Kulturhuvudstadsansökan har nu fått ett nytt jobb och ska kommande två av våra projektledare för kulturlyftet.

Och då lägger man de här 14 miljonerna på olika utredningar, något som kallas plats aktiveringsprojekt och inte en enda krona faktiskt viks till någonting som ser utanför stadskärnan eller visserligen gottsundan naturligtvis, men det är över ett ingenting annat. Bärande idéer sägs då var att man ska använda kulturens kraft i statsutvecklingen och kopplingar mellan kultur och hållbar utveckling.

Men man förstår ju om till exempel vängerbordnaderna läser det här undrar hur kan man lägga pengar på det här och inte att bevara vårt bibliotek. Så frågan är ju då, jag hade ju ställt den till Erik Pelling men nu ska det vara Lindäske som svarar på den i alla fall.

Frågan är ju då varför styret går vidare med satsningarna på ett kulturlyft tänkt för ett angemang som kommunen ändå inte kommer att stå värt för. Samtidigt som man har genomfört nedskärningar i kärnverksamheten. Har man gjort nåt analys av hur skulle de här pengarna kunna användas på annat sätt? I så fall. Och det skulle jag vilja höra.

Tack! Då får vi svaret från Linda Eskilsson, Miljöpartietkultur, nämligen subfärdervarsgård. Tack så mycket för ordet här.

Tack så mycket, ordförande och ledamöter. Tack för svaret, också, Lina Eskilsson och en bra debatt. Jag konstaterar att Socialdemokraterna lyser helt med sin frånvaro i den här diskussionen också, vilket är lite intressant. Jag tycker det är märkligt också att styret inte ens verkar vilja har prövat tanken att använda de här pengarna på något annat sätt.

Det handlar i grunder om politisk vilja, precis som Sofia Andersson säger. Hade de tre partierna med utvecklingspartiet och Liberalerna så velat hade man kunnat lägga fram ett reviderat buddhuvudslag på just den här punkten till fullmäktige.

Jag garanterar att vi i Centerberget hade röstat för det direkt och sen hade vi också faktiskt i samma beslut kunna uppdra till oss alla i kulturnämnden att fördela de här medlen till våra bibliotek, teaterna, kulturskolan senheter, inköp av offentlig konst med mera, men istället så får vi ju kulturlyftet. Och Stefan Anna, det är intressant att det här ska gå till någon besöksnäring och prata om vikingar och germaner.

Det är inte det som du och ditt styreläge främ. Ni lägger istället pengar på bland annat att det uller åker tillsammans med Uppsala matråd och konstfrämjandet. Undersöka hur kultur, konstnärer, processer och hållbarhet kan kombineras. Att det är gottsunda, deltar in forskningsbaserad satsning för att utforska nya metoder för publik engagemang.

Inga germaner eller vikingar där, vad jag kan se. Jag ställer en fråga på kulturnämnden. Var någonstans i kulturlyftets plan fanns det förslag till projekt som var utanför stadskärnor eller på landsbygden?

Och fick då svar av projektledaren att man skulle samverka med region Uppsala kopplat till Tobok Kulturfäst. Det är fantastiskt fint i Anzhamang, verkligen, men Tobbo ligger bevisligen i T-erps kommun. Styret, utvecklingspartiet, Liberalen, nya chans och ändare här. Ni kan faktiskt låta de här pengarna, 14 miljoner, detta och nästa år komma kärnverksamheterna till del.

Och istället går vidare med det här vaga kulturlyftet, det innebär ju att man struntar helt idé. Och istället för att stärka bibliotek, kulturskollepedagoger, lokal passagerade kulturverksamhet så får de här kartläggningarna och platsa kvinnetsprojektet. Jag har väldigt svårt att tro att det är återspegla vilja hos de skattebetalare.

Tack! Då går sista ordet i den här interpellationsdebatten till Linda Eskilsson, Miljöpartiet Varsågod.

Tack så mycket, frotfärderade ledamöter. Jag vill också tacka John Meanders för en mycket relevant interpellation. Vi lade en faktiskt nästan identisk konsentdepartiet för fyra år sedan, där vi också anförde att man borde från kommunicera förbereda sig på de här nya reglerna. Kommer strax till varför det blev så.

Vi har ju också, som John Meanders sa, tillsammans med de moderaterna och kristdemokraterna främst jobbat för det här i miljö och hälso och skyddsnämnden. Efter och verkligen försökt att tillämpa de strandsjursägen som finns inom den till tillgängliga regelverkets ram. Men gång på gång har vi blivit ner rösta av styret där tillverkande Uppsala bordens sämsta.

