Mattias Johansson

Tack så mycket herr ordförande, ärade fullmäktigeledamöter. Uppsala var en av de svenska städer där norska medborgare som flydde landet under Hitler-Tysklands ockupation 1940–45 välkomnades med öppna armar. I föreningen Norsk forening i Uppsala samlades flyktingar och intresserade Uppsalabor för möten, aktiviteter, högtider etc. Utöver att många norska flyktingar fick jobb och kunde hyra bostäder genom Uppsalabornas försorg, så fick också studenter möjlighet att skriva in sig vid universitetet. Och dessutom uppläts lite i det fördolda seminariet faktiskt lokaler för att där arrangera en norsk gymnasieutbildning, som mellan 42 och 45 tog faktiskt så många som 191 norska ungdomar sin gymnasieexamen här i Uppsala. Inga såna här russe-bussar tror jag fanns då, men utöver det ja. Flera av de här hade också judisk bakgrund. Och inte minst så hjälpte många Uppsalabor också till med att de norska flyktingarna som var här under kriget också kunde skapa sig ett aktivt föreningsliv och därmed också organisera sig som en del av den norska motståndsrörelsen mot nazisterna i sitt hemland. Trots de väldigt många och breda insatser som gjordes under flera år här i Uppsala så har inte det här uppmärksammats någonstans i staden eller kommunen i form av ett minnesmärke eller någon konstnärlig gestaltning. Det finns en liten, liten plakett längst fram i Helga Trefaldighetskyrkan visserligen, och det är den norska statskyrkan, Norske kirke, som tackar Svenska kyrkan för att man då fick ha bondkyrkan, som det hette, som kyrkorum under för sin verksamhet under de här åren i exil. Det är i stort sett det enda. Annars finns det ingenting som påminner om vad vi i stan och kommunen, eller vad de då gjorde under de här åren, och att det uppläts plats, resurser till alla norrmän som hade flytt. Och därför är jag mycket glad, nästan lika glad som Ludvig Arbin tror jag, även om det var svårt att matcha, men mycket glad att konstatera att kommunstyrelsen faktiskt då yrkar bifall till motionens första bisats. Vi hade också en väldigt bra diskussion om det här i kulturnämnden tycker jag när vi enades kring precis just detta. Vi föreslog visserligen i den här motionen att eftersom det var seminariet, och det här var liksom som sagt lite i det fördolda som de här resurserna, universitetet framför allt sköt till resurser som det här skedde, att man då kunde lägga det här minnesmärket eller konstnärliga gestaltningen till seminariet. Men vi förstår ju också kommunstyrelsens, och vi pratade om det i kulturnämnden också, motiven att vi från politiken inte ska lägga oss i så mycket vad gäller konstverks placeringar. Det där hörde du, Stefan Hanna, hoppas jag. Tack. Men hur som helst, med detta så yrkar jag med nästan matchande Ludvig Arbins glädje bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack.

Tack så mycket herr ordförande, ärade ledamöter. Jag yrkar bifall till den här motionen. Tanken var ju alltså att vi vid Uppsala resecentrum gör en egen variant på den utställning som Sigtuna kommun och Swedavia har tillsammans på Arlanda när man kommer och ska hämta ut väskorna, som ni säkert alla har sett. Och det här är ju inte minst eftersom det näst efter Stockholm central så är ju faktiskt Uppsala centralstation den tågstation i Sverige som en helt vanlig dag passeras av flest människor i hela landet. Det är också där som många av stans turister faktiskt först anländer när de kommer till stan. Jag kan för min del konstatera att jag aldrig har fått ett sånt gensvar för någon idé som jag haft under min tid som kommunalpolitiskt aktiv, och det är både från kommuninvånare och från medier. Och därför är det förstås tråkigt att kommunstyrelsen föreslår att inte gå vidare med det här förslaget. Det här besvarandet motiveras ju bland annat av att det nu ska byggas om en hel del på resecentrum, och det är ju korrekt. Men just därför så kan man ju tycka att timingen vore ganska bra att hitta på någonting för de här förhållandevis ganska entonigt gråa betongväggarna som omger ankomsthallen när man kommer till resecentrum. Man säger också, precis som den tidigare debatten vi hade, detta med levande personer i stadsmiljö och så vidare. Det här verkar inte vara någonting som Sigtuna kommun har några som helst problem med i alla fall, eftersom ute på Arlanda så trängs Astrid Lindgren och Lill-Babs med just olika idrottsstjärnor, fotbollsstjärnor, skådespelare som är högst levande än i dag. Och för Uppsalas del skulle det här kunna handla om allt ifrån, ja säg Drottning Kristina till Carl von Linné till Svante Pääbo till Veronica Maggio och så vidare. Det finns alltså ett... Ja, Armand Duplantis, bra förslag. Det finns ju alltså möjlighet att leka här och faktiskt göra något väldigt positivt av det här, men det väljer alltså kommunstyrelsen inte att göra. Och det beklagar jag. Jag är tacksam dock för stödet från i stort sett hela den samlade oppositionen nästan, vilket ju visar på att det är fler som tycker att det här är en bra idé. Så att, bifall till motionen. Tack.

