Uppsala 2050: Vägvalen för framtidens stad
Konkreta strategiska ställningstaganden för hur Uppsala ska utvecklas hållbart, med mänsklig skala, stark lokal ekonomi, minskad byråkrati och full tillgång till natur, kunskap och gemenskap mot 2050.
Centrumdöden mot Gränby: Handla och betala i butiken – få varorna hemskickade via kommunalt butiksbud
Varför människor tvekar att handla i city – och hur vi ger butikerna ett övertag mot nätjättarna
Fysiska butiker erbjuder något som ingen app eller nätjätte kan matcha: personlig service, kunskap, doft, provrum och ett levande stadsliv. Människor vill strosa i Uppsalas stadskärna, bläddra i en bokhandel, prova skor, köpa köksgeråd eller titta på konst och hantverk. Men ingen vill släpa på skrymmande eller tunga påsar under resten av kvällen på restaurangen, bion eller bussen – och ingen vill tvingas ta bilen in till centrum bara för att kunna transportera hem varorna.
Lösningen är inte att bygga en digital e-handelsapp där folk sitter hemma och beställer varor från lokala butiker. Det skulle bara urholka stadslivet ytterligare. Lösningen är att stärka det fysiska butiksbesöket genom att erbjuda en kommunal infrastruktur för att vidarebefordra och skicka hem varor direkt från butiken.
Uppsala Butiksbud: Betala i kassan – promenera vidare fri från kassar – få varan hemkörd
Kommunen (i samverkan med Uppsala Citysamverkan och kommunala mobilitets- och samlastningsbolag) erbjuder en gemensam logistiktjänst som gör det kostnadsfritt eller mycket billigt för innerstadsbutiker att erbjuda direkt hemleverans vid köp i butiken:
1. Betala i butikens kassa
Kunden besöker butiken, provar varan och betalar som vanligt i butikens kassasystem. Butiken behåller hela marginalen utan tech-provisioner. I samband med betalningen väljer kunden "Skicka hem" och lämnar sitt mobilnummer och adress eller valt mobilitetshus.
2. Kommunal butiksupphämtning
Kommunens samlastningstjänst kör schemalagda rutter med tysta, eldrivna lastcyklar 2–3 gånger per dag. Budet hämtar upp paket och påsar direkt hos alla anslutna handlare i centrum och samlar dem vid stadens centrala omlastningshubb.
3. Hemleverans samma kväll
Under sen eftermiddag och kväll körs varorna samlat ut till kunden – antingen direkt till dörren eller till kvarterets säkra mobilitetshubb i Luthagen, Rosendal, Årsta, Gottsunda, Bälinge eller Storvreta. Kunden kan strosa vidare, gå på teater eller äta middag utan att bära ett enda gram.
Vad som måste göras nu i city (2026–2030)
- Stoppa nya bilbaserade externhandelsytor på åkermark: Inga nya rena köplador utanför staden. All ny handel integreras i blandade stadskvarter.
- Smarta p-hus i cityringen med tolv fria gästdagar: Som i Uppsala 2030 införs beläggningsstyrd taxa i p-husen (85 procents målnivå), realtidsskyltar vid infartslederna och tolv fria gästdagar per år i garage så att landsbygdsbor enkelt kan besöka city utan att bilar belamrar gågatorna.
- Noll kronor i markhyra för åretrunt-uteserveringar och kultur: Gör Fyrisåns kajer, Stora torget, Vaksala torg och S:t Eriks torg till stadens vardagsrum.
- Hyresmodeller för visningsrum, hantverk och service i bottenvåningarna: Uppsalahem och kommunala bolag går före med rimliga lokalhyror för verksamheter som kombinerar fysisk butik/skyltfönster med reparation, skrädderi, kultur och lokal e-handel.
Målbilden år 2050: Promenadstad & omvandlat Gränby
- Innerstaden som bilfri promenad-, kunskaps- och mötesstad: Från Resecentrum till Carolina Rediviva och längs hela Fyrisån sammanbinds staden av gågator, trädalléer, badbryggor och levande bottenvåningar där butiker är sociala mötesplatser och utställningsrum med hemleverans.