Det här kan ju ha hjälpt en brygga till exempel som inte har fått återuppföra sig eller ett hus som ligger ganska ändå långt ifrån en igenvuxen. Bäck ändå har styret suttit där och sagt att här måste vi tillämpa strandskyddet och därmed så kan det här inte tillåtas. Nu är nya lättnader på gång från första juli och det ser vi väldigt mycket fram emot.

Men kan jag också bara konstatera att det fanns ju en utredning som föreslut precis där redan 2021 och det blev också en proposition. Det här var en resultat av januari avtalet därför även miljöpartiet skrev under på liberaliseringen av särskildsväglarna.

Problemet var ju att det här gick ju inte igenom i riksdagen och jag kan bara konstatera att Förutom Moderaterna och Vänsterpartiet här röster vi även Sverigedemokraterna och tyvärr Kristdemokraterna för att de här reglerna inte skulle antas. Så egentligen är det så att vi har tappat fyra år av att få nya livraterade strandskydd regler för det här.

Så vi välkomnar det här men det kunde ha blivit lite tidigare och kan också konstatera den proposition som nu har lagt nästan inte ändras en stavelse från det som kom fram från januari av talet. att kommunerna måste få mer makt över att tillämpa svensk utsträggnad är ju alldeles uppenbart. Vi ansvarar redan för helt centrala samhällsfunktioner, skola, barnomsorg, äldreomsorg.

Då borde vi kunna få bestämma det här. Och att ansvarig kommunalrådet betecknar det här en farlig väg. Man tar sig för pannan faktiskt, Neskilsson. Tack! Tack för det. Nästa talare Anders Grönvald, Socialdemokraterna.

Än ett aktiebolagslagen så har en styrelse tydligt och omfattande ansvar för att säkerställa att styrelsen får rätt och tillräckligt beslutsunderlag för att kunna förvalta bolaget på ett ansvarsfullt sätt. Jag tror man kan ganska enkelt konstatera att det här har inte sett i Uppsala stadsteaters fall. Perodiseringarna man har gjort har sett på ett oförsiktigt sätt.

Man har skjutit, precis som Zilla får sa, skjutit därför av för sig i resultaträkningen. Det är ju främst då ökade hyres och personal kostnader. Senterpartiet anser bestämt att styrelsen har brustit i sitt ansvar att helt enkelt efterfråga beslutsrapporter som är ganska normalt att göra för att kunna ställa rätt frågor om bolagets ekonomiska ställning.

Den utredning som Uppsala kommun har genomfört är framgår ju också att de här kostnadsökningar rimligen borde ha upptäckt av teaterns ledning och därefter hanterats eller rapporterats vidare. Vi anser att det är helt fel att bolagens styrelse och framförallt tidigare vd har beviljats ansvarsfrihet och vi delar inte revisornas bedömning om att bolaget inte skulle ha lidit ekonomisk skada med anledning av det här underskottet.

Även om man nu teoretiskt sett på satsorten kunde ha klarat av sin likviditet med eget kapital utan det här extra konservandet så skulle det ha inneburit att stora delar av verksamhet behövs monteras ner redan under 2026 för att kraftigt anpassas till den här budgeten. Statsseaterns kreativa prestationer, precis som Stefan Hanna sa, håller en mycket hög nivå.

Vi har en fantastisk teater i Uppsala. Jag hoppas att den nya ledningen kan klara oss ur den här krisen som teatern är inne i. Det handlar i huvudsak om tidigare styrning och ledning. Tack, Jonas Egerhsson, för den här interpellationen.

Jag tycker ändå att det är på sin plats att USA besortförande Stefan Hanna berättar för fullmäktige. fortsatt förtroende för nuvarande bolagstyrelser som nu har en tuff uppgift från för sig. Det tror jag faktiskt många Uppsala bord vill veta.

Tack! Tack då går det till Alexander von Uckermann. Sverige demokraterna varsågod.

Varken eller år, tycker jag man kan säga. Och ena sidan är vi ju helt ute ur pandemin och det är stålbad som det är innebar för många företag, men på andra sidan så har vi också börjat uppleva och känna av en lågkonjunktur som i sin tur hemmar både bosans byggande och rörlighet på arbetsmarknaden. Nu ökar ju också konkurserna i landet och även i vår kommun.

I centipartidsvärlden så borde Uppsala klara sig bättre än vad vi faktiskt gör. Tittar man på site en ekonomi-faktas statistik så tycker jag det är väldigt tydligt vilka utmaningar som vi står inför. Vi har en höga andel utbildade, högutbildade medborgare, men vi är ändå lite låg faktiskt sysselsättningsgrad.