Tack, Mattias Johansson, Centerpartiet. Tack så mycket ordförande, ärade ledamöter. Även Centerpartiet yrkar bifall till den här motionen om bättre skyltning på kommunens bygder. Uppsala är ju inte bara staden som vi vet. Uppsala är också Bärlinge, Skyttorp, Järlåsa, Dalby, Faringe och alla de andra bygder som tillsammans gör vår kommun så stark, mer levande och mer attraktiv. Och synliggöra våra orter handlar ju naturligtvis inte bara om skyltar, utan det handlar just precis som de sa om identitet, det handlar om stolthet, framtidstro. I tjänsteskrivelsen så ser vi ju att det konstateras att många kommuner har lyckats väl när just initiativen har vuxit fram lokalt med kommunen som så kallad möjliggörare eller samordnare. Och det är en slutsats som vi i Centerpartiet naturligtvis delar. Lokalt engagemang, det är ju ofta den starkaste drivkraften för utveckling. Men samtidigt kan ju inte det här vara ett argument för att kommunen ska avstå från att agera. Tvärtom så borde ju faktiskt kommunens kunna skapa bättre förutsättningar för att sådana här initiativ just ska kunna växa fram. Och sen ser vi ju också då att kommunen att det redan finns som hänvisas också till här i svaret hur mycket du än säger motsatsen Ulrik Wernsberg. Så hänvisas det just till modeller med medborgare budgeterna och idéer om lokal skyltning att där kan man minst hitta stöd och finansiering. Det har ju också förstås sina poänger med detta att de boende själva får möjlighet att prioritera och forma sin närmiljö etc. Men då är det ju också så att vi måste vara konsekventa i den här salen. För vad gäller satsningar i stadskärnan utmed det kära spårvägstråket eller varför inte i Gottsunda då är det ju aldrig några problem att hitta finansiering centralt. Då finns det alltid pengar känns det som. Men landsbygden då minns han. Då ska man då har man liksom inga problem till att heller hänvisa till att man ska vänta eller klara sig själv eller hitta egna pengar och så vidare. Ska hela kommunen leva så måste ju också landsbygden få synas och få ges verktyg att utvecklas. Därför så är den här förklaringen i tjänsteskrivelsens svar i motionssvaret om att kommunen inte är väghållare riktigt överallt ute på landsbygden. Måste jag säga är lika slapp som den är defensiv. Bättre skyldning kanske inte är den största investeringen som vi kan besluta om här och göra från centralt håll. Men det är ett litet konkret och viktigt steg för att visa att hela Uppsala kommun räknas. Så bifall till motionen. Tack!