- Gränby och Boländerna omvandlade från asfaltsöknar till riktiga stadsdelar: De stora markparkeringarna kring Gränby och i västra Boländerna har fram till 2050 byggts om till gröna kvarter i 4–6 våningar kring Gränby sportfält.
- 15-minutersstaden i varje stadsdelsnod: Gottsunda, Stenhagen, Eriksberg, Årsta och Slavsta har egna starka vardagscentrum med paket- och samlastningshubb, bibliotek, vårdcentral och bageri på gångavstånd.
Vårt vägval: Den klassiska Uppsalakvartersstaden (4–6 våningar) som norm
Varför 4–6 våningar i slutna kvarter slår både punkthus och villamattor på åkermark
I stadsbyggnadsdebatten ställs ofta två extrema lösningar mot varandra: antingen höga, friliggande punkthus på 10–16 våningar med blåsiga gator och mörka gårdar, eller utspridda bilberoende villamattor över Uppsalaslättens bördiga åkermark. Vi väljer den klassiska Uppsalakvartersstaden i 4–6 våningar som tydlig norm för Uppsalas stadsutveckling.
Lösning A: Den klassiska Uppsalakvartersstaden (4–6 våningar)
Uppsalas mest älskade stadsdelar – som Luthagen, Främre Svartbäcken och Fålhagen – bevisar att 4–6 våningar i sammanhängande kvarter skapar den perfekta stadsmiljön:
- Mänsklig skala och kontakt: Vid 4–6 våningar kan en förälder fortfarande se och ropa till sitt barn på innergården, träden når upp mot takfoten och gatan känns trygg och omfamnande.
- Solbelysta, vindskyddade gröna innergårdar: Kvartersformen skyddar mot vind och buller samtidigt som solen når ned till gräsmattor, lekplatser och odlingar under hela året.
- Helgad stadssiluett: Domkyrkan, Slottet, Carolina Rediviva och Uppsala ås förblir stadens självklara blickfång utan att brytas av främmande skyskrapor.
- Klassiska, hållbara material: Varmt tegel, kalkputs i Uppsalas traditionella jordnära färgskala, massivträ, sadeltak och vackra snickeridetaljer som åldras med värdighet i generationer.
Spårbundna trädgårdsstäder i stationsorterna
Efterfrågan på radhus, kedjehus och småhus med egen täppa ska mötas fullt ut – men på skogs- och impedimentmark vid kollektivtrafiknoder, aldrig på Uppsalaslättens bästa åkermark:
- Trädgårdsstäder längs järnvägen: Utveckla sammanhållna trädgårdsstäder med radhus, parhus, små flerbostadshus i 2–3 våningar och byskolor i Storvreta, Vattholma, Skyttorp, Vänge och Järlåsa samt i skogsbrynen kring Bergsbrunna och Bälinge.
- Uppsalas egna Småstugebyrå (självbyggeri): Kommunen tar fram färdigtypgodkända, vackra träradhus och småhus på kommunala tomträtter där familjer kan sänka sin boendekostnad genom eget arbete.
- Rätta till Rosendals- och Ulleråkersfelen nu: Bygg om mobilitetshusen så att handikapp- och familjeplatser fungerar, sänk besökstaxan på kvällar och säkra gårdsgrönska innan nästa etapp i Ulleråker och Södra staden byggs.
Cyklar mot elsparkcyklar: Återta trottoarerna och stärk Sveriges främsta cykelstad
Slut på anarkin på gatorna – sätt cykeln, fotgängarna och tillgängligheten först
Uppsala är och ska förbli Sveriges främsta cykelstad. Men de senaste åren har kommersiella elsparkcyklar (e-scootrar) skapat oreda: slängda fordon som blockerar trottoarer, utgör snubbelrisker och livsfara för synskadade och rullstolsburna, skapar konflikter med gående på Drottninggatan och längs Fyrisån, och har en kort teknisk livslängd. Samtidigt visar forskning att elsparkcyklar främst ersätter hälsosamma promenader och cykelresor snarare än bilresor.
1. Hård reglering av kommersiella elsparkcyklar
- Obligatorisk parkering i dedikerade ställ: Ingen hyrsparkcykel får lämnas fritt på trottoarer eller torg. Resan kan tekniskt inte avslutas i appen utanför markerade, fysiska mikromobilitetsställ (geofencing).
