Rafael Waters

Tack ordförande och tack Stefan Hanna för den här motionen. Och nu ska du få se på verkstad. Vi håller med om intentionen i den här motionen. Vi delar den. Vi är ändå Sveriges fjärde största kommun, stora kransorter och betydande landsbygd och för många är bilen nödvändig för den första delen av resan in mot staden.

Och då behöver vi erbjuda bra ställen där man kan parkera och byta till kollektivtrafik. De senaste åren har vi färdigställt pendlarparkeringar på en rad platser där vi har gjort det i apropå verkstad i Knutby, Storvreta, Vattholma, Skyttorp, Lindbacken, Björklinge, Järlåsa, Vänge och vid Stenhagens IP.

Men vi skäller lite granna på pendlarparkeringar, de ser vi som att de är lite längre ut på landsbygden, och införselparkeringar som den här bilden visar som är den planen på införselparkeringar som vi arbetar med nu och där där tre stycken av de här prickarna idag då antingen finns eller eller kommer att finnas inom inom en en väldigt snar framtid. Det är platser som motionen särskilt pekar ut, Gnistarondellen, Gränbystaden, Librobäck och Stenhagen.

De finns med i trafiknätplanen som vi har beslutat här i fullmäktige som möjliga platser för införselparkeringar och de beaktas i det här i det arbete som pågår nu. Och hela parkeringssituationen i Stenhagen ser vi faktiskt över nu. Och vi tittar aktivt på hur införselparkeringen vid Gnistarondellen kan kan utvecklas och byggas ut.

Därtill fick stadsbyggnadsförvaltningen i förra november i uppdrag av kommunstyrelsen att ta fram ett parkeringskoncept för staden och landsbygderna med en plan för att för ett sammanhållet system av införselparkeringar och det är det man ser resultatet av här. En del av det arbetet är det här pilotprojektet som heter Park and Ride som vi gör tillsammans med Region Uppsala och Uppsala Parkering.

Och inom det här pilotprojektet så så tittar vi då på införselparkeringar vid väg 272 vid Librobäck och vid uttagsesplanaden i Rickomberga. Och den här piloten då kan man då med där där ska det alltså vara väldigt enkelt, särskilt enkelt och billigt att byta från bilen lösning för att ta sig sen in till staden, längre in i staden.

Vi har också färdigställt citynära införselparkeringar vid Salaplan, Katedralskolan, Fyrisgatan och Norra Hovstallängen. Det blir som en ring runt innerstaden för den som vill ställa bilen där och promenera de sista minuterna.

Så vi delar verkligen din inriktning med motionen här och vi arbetar på med det här som som efterfrågas med utredningar, kostnader, markförutsättningar och kollektivtrafikanslutning. Och så det är mycket verkstad på det här området som du ser och därför yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag att besvara motionen med föredragning.

Tack. Tack så mycket.

På tur, Rafael Waters, Socialdemokraterna. Tack ordförande och tack Stefan Hanna för denna motion. Framkomlighet för bussrafiken är en viktig fråga och jag delar engagemanget för kollektivtrafiken att den ska fungera väl. Men jag vill samtidigt vara tydlig med att det är ett generellt borttagande av farthinder längs busslinjerna och att vi inte ska ha flera från övrigt.

Det är inte ett bra vägval för framtiden. Skälet är nollversionen. Det är en princip som en enig riksdag beslutar om 1977 och som säger att ingen ska behöva dö eller skadas allvarligt i vägtrafiken. Sedan 1997 har antalet döda i trafiken mer än halverats.

Det är ingen självklarhet att det är så utan det är ett resultat av många konkreta beslut och farthinder är ett av det allra viktigaste. Hastigheten är den enskilt viktigaste faktorn för hur en olycka slutar. En av tio omkommer om det blir påkörda i 30 km i timmen. Men åtta av tio dör ifall de blir påkörda i 50 km i timmen.

Så skillnaden mellan liv och död mellan att komma hem och inte komma hem avgörs av några tiotal kilometer i timmen. Övergångsställen av cykelpassager är en falsk trygghet. De dämpar inte hastigheten. Det är farthinder som dämpar hastigheten. Det betyder inte att vi bortser från motionens poäng.

Satsbyggnadsförvaltningen samråder löpande med Region Uppsala om farthinder på busslinje gator. Både om placering och om utformningen. Det samarbetet har konkret lett till att farthinder tagits bort på Rapsgatan, Hellbygatan och Fyrdelslundsgatan. Och till att andra byggts om för att bättre passa busstrafiken. Handbok som vi använder när vi bygger om bygger ut staden.