Vi har en låg andel nyföretagare än vad en svensk medelsnittskommun har och vi har färre företagare per capita, samtidigt som vi har ungefär 50 öre högre skatten med det av kommunen. De här utmaningarna kan vi inte lösa själva, det har Pablos helt rätt i.

Tidoregeringen har allt, sedan sitt tillträd är ägnat just näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor, häpnadsveckande lite intresse. Trots att Sverige just nu har bland EUs och OECDs lägsta tillväxt och högsta arbetslöshet. Senaste raden är ett perlband av destruktiva reformer.

Mycket signerade Sverigedemokraterna som gör att invändrarna med arbetslösheten och egna jobb tvingas lämna landet. Men vi ska uppsala gräva där vi står. Vi har lagt flera förslag i våra budgetar faktiskt. En väg inför företag, fler jobb och utbildningscenter i kransorterna och näringslivsschef på heltiden några exempel.

Det är bra att styret visa fortsatt engagemang för klimatfrågorna, men Linda Eskilsson, det vore också bra om man kunde vara lika entusiastiskt glad glada över öppnandet av fyra hårgård som att någon gång får se styret öppna en ny företagspark eller en ny industrietablering i vår kommun. Det väntar vi fortfarande på.

Vi kommer fortsätta lägga förslag som på riktigt lyfter Uppsala snäringsliv och företagande. Tack. Tack så mycket. Då har vi nästa talare. Sara Bårdström. Kristdemokraterna. Förskål. Jag benar inte bara siffror på ett papper. Det är en del av människors vardag.

Att ha ett arbete att gå till skapar inte bara trycket i plånboken, utan också mening i livet och möjligheter för framtiden. När vi nu summerar 2024 så ser vi att arbetslösheten i Uppsala tyvärr har...

Äster vill vi som första kommun i landet strunta i de regler för flaggordning som själva ser riksarkivet slagit fast. Riksarkivet är den Sveriges äldsta myndigheter med rötter som går tillbaks till 1200-talet. Som jag tror många här inne känner till så inleddes riksarkivets moderna era den 18 oktober, 2018.

Ni är ingen mindre än axel, oxen, kärna, ingrep i arkivförhållande och utförde en ny kansliordning. Det vill säga hur riksarkivet skulle vara organiserat. Från den dagen blev ju riksarkivet formellt faktiskt ett självständigt ämbäsorgan inom det kungliga kansliet. Det har vi ser till Stockholm på Rida Holmen i en numera kulturminnsmärkt tegelbyggnad.

Karl XII tyckte det var så viktigt att han let flyttade hela riksakrivet i Örebro slott. 1713 till 1716 eftersom de ville skydda det från eftersom de hotade Sveriges hotades via Ryssland under det stora nordiska kriget. uppgiften att vaka över rikets officiella flaggård förärades Riksarkivet 1953 när Riksheraldiker MB1-t laddes ner.

Och från den dagen är det faktiskt Riksarkivets sak att hantera frågor om vapenutformning, emblem och flaggor och stå för rådgivning till kommuner i ämnet. Och det är en ordning som jag faktiskt är övertygad att Axel Oxtenstjärnan skulle ha varit mycket nöjd med.

Jag och mitt parti finner ingen som här staden att sätta omdömmet och de riktlinjer som den här historiskt betydelsefulla myndigheten har slagit fast. En myndighet som det som varit direkt underställt det här landets regenter. SD kan inte på det här sättet tycka vi får dra vanära över Uppsala kommun.

Och låta oss bli en rebel kommun som liksom ställer upp flaggna lite hur som helst här i kommunfullmäktige salen. Jag bara frågar mig hur skulle det se ut om alla kommuner gjorde så här och struntade i Riksarkivets ordning. Jag säger nej, kan vi på det här sättet ta strid med Riksarkivet och besudla Axel Ocksen, Kärnäs, Godamini.

Och det bestämdas det i rik avslag på den emotionen. Tack. Tack så mycket. Då ska vi se. Då har vi Hanna Victoria Mörk i talare kön, vänsterpartiet. Tack så mycket, herr ordförande. Jag tror det faktiskt inte den här motionen skulle leda till så många talare, men jag inser också att jag får en helt gratis historielektion. Det uppskattar jag faktiskt.

Jag tycker det är historia intressant och någonting vi borde faktiskt...

Mycket här ordförande är det ledamöter. Min fråga gäller utställningen RUM för motstånd som två Uppsala-baserade konstnärer har gjort om paret Nina och Waldemar Langeles arbet i Budapest under anniverskriget. Lagom till 80-årsminnet av Auschwitz Befrigelsen plenjade statsarkivet att sätta upp den här i sina lokaler i Fyriskällan.