- Geofence för hastighet och förbudszoner: Automatisk hastighetsbegränsning till max 15 km/h i innerstaden, och totalförbud mot körning på gågator, torg och längs Fyrisåns promenadstråk under rusningstid och helgkvällar.
- 60-minutersgaranti och bärgningsvite: Operatörerna åläggs att forsla bort felparkerade fordon inom 60 minuter. Uteblir åtgärd bärgar kommunen elsparkcykeln med en kännbar bärgningsavgift och administrativt vite per fordon.
- Tak på antal fordon och operatörer: Upphandla högst två seriösa aktörer med krav på kollektivavtalsliknande villkor för servicepersonalen och återvinningsbara batterier.
2. Massiv utbyggnad av cykelinfrastrukturen
- Bredda och separera cykelstråken: Bygg ut sammanhängande cykelmotorvägar som är fysiskt separerade från både biltrafik och fotgängare mellan ytterområdena (Gottsunda, Sävja, Storvreta, Stenhagen) och centrum/universiteten.
- Prioriterad sopsaltning på vintern: Cykelpendlingsstråken ska vara svarta och snöfria före morgonrusningen varje vinterdag.
- Säkra cykelgarage vid knutpunkter: Fler låsbara, väderskyddade cykelparkeringshus med laddmöjlighet för elcyklar vid Resecentrum, spårvagnshållplatser och de lokala mobilitetshusen.
- Kommunalt stödd lastcykel- och cykelpool: Gör det enkelt för barnfamiljer och handlare att låna och använda ellastcyklar för vardagsbestyr och varutransporter.
Universiteten som stadens hjärta: Uppsala universitet, SLU och kunskapsaxeln 2050
Uppsala är inte en vanlig kommun med två universitet – Uppsala är en världsberömd universitetsstad
Sedan 1477 är Uppsala universitet navet i Uppsalas utveckling. Idag har Uppsala universitet 50 000 studenter, 7 539 anställda, 666 professorer, 2 415 doktorander och en årlig omsättning på 9 235 miljoner kronor (varav 6 457 miljoner i forskningsintäkter). Tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Ultuna – som är världsledande inom skog, jordbruk, livsmedel, bioenergi, landskapsarkitektur och veterinärmedicin vid Universitetsdjursjukhuset – samt Akademiska sjukhuset och SciLifeLab utgör universiteten själva motorn i Uppsalas ekonomi, kulturliv och internationella dragningskraft.
Ändå behandlar kommunalpolitiken alltför ofta universiteten som separata statliga öar. Om kommunen och lärosätena i stället planerar staden gemensamt mot 2050 kan vi frigöra en enorm utvecklingskraft:
1. Läka ihop Campusbandet till en levande stad
Idag ligger flera campusområden – som BMC, Ångströmlaboratoriet/Polacksbacken och Ultuna – som monofunktionella kontorsöar som töms på liv klockan 17. Med levande 4–6-vånings blandstadskvarter, forskarbostäder, cykelstråk och service knyter vi ihop hela stråket från Ekonomikum, Carolina Rediviva och Engelska parken via Akademiska sjukhuset, BMC, Ångström, Rosendal och Ulleråker ända ned till SLU i Ultuna. I bottenvåningarna längs campusstråket ska det finnas boklådor, kaféer, forskarpubar, öppna föreläsningslokaler och kvartersservice.
2. Nationsbostäder & hem för unga forskare
Varje år tappar Uppsala briljanta doktorander, postdocs och internationella toppforskare till andra länder eller till Stockholm för att det är för svårt att hitta en prisvärd bostad för familjen. Kommunen ska ge direktmarkanvisningar till fast, lågt pris till studentnationerna, kårerna och stiftelser för att bygga tusentals nya student- och forskarbostäder med rimlig hyra nära campus, samt underlätta övergången till familjebostäder och radhus i Uppsala efter examen.
3. Gör hela Uppsala till testbädd för UU och SLU
Varför hyra in dyra externa managementkonsulter när några av världens främsta forskare sitter tio minuter från Stadshuset? Koppla in SLU:s forskare i landskapsarkitektur, vattenrening, ekologi och stadsodling direkt i renandet av Fyrisån och utformningen av Uppsalas parker och matförsörjning. Koppla in Uppsala universitets forskare vid Ångström, IT och Samhällsvetenskap i kommunens energilagring, öppna AI-lösningar, pedagogik i skolan och evidensbaserad äldreomsorg.