Den har justerats i samråd med regionen. För att gynna bussarna. Samtidigt som trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter behålls. Gällande trafiksäkerhetskameror ägs dessa av Trafikverket. Det får sättas upp där vissa kriterier är uppfyllda. Det gäller en hög medelhastighet. Högre än det tillåtna. Just 6000 fordon per dygn och många korsande oskyddade trafikanter.

Det här är något vi ser över nu. Vi tittar över behov och möjliga platser. Där vi ser att det finns ett sådant behov kommer vi att göra en sådan ansökan hos Trafikverket och sätta upp kameror. Det är igång men vi ser inte att kameror är något som kan ersätta farthinder utan snarare komplettera dem.

Med det sagt så tackar jag så mycket och gör yrka bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack.

Tack ordförande. Jag får bemöta ett par saker här. Magnus Fikberg är orolig för utsläpp från våra elbussar och biogasbussar. Det skulle då vara viktigare än när det handlar om att rädda människoliv, det tycker jag är en konstig avvägning. Men också från er alla säger även Mattias Jansson att Nollvisionen är ett gott och välmenet dokument som lätt fel.

Det är verkligen inte om man har halverat antalet dödslyckor i trafiken så det är väl ett fantastiskt resultat av ett beslut som absolut inte har lett fel. Mattias Jansson säger också att vi har hållit styrnackat fast vid ett sätt att öka trafiksäkerhet. Vi har också nu tittat på hastighetskamera och fartkamera som ett komplement till de här farthindren.

Vi tittar inte styrnackat på det utan vi vill hitta det som är de bästa lösningarna. Ni pratar alla här om det ekonomiska och tycker att det är så dyrt med de här fartgubbarna att det är dyrt för bussarna. Men vad tror ni att det kostar med den här infrastrukturen med fartkamera med elektriciteten med underhållet med framdrag.

Tror ni att det är en billig lösning om vi skulle ersätta fartgubben som är statisk och som man bygger. De behöver ett visst underhåll med några års mellanrummen men med den tekniska infrastrukturen som behövs och de system för fartkamera. Det är inte billigare så den här ekonomiska sidan får ni tänka om lite granna på.

Jag tycker att vi måste titta sundt på en sån här fråga och välja de balanserade lösningar som finns så gott vi kan. Men jag tycker att i det här motionen ni ser att vi inte ska att vi är en enformiga här i hur vi tittar på den men läs motionen. Vi ska inte bygga några andra farthinder framöver inga alls. Det är väl styrnackat och lite väl stelt i tanken eller.

Ni förstår vad jag säger men så bifall till kommunistins förslag till beslut. Bra att det var någon slags stöd härifrån i alla fall. De förstod. Tack. Tack. Då ser jag att replik har begärts på råfarvåter av Mattias Jansson, Sverigedemokraterna.

Tack ordförande och tack Ludvig för att du går in på detaljerna i vad som står där, mycket riktigt i attsatsen. Men däremot så undrar jag vad det betyder. Vad betyder kraftiga gupp? Att inga fler kraftiga gupp byggs som farthinder på våra statsgator, det kan ju lika när jag tolkar som att alla farthinder är kraftiga gupp. Är det verkligen ett beslut vi ska ta i fullmäktige?

Vad är definitionen av kraftiga gupp? Det finns ingen sån definition. Jag tycker att ni får göra omgöra rätt där och återkomma med ett mer tydligare förslag i så fall. Om vi ska hitta någon sorts medelväg med att bara rimliga gupp ska tas fram, vad det nu betyder. Det finns ett antal olika gupp. Och de i Gatissammansmedlen nämnde nog att ha koll på alla olika som vi pratar om.

Om det är busskuddar eller om det är snäll gupp eller vad det heter. Tack. Tack. Även detta är ett ämne vi lär oss mer av idag i fullmäktige efter många konstnärliga motioner tidigare på dagen. Med detta sagt så är talarkön tom.

Tack så mycket ordförande, och tack Lina Hamberg för en motion som behandlar ett väldigt viktigt ämne. Både södra och norra Östra plan hade tidigare stort antal parkeringsplatser och om dessa nu byggs om så, så är det såklart väldigt viktigt hanterar den parkeringssituation det, som uppkommer då.

Ett viktigt skäl till ombyggnationen är att vi bygger ett cykelstråk med tre nya cykelbroar längs med järnvägsspåret in mot Uppsala central. Och när vi ser till trafiksystemet som helhet, vilket är vårt ansvar att göra det, så bedömer vi att det här ytorna i första hand behöver reserveras för gång- och cykeltrafik.