Tack så mycket ordförande, ära det ledamöter. Den här delen av debatten ska ju alltså beröra jobben i Uppsala och förstås arbetslösheten, det usla företagsklimatet, den alldeles för låga tillväxten. Men vi skulle vilja lyfta någonting annat. För vi tycker att när det gäller jobben så måste vi också kunna adressera det faktum att politiken måste hänga ihop. Samtidigt som vi hör de styrande prata om fler jobb i hela kommunen så är det ju ett faktum att man koncentrerar sina satsningar till centrum eller längs den tänkta spårvägen och i några få utvalda stadsdelar som Gottsunda, Eriksberg. Men Uppsala kommun är ju större än så. Problemet är att man kan inte välja bort landsbygden gång på gång och tro att jobben ändå ska komma överallt, för det funkar inte så. För när förskolor försvinner och inte ersätts, som i Vreta, när bibliotek läggs ner, som i Vänge, när skolor ges tomma löften om att byggas eller blir politiska experiment, som i Gunsta eller Flugsta, då försvinner också grunden för jobb och företagande. Det finns också en dimension till som vi ofta har lyft här från vårt parti i fullmäktige, nämligen tryggheten. Företagare inom gröna näringarna, lantbruk, entreprenader, skog och så vidare, det är bland de som drabbas allra hårdast av kriminalitet. Stölder av diesel, maskiner, verktyg, elektronik. Det är en verklighet för många småföretagare utanför stadskärnan. Men intresse från de styrande har varit precis lika svalt där som för allt annat som råd på landsbygden. Det här är inte en slump, det är en prioritering och det är en prioritering när investeringar i stans utvecklingsstråk hela tiden får gå före fungerande livsfullkor i hela kommunen. Vi i vårt parti vill något annat, för vi vet att jobb skapas där människor vill leva sina liv och där företag, ofta småföretag, vill och vågar satsa. Och då krävs fungerande skolor, barnomsorg, bibliotek, kommunikationer, trygghet, fritidslokaler i hela kommunen och inte bara där det tätas mellan de styrande partiernas väljare. Ordförande, det är dags att sluta prata om hela kommunen och börja fatta beslut för hela kommunen för jobbens, tillväxtens och landsbygdens skull. Man kanske kunde tänka sig ett yrkande också om man har en minut kvar, en sekund kvar. Kommunstyrelsens förslag ligger framme. Då går ordet vidare till Evelina Solen, Kristdemokraterna, varsågod.

Sammarteatern är fantastisk och lyckosam. En förebild är vad Stockholms kommun med Stockholms stadsteater gör varje sommar. Parkteatern uppförs på flera ställen runtom i Stockholm. Infrastruktur kring vår sommarteater är fullt mobil. Det gäller teatertältet, utrustningen, bänkrader, scenikår och så vidare. Det kräver samarbete med omgivande samhället eller lokala föreningar. Detta går att etablera på fler ställen än bara i Gottsunda. Vi skulle kunna komma ifråga om Stenhagen, Sädja, Uppsala eller Gränby. I nämndens beslut, när vi gav årets uppdrag till Uppsala stadsteater, ställde vi frågan från nämnden om om det skulle ske på andra platser i kommunen. Vi har fått svar under hösten och stadsteaterns svar är förutsägbart. Kanske om vi får mer pengar ungefär. Men framförallt måste vi först veta om det skulle bli så mycket dyrare att ha på något annat ställe. Borde vi ha ett underlag för det här? När vi tog upp det här i kulturnämnden och vi från hela oppositionen sa att vi inte skulle kunna ta fram ett underlag. Vad skulle det kosta? Hur skulle det kunna se ut att uppföra sommarteatern på andra ställen än i Gottsunda? Så sa styret blank nej. Vilket vi tyckte var lite konstigt. Om man inte har ett underlag att ta ställning till, hur ska man då kunna veta om det här överhuvudtaget går att få upp någon annanstans eller göra på något annat ställe? Så där av min fråga till kulturnämndens ordförande Lina Eskisson, som inte var närvarande på det här mötet när vi hade frågan. Under vilka förutsättningar är ni i styret överhuvudtaget villiga att låta sommarteatern uppföras någon annanstans än i den här skogsstungen i Gottsunda? Och är ni villiga nu att låta kulturförvaltningen åtminstone ta fram ett underlag som utreder förutsättningar och kostnader för att kunna flytta sommarteatern till andra ställen? Tack! Tack, då går ordet vidare till den som inte pelerad och det är alltså Linda Eskisson, Miljöpartiet. Varsågod. Tack för ordet och tack Mattias. Att sommarteatern ligger just i Gottsunda, det är ju precis som du säger att vi fick ett uppdrag från kommunfullmäktige som riktades till kulturnämnden att vi skulle genomföra det här tillsammans med statsteatern. Och det här vet jag att vi har pratat om vid många olika tillfällen när vi har pratat om just den här frågan, både här i fullmäktige och i nämnden. Så det är ju statsteatern som är de som ansvarar för själva verksamheten. Jag delar din uppfattning om att det vore fint och värdefullt att kunna sprida sommarteaterns verksamhet till andra delar i kommunen av flera skäl.