4. Behåll avknoppningarna och produktionen i Uppsala
Tack vare "lärarundantaget", UU Innovation, SLU Holding och UIC föds hundratals banbrytande bolag i Uppsala. Men när ett bolag växer ur labbet i Rosendal eller Ultuna och behöver bygga en pilotfabrik eller renrum tvingas de ofta flytta för att tillstånd, el och mark tar för lång tid. Genom ett gemensamt Uppsala Scale-up Fast-Track garanterar kommunen mark, effekt och bygglov i Fyrislund/Ultuna så att både forskningen och industrijobben stannar i Uppsala.
Stoppa byråkratin och upphandlingsträsket: Hur vi får saker att hända innan Uppsalaborna tappar tålamodet
Varför tar allt i Uppsala år och dagar – och varför står gator uppgrävda utan att någon arbetar?
Många Uppsalabor har med rätta tröttnat på projekt som dras i långbänk under decennier medan hundratals miljoner rinner iväg till konsultutredningar och juridiska överprövningar.
Orsaksanalys – de tre felen som förlamar kommunen idag: För det första har kommunen under årtionden monterat ned sin egen tekniska ingenjörs- och byggkompetens och ersatt den med ett lager av beställarbyråkrater och inhyrda konsulter som utreder i stället för att bygga. För det andra skrivs upphandlingar enligt LOU med 500-sidiga "skall-kravslistor" i gigantiska paket, vilket nästan garanterar att förlorande anbudsgivare överklagar till förvaltningsrätten och fryser projektet i 12–24 månader. För det tredje tillåts entreprenörer spärra av gator och torg gratis i månader som upplagsplats utan att aktivt arbete pågår.
Etappvis leverans varje halvår
Sluta vänta i sju år på en enda gigantisk invigning. Bryt ned spårvägen och stadsbyggnadsprojekten i konkreta deletapper som tas i bruk direkt: när ett gatuavsnitt, en bro, en park eller en kollektivtrafikfil är klar öppnas den omedelbart för elbussar, cyklister och gående. Uppsalaborna ska se fysiska förbättringar i sin vardag varje kvartal.
Dygnsavgift för avstängd gatumark
Inför en strikt gatuavspärrningsavgift per kvadratmeter och dygn i alla kommunala entreprenader. Idag är det gratis för en entreprenör att sätta upp byggstaket runt en gata i Uppsala och sedan låta gropen stå tom i tre månader medan man jobbar på ett annat bygge. När varje avstängd dag kostar pengar – och tidigt färdigställande ger bonus – halveras byggtiden i gaturummet.
Egen regi i stället för konsultträsk
Återuppbygg Uppsala kommuns egen projekterings-, arkitekt- och anläggningsstyrka. För mindre och medelstora gatuarbeten, cykelbanor, parker, skolrenoveringar och ledningsomläggningar behöver kommunen inte slösa ett år på upphandlingsdokument och överprövningar – kommunens egna anläggningslag rullar ut och gör jobbet direkt.
Dela upp kontrakten & rensa bort krångel
När kommunen upphandlar externt ska jättekontrakten delas upp i mindre, tydliga delentreprenader med raka funktionskrav i stället för hundratals sidor formalia. Då kan lokala och medelstora Uppsalaföretag lämna anbud, konkurrensen ökar, priserna sjunker och antalet juridiska överprövningar minskar drastiskt.
Slå ihop stuprören i Stadshuset
Idag väntar det ena kontoret i Stadshuset på det andra i en seriell stafett: först detaljplan, sedan Uppsala Vatten, sedan gatukontoret, sedan bygglov. Genom att sätta alla tekniska förvaltningar i ett gemensamt projektbord med parallell handläggning och fasta deadliner kortas ledtiden från idé till första spadtag med flera år.
Offentlig realtidstavla för alla projekt
Varje större kommunalt projekt (spårvägen, skolor, badhus, gatuarbeten) ska ha en öppen digital framdriftstavla på nätet som visar budget, tidsplan, ansvarig chef, entreprenör och exakt datum då byggstaketet ska vara borta. Inget får gömmas i interna PDF-bilagor.