Dessutom är Östra plan planlagd som parkmark och har ett antal stora skyddsvärda träd som, som försvårar det som, som ett, som en parkering. Och parkeringen på Östra plan innebär också, och skulle innebära, att vi leder in trafik genom bostadsområdet, och det är en försämring utifrån trafiksäkerhetssynpunkt.

Men med det sagt, så behöver vi, precis som du skriver, lösningar för parkeringar i området. Och det är något som vi arbetat med aktivt i Gatu- och samhällsmiljönämnden. Förra året så gjorde vi om och öppnade upp för 66 allmänna parkeringar på Salaplan. Det är 200 meter längre bort än Östra plan, men ändå i hyfsad närhet.

Utöver det så har vi nu i ganska närtid arbetat med att omvandla ett 40-tal tillståndsparkeringar till allmänna parkeringsplatser. De här ligger precis kant i kant med, med Norra Östra plan, precis i den norra änden. Så sammantaget kan alltså ett 100-tal parkeringar ersätta de här parkeringarna på Östra plan.

De här är lite längre bort, men, men fördelen är att vi inte drar in trafik genom bostadsområdet och vi får tryggare trafikmiljö. Sen vill jag påminna om att det kommer upp ibland det här med att, att vi skulle ha minskat antalet parkeringar i stan. Det stämmer inte, utan det, det har blivit fler, flera hundra fler de, de senaste åren under 20-talet.

Men de, de ligger inte lika centralt, de flyttas litegranna längre ut, och det är ju för att vi, som ni vet, vi har en, vi har den, den yta på centrum vi har och vi vill ge fler och fler människor som ska samsas där. Så att, men, men det blir ändå fler parkeringsplatser i centrala Uppsala.

Tack, jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut.

Tack ordförande och tack Dominicus och Kent för motionen. Jag delar om tanken om centrumhandeln. Den är oumbärlig för ett levande city och helt central när vi planerar utvecklingen av Uppsala. Vi har löpande dialog med handel och med fastighetsägare och inte minst genom Citysamverkan.

Men när jag läser motionen så blir jag rädd att ni har missförstått det här med parkeringstaxor, hur de fungerar och vad de är till för. Ert förslag skulle tyvärr då skada centrumhandeln, inte gynna den. Parkeringstaxor är i första hand ett styrmedel för att skapa omsättning på parkeringsplatserna.

När Uppsalas parkeringsstatistik som görs visar från slumpvis utvalda lördagar under 2025 så visar det att beläggningen på centrala gatuparkeringar redan ligger på 90 till 95 %. Platserna används redan flitigt även med avgift, och om vi tar bort avgiften så minskar omsättningen. Då kan man parkera bilen där på fredan och sen kan man hämta dem på måndan.

Då får vi inte någon omsättning av parkeringsplatserna, och det är ju tvärtom det som handeln behöver. Det blir svårare, inte lättare, för den som vill in till stan och behöver handla och hitta en ledig plats. Vi behöver istället en rullians som gynnar handeln, och det är just därför de mest centrala platserna som har högre avgifter för att få till den här omsättningen.

Med det sagt så yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut att avslå den här motionen. Tack.

Kristdemokraterna begär genmäle på Dominic Bäckström. Varsågod. Tack ordförande. Det är klart att vi har utmaningar när Uppsala växer, det ser ju alla. Vi kommer ju växa med, vi har redan vuxit med 50 000 människor på de senaste 15 åren. Så det är klart att med den utvecklingen så kommer det vara utmaningar oavsett vad vi gör framöver.

Men då ska vi såklart ta de bästa lösningarna för att få det att fungera. Jag delar ju då ambitionen med motionen, men det här är ju fel lösning utifrån det som har beskrivits här. Vi behöver parkeringstaxor på en nivå som skapar en omsättning, så de kan inte tas bort för då kommer vi ha bilar som står parkerade under lång tid och vi får inte omsättning.

Så för handelns skull så behöver det faktiskt finnas parkeringsavgifter. Tack. Tack, då var det replikskiftet avklarat.

Begärt genmäle på Mattias Jansson. Varsågod. Tack så mycket, ordförande. Det är ju inte så att vi säger, det är ju inte så att nollalternativet här att fortsätta som vi vill att det är att vi ska bygga fler och fler farthinder. Det låter ju lite gärna som det som Mattias Jansson säger, att vi ska vika det här pappret, att vi ska ha fler och fler. Det säger vi ju inte.

Vi har ju tagit bort farthinder där de inte behövs. Det ska ju vara en rimlig utbyggnad på ställen för att vi ska ha en bra trafiksäkerhet. Och vi ska göra det i samråd med regionen. Det är ju liksom inte att vika ett papper mer och mer gånger. Det är ju jättekonstigt argumenterat. Men ja, tack så mycket.