Uppsala kommunfullmäktige debatt. Uppsala kommunfullmäktige debatt. Uppsala kommunfullmäktige debatt. Kan vi få detta innan det är slutet? Tack. Jag är glad att vi får debattera kultur här. Mer kultur, gärna en ambulerande sommarteater. Och jag tycker det vore kul om Statsteatern kan titta på det. Det är Eskandes från början som kom faktiskt från dem. Och jag är ledsen om det här har slängts i mellan.

Det handlar inte om att bara vara i Gottsunda. Det är det som är vår poäng här. Skulle man kunna ha det någon annanstans? Det är det som om det nu är landsbygd, stadsdelar, var det nu kan vara. Tack. Tack så mycket. Och då har ju Linda Eskilsson, Lära partiet, också möjlighet att igenmäla. Varsågod. Nej men det var där jag inte fick ihop det. Därför att Olle sa väldigt tydligt i sitt anförande att det handlar inte om att flytta teatern från Gottsunda. Det handlar om att också vara på andra platser. Det kan vi lyssna på efteråt i så fall. Och det har jag inte uppfattat. För det jag har uppfattat från Mattias tidigare är att kunna åka runt. Det var därför jag fick en spriddbild av det. Och att det är klart att det kanske kan kosta lika mycket pengar att vara på olika platser om man bara är på en plats varje år. Men där har vi varit väldigt tydliga. Vi vill inte flytta sommarteatern från Gottsunda i dagsläget. Vi kan tänka oss en utökning om bräddning och på det sättet Olle säger det.

För att från centerpartiets sida så yrkar vi bifall till kommunstyrelsens förslag. Vi välkomnar förslaget, för det är framförallt att det är bra att det tar planen att ta vara på de möjligheter som finns i området. Samtidigt är det också viktigt att både utförningen och gestaltningen tar hänsyn till den här befintliga kulturmiljön kring glunten och kring exercisfältet. Det är som några påpekat här att det är en väldigt, skulle jag säga, präglad bebyggelse idag, som utav regimentsbyggnaderna, och det var tidigt 1900-tal. Vi ser det både i Science Park, vi ser det i Pollackspacken. Och det är ju också så att i ansluten till det här området så finns det faktiskt två byggnadsminnen med Uppsala Hälsobrunn och även Eklunds Hof. Sedan får vi inte heller glömma bort de olika naturvärden som området förfogar över. Det finns Dagvatten Dammen, det finns Värdefull Ängsmark, det finns flera träddungar. Det går ju också flera gånger och cykelbanor där och vi har ju gula stegen faktiskt som går mitt över området också. De här värdena borde all nybyggnation i området sträva och samverka med och ska man ha någon liten fundering så kanske kunde det här uttrycks lite, lite tydligare i planen, men som helhet är vi alltså nöjda. Det här var ju också rörande enig om när det här togs upp i kulturnämnden 2024. Att ett genomförande av detaljplanen enligt det här förslaget skulle få en ytterst liten negativ påverkan på kulturarvsvärdena, både pålagsbacken och exkisfältet. Nu kan jag förstås minnas fel eller jag kan ju höra dåligt för den delen, men jag kan konstatera att i kulturnämnden så sade varken utvecklingspartiet eller Sverigedemokraterna ett knyst som tyder på någonting annat än att de var inne på den här linjen också. Men som helhet som sagt, vi yrkar bifall till förslaget. Tack! Tack! Någon tre bifallsyrkan. Ett tre personer kvar i tala kön näst på tur och Magnus Wittberg.