Kommunen ska stimulera marknaden – aldrig använda skattepengar för att konkurrera ut lokala eldsjälar och småföretag
Den avgörande gränsen: Offentlig grundtrygghet – privat och kooperativ kreativitet
Det finns en avgörande skillnad mellan välfärd och infrastruktur (där skattefinansierad allmännytta och offentlig drift skyddar medborgarna mot vinstjakt och privatisering) och konsumentmarknaden, kaféer, kultur och handel (där privat, kooperativ och föreningsdriven mångfald skapar liv, valfrihet och kvalitet).
I Uppsala uppstår ibland det sämsta av två världar: kommunen tillåter riskkapitalbolag att plocka ut vinster i skola och omsorg, men låter samtidigt kommunala bolag och förvaltningar använda skattesubventioner för att konkurrera ut lokala restauratörer, arrangörer och handlare. Kommunala initiativ ska bygga golvet, erbjuda infrastrukturen och stimulera konkurrens och innovation – aldrig agera statlig monopolist som kväver lokala företagare.
UKK som öppen scen – inte kommersiell dumpare
När Uppsala Konsert & Kongress (UKK) eller kommunens kulturförvaltning arrangerar skattesubventionerade kommersiella popkonserter och klubbar slår man undan benen på Uppsalas oberoende musikscener (som Katalin, Parksnäckan, Reginateatern och fria klubbarrangörer) som betalar full hyra och skatt.
Principen: UKK ska vara en akustisk resurs och öppen scenplattform. I stället för att med skattepengar boka bort publiken ska UKK erbjuda lokala arrangörer, jazzklubbar, körer, studentnationer och orkestrar scener och teknik till självkostnadspris så att det fria kulturlivet kan växa.
Slottet, museer och parker: Arrendera till lokala bagare
Kommunen ska inte driva egna kaféer eller restauranger vid Uppsala slott, Vasaborgen, museer, i Stadsträdgården eller vid badhus. När kommunen gör det blir servicen ofta stel och skattebetalarna tar risken samtidigt som stadens privata kaféer missgynnas.
Principen: Kommunen upphandlar och arrenderar ut dessa underbara lägen med transparenta villkor, låga fasta hyror och omsättningsdelning till lokala hantverksbagerier, mikrorosterier, matvagnar och krögare. Då blir Slottet och parkerna ett skyltfönster för Upplands bästa smaker!
Återbruk som gynnar lokala reparatörer
När Uppsala bygger Returhus och cirkulära noder får det inte bli en kommunal varuhuskedja som konkurrerar ut stadens lokala skomakare, skräddare, cykelverkstäder, antikvariat och second hand-butiker.
Principen: Kommunens uppgift är logistiken: att samla in kasserat material vid återvinningscentralerna. Materialet och reservdelarna görs tillgängliga för privata och idéburna reparatörer och second hand-butiker. Låt lokala hantverkare bemanna kvartersverkstäderna – så skapar vi riktiga jobb och stärker småföretagandet.
Bad, grönska och ren luft: Ett Uppsala där man kan bada i ån och andas fritt
🏊 Simhallar, å-bad och sjöar
Med den nya simarenan vid Gränby sportfält, Fyrishov och Gottsundabadet som ryggrad måste nästa steg tas mot 2050:
- Gör Fyrisån badbar genom staden till 2040 (personligt målsättningsår): Genom systematiska dagvattendammar, fosforfällor uppströms (i samarbete med SLU:s vattenforskare) och noll bräddning av orenat avloppsvatten renas Fyrisån så att vi kan anlägga kallbadhus och solbryggor vid Storvad och i norra city.
- Upprustade strandbad och kallbadhus vid Ekoln, Långsjön och Fjällnora: Direktbussar på sommaren, fler bryggor, bastuflottar året runt i Sunnersta/Lyssnarängsbadet och Vårdsätra.
- Garanterad simkunnighet: Varje barn i Uppsala ska ha gratis simskola i förskoleklass och årskurs 2.