Tack, då är vi tillbaka på det...

Tack ordförande. Ja, motionären vill här ut att kommunen ska utreda vilka trafikregleringar i centrala Uppsala som kan betraktas som onödiga hinder för biltrafiken och därefter då genomföra lättnader.

Motionen fokuserar på ett viktigt transportmedel, nämligen bilen, men den missar ju tyvärr att ens med ett ord nämna andra färdmedel som behöver samsas om samma ytor i staden, såsom kollektivtrafikcykel och fotgängare. Trafikregleringarna i Uppsala syftar till att ge en säker trafikmiljö och så god framkomlighet som möjligt sett till helheten, inte bara för ett enskilt trafikslag.

Och givetvis görs hela tiden den här sortens utredningar för att kolla från fall till fall vad som är lämpliga regleringar. Dessutom har den utredning som motionären efterfrågar i allt väsentligt redan gjorts. Kommunstyrelsen beslutade i november om en trafiknärsplan för den övergripande transportinfrastrukturen.

I det arbetet har utformningsbehov för viktiga gator uträtts och planen ger vägledning för avväglingar mellan olika trafikslag och allmänna intressen. Att tillsätta ytterligare en utredning parallellt med detta eller i tillägg till detta är ju helt onödigt. Och en slöseri med resurser som vi alla här i salen säger att vi värnar.

Det är också värt att nämna att forskningen på det här området visar att ökad framkomlighet för biltrafiken i en stad leder till att fler väljer bilen vilket riskerar att skapa mer trängs eller inte mindre. Och det kan försämra luftkvalitet, öka bullernivåer och leda till sämre framkomlighet för andra transportslag, som till exempel kollektivtrafiken, för blåljusaktörer och cyklister med mera.

Och det ger mindre plats för stadsliv och utserveringar. Så vi vill ju inte ha mera trängsel i stad, utan vi vill ju på ett smart sätt hantera så att så många som möjligt kan röra sig i Uppsala på den yta som vi har på effektivt sätt.

Och bilen är ett givet alternativ, men det är inte det vi kan fokusera på så med sådana skygglappar som jag tycker Sverigedemokraterna ger sken på i den här motionen. Vi i styret vill istället fortsätta att satsa på ett effektivt och hållbart trafiksystem som förbättrar framkomligheten för samtliga trafikanter bland annat och inklusivebilisterna.

Satsbyggnadsförvaltningen arbetar dessutom med att implementera system för att få ut trafikinformationen in i navigationsappar, vilket bidrar till att minska den här sortens problematik som egentligen då man tar upp i motionen och varför den finns i den här motionen. Men så med det sagt så vill jag yrka bifall till kommissionens förslag till beslut att avslå motionen.

Tack ordförande. Jag har inte tänkt på allt, det är ju stora ord. Vi har ju, som vi skriver i svar, att vi har tagit fram en trafiknedsplan tillsammans som kommersyrelsen också och vi har beslutat om här. Som ska ta helheten i åtanke och där man ska hjälpa till i prioriteringen av olika transportslag på olika ställen i staden. Så att det finns ju en sådan plan.

Det betyder såklart inte att man alltid kommer att göra allting rätt. Det är klart att vi också behöver göra om och göra rätt när det är så. Vi har ju tagit bort en del farthinder för busstrafiken till exempel. Så är det. Det är det vi får lära och bli bättre. Men jag vill också kommentera kort det som Stefan Hanna du sa här.

Det här bara om att dra in trafiken på Dragarbrunnsgatan. Att jag vill bara säga att vi kan väl akta oss litegrann för det. För att det är inte, att dra in trafiken på Dragarbrunnsgatan är nog inte rätt lösning för att få ett bättre, mer välfungerande och säkert och tryggt centrum. Utan det är ju snarare någonting som skulle vara ganska så dumt.

Så att den nuvarande planen för att bygga om Dragarbrunnsgatan som vi ändå har, den tror jag vi ska gå vidare på. Där har vi ändå brutit för genomfart på över Dragarbrunns torg till exempel. Så jag tror att det är en bra lösning. Nej men så tror man, man får ha det. Man får ha lite ödmjuk när man har en så komplex situation som jag har här i Uppsala.

Och inte försöka polarisera så himla kraftigt. Jag tycker att vi gör ett, jag tycker de som planerar den här stan och det vi gör är att vi kommer väldigt långt med de förutsättningar vi har. Vi gör inte allting alltid rätt, men då får vi vara ödmjuka och se till att lära och göra om.