Denna tidigare har också varit på litteraturens hus här i Uppsala två gånger och förra året så var den i Elkali vid kommun på Skutschärsbibliotek. De ansvariga konstnärerna kontaktades i juli 2024 av statsarkivarien och så har de under hösten haft möten med honom om praktiska detaljer för den här utställningen.

Men några veckor innan den här just skulle öppna den 17 december närmare bestämt så fick de ett överraskande besked av samma statsarkivarie. Han sa då att rumförmåten måste anpassas för att kunna ställa ut. Han visade sig också av synpunkter på utställningstexterna. Trots att han hade känt till om sig i september klassade det som för politiska.

Det här förande då att utställningst sist inte sattes upp alls på statsarkivet. När man satt upp en egen utställning om makarna och längelevsarbete. Det faktum är att en kommunal tjänstemän konkret lade sig i en utställning och innehåll. Det väckte stor förvåning i kulturkretsar och det här fick även uppmärksamhet i riksmedia.

Sveriges radio dagens nyheter Svenska Dagbladet var en kollega i kulturnämnden som till och med hade sätter på text TV. Det är naturligtvis därför att principen om armlings avstånd helt satser spel.

Det är någonting som är väldigt noga med kulturnämnden när vi diskuterar all typ av offentlig konst till exempel kulturverksamhetet vi ska ha från politiskt håll och måste förstås också vara på tjänstemana sidan. I uppsövningen i tidning i februari uppgav Erik Pelling att han inte uteslöt att Uppsala kommun gjort fel i fallet med rövmöldstånd.

Jag vill då veta om han anser detta, om han statsarkitivet har aktierat felaktigt. Hur det vidare konstnärerna också kommer att få någon sorts ekonomisk kompensation utöver sitt nedlagda arbete. Och om den här utställningen kommer att sätta sig upp någon annanstans i Uppsala kommuns resi.

Tack! Tack! Då går det till Erik Pelling, Socialdemokraterna. Varsågod!

Tack så mycket och tack, Erik Pelling, för svaret. Problemet är att det här är inte första gången som vår kommun frigrerar i de här sammanhangen. Det var också en situation förra året när Uppsala stadsdeater ställde in ett antal utsålda föreställningar på stadsdeatern till följd av olika externa hot, till exempel, som stadsdeaterns leder gjorde detta.

I fallet här, just med rum för motstånd, det som är problematiskt, jag tror inte att det finns två olika versioner, det finns som man ska tro vad statsarkivarien har sagt i media, så verkar det finnas flera versioner, till varför han har agerat som man har gjort. Det är också lite störande tycker jag, att han ger lite olika uppgifter om till det här vad det som har skett.

Det här med att han ändrade utställningstexterna, till exempel det har han förklarat bland annat i en tidning med att han såg en risk för att folk skulle springa in från gatan och protestera. Det här är ju naturligtvis ingenting som händer, vad det ser ut, skurtsjär eller när det här ställer sig ut på litteraturens hus.

Det är en lite märklig situation här när tjänstemannen som dels har tagit det här beslutet också. Jag ger olika versioner till vad som faktiskt har hänt. Nu är ju skadan redan skedd. Det tråkiga är att förutom att vårt kommunskulturella anseende har naggats i kanten av detta. Så har ju två lokala konstnärer fått sig sina namn figureera i de här ganska tråkiga sammanhangen.

Och därom just min fråga om ekonomisk kompensation. Vad jag förstår så har ju de fortfarande inte fått den här extra ersättningen heller. Och där är ju enlighet med till exempel författat förbundres och journalistförbundres riktlinjer. När något sånt här sker att man dessutom ska få den ersättningen skattefritt. Så vi får väl se, återstår och se om det blir så också.

Sen tror jag också att det är viktigt att vi lär av detta. Där vet jag också utifrån vad erdragning i kommunstyrelsen har pratat om i kulturnämnden också. Nu kommer man att se över en rutin för där man kan få hjälp från framför allt kulturförvaltningen när man ska ha en sån här verksamhet i sin lokal.

Man kan också fråga sig om stadsarkivet verkligen är en plats där vi ska ha utställningar, musikkonsnärer, happenings och en egen Youtube-kanal och så vidare. Det tycker jag man kan fundera på. Men där är det också viktigt just att vi faktiskt tar tag i detta. man använder förvaltning som rådgivning och det hoppas vi att vi kan göra.

Tack! Tack så mycket, då går det till Erik Pelling.