🌲 3–30–300-regeln & gröna kilar
När staden växer mot 303 000 invånare ökar trycket på närnaturen dramatiskt. Vi inför stadsbyggnadsprincipen 3–30–300 som styrande mål:
- Minst 3 vuxna träd synliga från varje bostad, 30 % krontäckningsgrad i varje stadsdel och max 300 meter till närmaste park eller grönområde.
- Evigt exploateringsstopp i reservaten: Ingen bit av Stadsskogen, Hågadalen-Nåsten, Årike Fyris, Kronparken eller Lunsen får naggas i kanten av vägar eller bebyggelse.
- Ekologiska korridorer och stadsodling: Sammanhängande pollineringsstråk, fruktlundar och kolonilotter i alla nya stadsdelar för biologisk mångfald och svalka under framtida värmeböljor.
🌬️ Ren luft på Kungsgatan och i city
Luftföroreningar i Uppsala beror främst på dubbdäcksslitage (PM10) och tung genomfartstrafik i trånga gaturum enligt kommunens mätdata:
- Dubbdäcksfria huvudgator kombinerat med prioriterad halkbekämpning: Sänk partikelhalterna drastiskt genom dubbdäcksförbud på de mest utsatta innerstadsgatorna, backat av sopsaltning och eluppvärmda cykel- och gångstråk.
- Nollutsläppszon för tunga transporter i centrum senast 2030: Samlastningscentral vid E4/Boländerna där gods (och lokalhandelns hemleveranser) lastas om till tysta elfordon och lastcyklar.
- Gröna fasader och alléer: Dubbla rader av gatuträd och regnbäddar längs Kungsgatan, Vaksalagatan och Råbyvägen som binder partiklar och dämpar buller.
Spårväg, fyrspår och öst-västlig axel: Sammanbundet med både Stockholm och Västerås
Varför Uppsala måste bryta sin enkelsidiga nord-sydliga flaskhals
Idag pendlar cirka 25 400 Uppsalabor ut ur kommunen varje dag (främst söderut mot Arlanda och Stockholm), medan cirka 18 200 pendlar in. Samtidigt är förbindelsen västerut mot Enköping, Sala och Västerås eftersatt trots att Uppsala och Västerås är två världsledande industrikluster: Uppsalas Life Science och mjukvara samt Västerås elektrifierings-, energi- och automationsindustri.
1. Spårvägens 17 km och 22 hållplatser
Att riva upp Fyrspårsavtalet och stoppa Uppsala spårväg skulle tvinga kommunen att omedelbart skriva ned nedlagda miljardinvesteringar och förlora statens medfinansiering. Spårvägen knyter samman Uppsala C, Rosendal, BMC, Polacksbacken, Ulleråker, SLU/Ultuna, Gottsunda och den nya tågstationen i Bergsbrunna. Mot 2050 förbereds etapp 2 mot Gränby, Slavsta och Stenhagen.
2. Fyrspåret till Stockholm & Arlanda utan straffavgift
Genom Trafikverkets utbyggnad av fyra spår och den nya stationen i Bergsbrunna elimineras Sveriges värsta järnvägsflaskhals. Snabbtåg och godståg separeras från pendeltågen. Uppsala och Region Uppsala ska samtidigt driva på staten för att slopa stationsavgiften på Arlanda så att Uppsalabor och internationella forskare kan resa sömlöst på en gemensam Mälardalsbiljett.
3. Snabbkoppling Uppsala–Enköping–Västerås
För att knyta ihop Uppsalas universitet och techbolag med Västerås krävs en stark öst-västlig länk:
- Nu (2026–2030): Elektrifierad expressbuss med egna kollektivkörfält vid infartslederna längs riksväg 55 och riksväg 72 (Uppsala–Enköping–Västerås respektive Uppsala–Morgongåva–Sala) i 15-minuterstakt i rusningstid.
- Sikta mot 2050: Regionalt samarbete i Mälardalsrådet för ny spårförbindelse längs Aroslänken/Enköpingsstråket och fler mötesspår på Dalabanan västerut.