I min nämnd, i Gatissammelsmiljönnämnden så har vi varje nämnd blivit informerade om det som händer just nu i trafiken vad gäller ute på gatan. Och det är för att vi ska ha koll på vilka kombinationer som gör så vet vi kan vara med i den processen och på resans gång så att säga.

Det har talarkön fyllts på, Rafael Waters, Socialdemokrater. Tack ordförande. Jag blir ganska orolig över debatten här idag, där vi pratar om att vi ska sänka ambitionerna på de här miljöområdena, för att spara pengar, för att det ska inte vara så dyrt. Jag kan påminna om PFAS till exempel, där vi nu i efterhand, Nedström ska hantera utsläpp som inte hanterats tidigare.

Det kostar många miljoner belopp varje år för Uppsalaborna. Vi pratar om att hålla bort hormonstörande ämnen från att komma ut i naturen. Är det bra att det blir billigare möt då?

Det här handlar ju om att vi måste, det här är ett långsiktigt perspektiv för att se till att vi både ekonomiskt och hälsosamt håller en hälsa och ekonomin för ögonen när vi tar de här besluten, och inte det kortsiktiga perspektivet. Men jag tycker att många av er faktiskt tyvärr visar syn på idag, att inte kunna se det här längre och bredare i perspektiven.

Jättetrågt verkligen. Certifiering sen, jag håller med och jag känner de bönder som inte är certifierade, som producerar bra. Certifieringen gör ju att man, men de känner ju jag. Det finns ju också, certifieringen är ju ett sätt att kunna lita på att man vet att man konsumerar någonting som är, som stöder någonting som är hållbart.

Det är klart att det också kostar pengar att bära upp ett sådant system. Jag önskar också att det inte var så dyrt, men så är det ändå någonting som finns av ett gott skäl. Man ska inte kunna dölja sig bakom att det kostar pengar och sedan kunna ha en mindre hållbar produktion på grund av det.

Men ja, lite oroande debatt här, där vi kortsiktigt ska spara på att sänka kraven på miljökraven. Det är ju lite internationellt, ligger det i tiden att ha den retoriken, men det är fel. Tack.

Tack. Rafael Waters, Socialdemokraterna. Tack ordförande och tack Mats Gyllander för den här motionen. Det ni föreslår är alltså 15 minuters avgiftsfri parkering vid kommunala idrotts- och fritidsanläggningar. Det är ett förslag som är lätt att sympatisera med eftersom vi alla vill att det ska vara enkelt för föräldrar att lämna och hämta sina barn vid träningen.

Den ena delen av den här motionen är redan tillåtet. Det framgår i svaret att stanna för att släppa av eller plocka upp passagerare eller för att lasta och lossa utrustning där tillåtet redan idag. Även där det är parkeringsförbud. Så det krävs inget särskilt beslut för den delen. Den andra delen av motionen däremot är att kunna parkera under 15 minuter och lämna bilen en stund.

Och det handlar om någonting annat. Och där visar vår erfarenhet snarare att en yta med gratis korttidsparkering i praktiken utnyttjas längre än den här avsäda tiden. Det skapar också då de fylls upp de här platserna som är ganska få ofta.

Det skapar söktrafik, trängsel och konflikter om platser i direkt anslutning då till entrén eftersom de ska vara praktiska och så ligger de nära entrén där det är många barn och andra i rörelse. Så att skapa mer trafik i närheten av entrén är ju inte ordning att reda det som sägs här i talarstolen då av massiländer, att det är det man eftersträvar.

Utan trafiksäkerheten på helheten försämras istället genom den här sortens insatser. Det som är tryggast för de som ska till de här platserna är ju att de ordinarie parkeringsplatserna används och det finns på de här platserna.

Så jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag till beslut om att avslå motionen men jag förstår att vad man vill uppnå det instämmer jag i men avslag på den här. Tack.

Uppsala kommun har sedan länge höga ambitioner i miljö- och klimatarbetet. Det miljöprogram som vi nu ska ta ställning till samlar dessa ambitioner i fyra målområden. Det första är livskraftiga naturområden, naturmiljöer. För att uppnå dessa behöver vi bland annat skydda och återställa våtmarker och satsa på gröna stråk i stadsmiljön.

Våtmarker är viktiga för att lagra in kol och samtidigt viktiga för den biologiska mångfalden. Det andra området är giftfri miljö. Det handlar om att fasa ut giftiga kemikalier, till exempel PFAS och andra miljögifter, ur kommunal verksamhet och upphandling. Det tredje området är att det är hållbara resursflöden. Det här handlar om cirkulär ekonomi.