–Och du har en annan fråga. –Varsågod. Tack, herre ordförande, Ärade Ledamöter. På tisdagen ska kommunstyrelsen fattas beslut om lokalförsörjningsplaner, som vi nämnde och olika förvaltningar ska arbeta utifrån kommande år. I det här ingår en uppdaterad plan för kultur och fritidslokaler under åren 2025-2034. Som alla andra planer tar jag även den hänsyn till de befolkningsprognoser vi har att tillgå och innehåller ju därför fullt motiverade anpassningar och olika nedpöjeringar. Men det är inte alla delar av vår stad eller kommun som behöver prioritera ned lokalförsörjningen. Det gäller de här verksamheterna, alltså fritidsklubbar, fritidsgårdar, bibliotek, kulturskolor och lokaler. För ifråga om den del av Uppsala som omfattas av Fyrsborgsavtalet, och då i Synnerhets Spårvägsträckorna, där gör styret och med stöd av utvecklingspartiet precis tvärtom. Här ger uttryckligen i förslaget till uppdaterad plan prioritet eller hög prioritet till god och se behovet av olika kultur och fritidslokaler. Tittar man däremot utanför stan så lyser planerade projekt eller utredningar med sin frånvaro. Den enda ort faktiskt utanför stadskärnan som över huvud taget omnämns i den här uppdaterade planens avsid som kallas för utblick eller framtidsvisioner kan man tänka sig, det är storvreta. Vi tycker det är beklemmande att styret inte i högre grad anstränger sig för att låta kommunledningskontoret undersöka om lokaler fastigheter för kultur och fritidsverksamheter utanför stadskärnan i kransorterna på landsbygden. Fungerar som de ska, alternativt skulle kunna utvecklas. En annan sak som lyser också med sin frånvaro i den här uppdaterade lokalförsörjningsplanen, det är frågan om ett nytt konstmuseum. Den är nu mer helt bortplockad, så allt annat lika så kommer inte ens en utredning om det här kommande mandatperiod just nu. Det är en annan sak som är helt försvunnit från agendan, verkar det som. Av den anledningen vill jag fråga, man svarar kommunalråd, Linda Eskilsson om det finns några som helst planer för uppdatering av lokalförsörjningsplaner för kultur och fritidslokaler med särskilt tonvikt på behoven i kransorterna och på landsbygden samt om det är så att frågan om en utredning nytt konstmuseum är sjupten på framtiden. Tack! Tack! Då går ordet till Linda Eskilsson, miljöpartiet.

Johansson, Centerpardiet. Ämnu färre förslag med i planen. En annan märklighet i det här, eller kanske ironi, är att i det förslag till svar som ni har tagit fram till Region Uppsala's Kulturplan för 2020-2030, som ni också ska fatta beslut om i kommunstyrelsen på tisdag. Där pratar ni i det svårt vitt och brett om vikten av att upprätthålla kulturcentra och lokala noder om att det ska vara ett mångfaciteterat kulturliv utanför centralorten. Ni betonar också folkbibliotekens viktiga roll. I synnerhet står det i mindre tätbefolkade områden. Men ingenstans i det här svaret står ju vad som faktiskt är realiteten. Det vill säga, i den egna kommunen så visar man faktiskt minimal intresse för att kulturverksamheten är så lokal behov utanför stan. Man säger förresten heller ingenting om att man precis nyss lagt ner ett bibliotek i ett mindre tätbefolkat område. Det vill säga vänge. Det är som att styret och utvecklingspartiet har en blind fläck här, eller rättare sagt någon sorts tunnelseende. Man kan inte ens försöka anstränga sig. Om man ser den här lokalförsörjningsplanen eller förslaget till den så ser man inte ens några försök till ansträngningar från er. För att be kommunländisk hotortet att titta på vad biblioteken, fritidsgårdarna, fritidsklubbarna och kulturskolan i Kransorten och på landsbygden behöver. Även där vill och måste folk kunna bo och leva och verka i framtiden. Spårverksstråket råder i aldrig någon brist på framåtlutning, resursallokering. Vi tycker det här är beklagligt att se hur man konstant nedporreterar invånare utanför orterna. Det här kommer vi från vårt parti att påpeka för styret enda intervalldagen. Tack! Tack så mycket. Då går det tillbaka till Linda Eskild.

Det är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det som är en del av det återigen har jag konstaterat en lite godtycklig bedömning från styretsida när man släpper igenom vissa frågor som absolut inte kan svara sig med enkelt jag eller nej medan de som faktiskt specifikt står så avfärdas eller hansköts till att sälja som ens egen fråga och den här godtyckliga bedömningen tycker jag gör det hela lite olyckligt och det gör ju också att hantering av frågor kommer att bara bli längre och längre för varje fullmäktig mätare all den stund den här hanteringen inte blir lite mer konsekvent tack Tack då