Att vi måste vara varsamma med våra naturresurser. Att minska på slit och släng genom att istället återanvända och återvinna i vår upphandling och avfallshantering. Det fjärde området är klimatneutralt samhälle. Det handlar till exempel om hållbara drivmedel för transporter, minskad förbränning av fossilplast och att minska utsläppen vid byggnation.

Så där har vi de fyra miljöområdena som finns i det här miljöprogrammet. Och de utgör tillsammans en väg mot Parisavtalet och vårt hållbara Uppsala. Och jag yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. Tack så mycket.

Tack ordförande. Tack för förtydlingandet om att det finns andra transportmedel i Sverigedemokraternas värld än bilen, ibland känns det som att in med bilen är halva er politik. Kritiken mot framkomligheten tycker jag är obefogad. Det är klart att det finns stora utmaningar med framkomligheten i en stad som Uppsala. Det händer jättemycket.

Vi bygger, vi har spårvägen, vi har de här undergångarna som vi håller på och gräver under järnvägen nu. Det är klart att det är stora utmaningar och kommer att vara så under lång tid framöver. Men lösningen på det är ju inte att titta på biltrafiken i en komm, utan där handlar det om att titta på helheten.

Och det vill jag ändå säga att det gör man ju så gott man kan utefter de förutsättningar som finns. Så jag tycker att det är egentligen mer berömt som man arbetar för att, trots en väldigt svår situation, försöka hitta en väg framåt som fungerar för Uppsala den här tiden.

Tack.

Socialdemokraterna. Vi har en utökning i Norra Hossalängen och varav ett tiotal avsäda för husbilar. Den utökningen som vi nu ser är för 150 platser till. Så det blir totalt 350 platser på den här ytan. Vi tittar dessutom på möjligheten att ordna parkering för elsparkcyklar och på förutsättningarna för elbilsladdning.

Och så snart som bygglovet är bevilget kommer det att gå ganska fort att färgställa de här parkeringarna. Så vi delar bilden att det här är ett bra ställe där vi kan prioritera sittinnära parkering och arbetet för att få till de här parkeringarna. Det pågår för fullt och det kommer snart vara på plats.

Tack!

Tack ordförande och tack, Therese Almerfors, för den här motionen. Men låt mig börja med det som vi är överens om. Det är att en god framkomlighet är av högsta vikt, för alla trafikslag och trafiksystemet som helhet. Kungsängsleden är hårt belastad och en växande stad som Uppsala ställer ständigt nya krav på trafiksystemet. Men den här motionen behövs inte.

När kommunstyrelsen antog Trafiknärplanen gav vi samtidigt Stadsbygdens förvaltningen i uppdrag att utreda en rad åtgärder i trafiksystemet. Ett av de sex uppdragen handlar om just utformningen i de motorfordonsleder som kungseksleder är en del av. Så frågan om Kungsängsbron utreds alltså redan, men i sitt sammanhang.

Istället för att bryta ut en enskild bro studerar vi ledarna samlat. Det ger en betydligt bättre bild av vilka åtgärder som faktiskt är nytta och det säkerställer att vi behåller den handlingsfrihet som både översiktsplanen och trafiknätplanen pekar ut. Så att i det här läget lägga ett säkert uppdrag om just denna bro vore att föregripa ett arbete som redan pågår.

Därför yrka bifall till att besvara motionen i enlighet med kommunstyrelsens förslag till beslut. Tack!

Det är en del av de här regionella justeringar så att föreskrifterna blir korrekta och stämmer med såväl kommunfullmäktiges som lärande styrelsens beslut. Och de nya föreskrifterna mycket riktigt föreslås träda kraft den första juli i år. Och jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag.

Tack. Tack så mycket. Ordet till Magnus Wikberg, Kristdemokraterna.

Tack ordförande. Det är inte lätt att hålla blicken på de här långsiktiga frågorna om klimatet nu när vår samtid är så fylld av utmaningar. Men precis som jag vill citera Ergberg här, att man ska inte slösa bort en kris, för så är det. Och nu har vi en kris, vi har en värdig kris. Och hur vänder vi då det till vår fördel? Mycket börjar klarna kring det.

Behoven har blivit tydliga, både för Sverige och för världen. Och våra styrkor i Uppsala, ja, de känner vi ganska väl, men vi behöver bli ännu bättre på att växla upp dem. Det behövs fler förebilder, det behövs ledarskap inom klimatomställningen och vad som är en hållbar framtid. Och där har Uppsala en viktig roll att spela.

Vi måste vara smarta, utveckla våra styrkor, våga misslyckas, men absolut inte luta oss tillbaka och vänta på att världen ska komma i balans igen, för det kanske aldrig händer. Vi har högt uppsatta mål och koldioxidutsläppen behöver minska med 10-14 % per år för att ligga i linje med Parisavtalet. Och mycket riktigt så, vi är inte där idag. Och det är allvarligt.

Och vi tar det på stort, allvarligt styret. Under året så har vi tagit fram beslutet om vår första klimatbudget, ett verktyg som ska följa upp och styra utslutsminskningarna från år till år. Vi har också arbetat med att sluta kretsloppen för att om vi ska ha en hållbar framtid så måste kretsloppen för materialen slutas.

Och där har vi ett exempel med återbruket verket till exempel som vi arbetar med. Våra mål med att minska klimatpåverkan från inköpta livsmedel, det går också framåt och vi närmar oss vårt mål på 1,25 kg koldioxid per kg livsmedel. Och vårt mål med solenergiutbyggnaden, den håller vi på att nå långt före den tid som vi hade satt upp, långt före vårt mål.

Så utmaningarna med klimatomställningen är stora men möjligheterna är större. Jag yrkar bifall på kommunstyrelsens förslag. Tack. Tack för det. Nästa talare, Socio-Lander Liberalerna. Varsågod.

Tack ordförande. Jag har passat på att bemöta ett par saker som har sagt så här. Sverigedemokraterna pratar om nedskräpning, det ni ser i Uppsala. Jag vill påminna om att vi har infört fastighetsnära sortering som gör att alla kommer att kunna ha redan idag tunnor vid sina hem där man kan sortera sitt avfall.

Det har lett till att det brännbara avfallet och det osorterade avfallet har minskat med hälften, så vi har fått en halvering av det brännbara avfallet. Fantastiskt bra. Centerpartiet, ni vill ha en grönare stad och där kan jag påminna om att vi har den bästa kronteckningen av Sveriges alla 20 största städer.

Uppsala är en väldigt grön stad idag, det är resultatet av ett väldigt långsiktigt arbete på det här området. Krishdemokraterna, ni säger att vi inte är intresserade av miljögifter. Jag vill påminna om vårt jättetuffa arbete med PFAS, som har förgiftat vårt riksvartens, som vi har arbetat väldigt hårt med och till slut vunnit i högsta domstolen.

Jag vill också passa på att tacka Susi för det fina, att man kan ge positiv kritik också till varandra när man ser det. Tack för fin samarbete. Tack så mycket för det. Då har vi sista talaren i den här omgången om miljön, Erik Berg, Liberalerna. Varsågod.

Tack ordförande och tack Ehsan Nasari för en konstruktiv motion som jag har glädjen att bifalla. Under mandatperioden har vi arbetat för att underlätta för dem som vill pendla in till Uppsala. Vi benämner parkeringarna med lite olika namn beroende på vilket syfte som de har.

Pendlarparkeringar benämner vi de parkeringar som ligger utanför staden vid knutpunkt för kollektivtrafiken på landstiden till exempel. Sen pratar vi om infartsparkeringar som pendlarparkeringar men ligger nära staden på dess rand och från vilken man kan röra sig vidare med gång, cykel eller lokaltrafik.

Till sist pratar vi om centrumnära parkeringar som ligger i närheten av målpunkterna mitt inne i staden. I år kommer vi att testa ett koncept som heter Park and Ride. Det är när man tar sådana här infartsparkeringar som det här handlar om och sen kopplar man det särskilt integrerat med kollektivtrafiken.

Så det går väldigt bra att lita på att jag parkerar med bil och väldigt fort kommer du kunna ha möjlighet att ta en kollektivtrafik vidare in i staden. För att underlätta för den som vill pendla in utan att få in alla bilarna i city. Som bekant är Uppsala stad. Vi har ganska litet centrum och det är ju en fantastiskt bra utifrån möjligheten att hålla det levande och attraktivt.

Trots nya köpbanor och att fler jobbar hemifrån till exempel. Men för mobiliteten så är det en utmaning och parkeringar i gatunivå längs vägar och på torg tar väldigt mycket plats i förhållande till den nytta som det bidrar med. Och den nytta som den tränger undan den nytta som den skulle kunna bidra med istället på de här platserna.

Och av det skälet här visar vi i vår plan för innerstaden till parkeringar i parkeringsanläggningar när det gäller just de här centrum nära lägen. Och det finns till exempel ett flertal parkeringsgarage längs med Draga brunns gatan där det finns hundratals parkeringar lediga hela tiden.

En parkeringsanläggning som den som Esa Nassar förestår här vid katedralskolan skulle lägesmässigt vara ett jättebra komplement till de som redan finns. Och förutsättningarna bör därför utredas precis Esa förestår i sin motion. Jag hyrkar därför bifall till förslaget till beslutet.

Tack!

Tack ordförande och tack Jonas för möjligheten att förtydliga det här beslutet som vi tog i Gator samhällsmiljönämnden förra veckan. Då vi beslutade om en permanent ombyggnation av Fyrrstorg. Jag blir lite överraskad av när du började ditt anförande med att säga att Fyrrstorg inte är så viktigt.

Jag tror nog att det är ganska många som tycker att det är ett väldigt viktigt torg i hjärtat av Uppsala. En stenkast mellan Domkyrkan och Stora torget. Jag räknar till fyra missförstånd i din fråga. Det första är att du skriver citat att uppföra en slags stentrappa som ska omöjliggöra parkeringar. Det stämmer inte.

Fyrrstorg lutar idag flera meter från ett hörn till ett annat och trappan är till för att hantera höjdskillnaderna. Och åstadkomma planer, använda vänliga ytor som fungerar mycket bättre, till exempel för uteserveringar. Men bilparkeringar är fortsatt en möjlighet både ovanför trappan och nedanför trappan.

Det andra missförståndet är att du skriver i bakgrunden till en fråga att vi ska stänga av trafiken genom Gildbergs genomfarten. Det finns ingen vilja till det. Det stämmer inte heller. Det finns ingenting i det beslutet som har något att göra med detta. Utan trafiken kommer att kunna fortsätta vara tillåtet på samma sätt som idag, efter de byggnationen.

Det tredje är att du skriver att vi har brott om att ta beslut innan valet. Det stämmer inte heller. Däremot så har vi brott om att snygga till och lyfta både Draga Brunnorsgatan och Fyrrstorg innan vi bygger om Uppsala central. För när vi börjar bygga om Uppsala central, ja men då vill vi ha attraktiva och välfungerande platser i city där Uppsalaborna kan vistas.

Så att vi håller igång livet i city samtidigt som vi bygger om på andra ställen. För det fjärde så håller jag inte med om själva inramningen till hela din fråga när du skriver att Fyrrstorg har blivit en symbolfråga för att ta bort biltrafiken i centrum.

Jag tycker att Fyrrstorg snarare kan vara och är en symbol för vår vackra levande stadskärna, vårt historiska arv och en plats för vintermarknader, sommartorje, torghandel och utserveringar. Och ett ställe där kanske du och jag kan sätta oss under 150-åriga lindar och samtala vidare om den här frågan. Och då går vi till Jonas Egerstam.

Tack ordförande, tack Susi Jolander för frågan om MS Trio. Första gången som MS Trio sjönk var det på juldagen 2022. Då hanterades kostnaden av ägaren och av försäkringsbolaget, precis som det är det normala förfarandet. Så ska det såklart vara i normalfallet.

Nu under den senaste tiden, under vintern, uppmärksammade våra medarbetare på kommunen att båten igen var i dåligt skick. Samtidigt hade ägaren drabbats av sjukdom och inte kunde hantera den, och den var oförsäkrad. Så vi hamnade i ett ganska svårt läge. Vi hade såklart kunnat avvakta och kräva att ägaren ta sitt rettmätiga ansvar här.

I så fall hade vi idag haft en sjunken båt i en mycket sämre situation. En båt som hade varit full av diesel och andra miljögifter. Och vi hade fortfarande fått lov att stå för kostnaden för den saneringen. Precis som på land och på allmän plats ansvarar vi också för vår hamn.

Tack vare våra skarpögda och engagerade medarbetare på kommunen så kunde vi undvika den här större olyckan och förekomma den. Men mycket riktigt, båten sjönk igen den 12 mars och det mycket pekar på att det var sabotage. Till och med att någon med vilja har velat sänka den här båten. Men till dina frågor då Susi.

Vi kan inte garantera att inga nya incidenter inträffar såsom nya sabotage. Vi kan inte garantera att ingen vill sabotera igen. Men vi har vidtagit åtgärder och vi följer situationen. Och framförallt försöker vi arbeta snabbt på att komma fram till en mer långsiktig lösning. Frågan om båten ska forslas bort är en av huvudalternativen som vi utreder.

Men vi är inte klara, vi är inte i mål där än om det är det vi kommer att göra. Men det utreds. Och till sist kostnadsansvaret. Målsättningen är såklart att minimera kostnaden för kommunen. Och vi ser över de juridiska möjligheterna och hur vi bäst kan ta ett helhetsansvar för den här uppkomna situationen.

Tack. Tack, då går det till.