Billig el, robust elnät och rätten att laga: Slut på slitochsläng
⚡ Från effektbrist till billig, lokal energi
Under 2020-talet har effektbristen i stamnätet bromsat både industrietableringar och elektrifiering i Uppsala. Genom Svenska kraftnäts transmissionsnätsprojekt höjs överföringskapaciteten till Uppsalaregionen stegvis under perioden 2029–2031. Men kommunen kan inte sitta passiv och vänta:
- Solceller och batterilager på alla kommunala tak och mobilitetshus: Varje skola, idrottshall, spårvagnsdepå och p-hus i kommunal ägo utrustas med solenergi och lokala batterilager som kapar effekttopparna vintertid och sänker kommunens egna driftkostnader.
- Säsongsvärmelager, geoenergi och fjärrkyla: Genom att lagra sommaröverskott av värme i bergrum och djupborrad geoenergi avlastas elnätet när det är som kallast i januari, vilket håller nere både el- och fjärrvärmepriset för Uppsalaborna.
- Energigemenskaper i bostadskvarteren: Tillåt och förenkla för bostadsrättsföreningar, Uppsalahem och radhuskvarter att dela egenproducerad solel och batterikapacitet lokalt inom kvarteret utan straffavgifter.
🛠️ Rätten att laga (Right to Repair) som fysisk infrastruktur
En hållbar stad handlar inte om moraliska pekpinnar utan om att göra det billigare, enklare och mer socialt att laga, låna och återbruka än att slänga och köpa nytt. Följs utsläpps- och miljödata via Miljöbarometern i Uppsala syns att konsumtionsbaserade utsläpp och byggavfall är avgörande:
- Kvartersverkstäder och verktygsbibliotek i bottenvåningarna: I varje stadsdel (och i bottenvåningen på mobilitetshusen i Rosendal, Ulleråker, Gottsunda och Gränby) inrättas öppna kvartersverkstäder med symaskiner, 3D-skrivare för reservdelar, cykelmeck, elektronikreparation och verktygslån där lokala reparatörer och studieförbund samverkar.
- Kommunal upphandling med krav på reparerbarhet och öppna reservdelar: Uppsala kommun ska aldrig upphandla IT-utrustning, möbler, belysning eller fordon som är limmade eller låsta mot reparation.
- Kommunala byggåterbrukscentraler: Vid varje ombyggnation krävs selektiv demontering så att tegel, fönster, massiva trädörrar och stål kan återanvändas av lokala byggföretag och självbyggare.
Bostäder som går att betala: Slut på marknadsutsugning och fastighetsspekulation
Hur vi bryter mekanismen som driver upp hyrorna
Varför kostar en nybyggd hyresfyra i Uppsala ofta mer än en vanlig familj kan betala? Därför att markpriser, kortsiktiga avkastningskrav och fragmenterade engångsprojekt staplas på varandra, samtidigt som oseriösa fastighetsbolag köper upp bestånd, renoverar ytskikt ("renovräkning") och höjer hyrorna med tiotals procent för att skicka avkastningen till utländska fondstrukturer.
1. Uppsalahem som motor för rimliga hyror
Allmännyttiga Uppsalahem är Uppsalabornas gemensamma skatt. Bolaget ska aldrig tvingas sälja ut hyresrätter i socioekonomiskt starka eller svaga områden för att finansiera kommunens driftbudget. Genom att beställa serieproducerade, arkitektritade Uppsalahus i 4–6 våningar i trä och tegel pressas byggkostnaden med 20–25 procent (personlig kalkylbedömning baserad på serieupphandling) så att nyproduktion kan hyras ut till självkostnadshyra.
2. Markanvisning till fast pris mot hyrestak
Kommunen köper in mark i god tid innan spårväg och stationer byggs (så att värdestegringen tillfaller det allmänna, inte markspekulanter). När kommunen sedan anvisar mark tävlar byggaktörerna inte om vem som bjuder högst markpris, utan om vem som levererar lägst slutlig månadshyra för hyresgästen, högst arkitektonisk kvalitet och lägst klimatavtryck.
3. Byggemenskaper, studentnationer & kooperativ
Reservera 20 procent av alla kommunala markanvisningar (personligt styrmål) för icke-vinstdrivande byggemenskaper, kooperativa hyresrätter, kollektivhus för äldre och Uppsalas studentnationer. När mellanhänderna och vinstmarginalen i exploateringsledet tas bort stannar pengarna i Uppsalabornas plånböcker.
Välfärd ägd av det gemensamma: Varför skattepengar ska gå till barn och äldre – inte till skatteparadis
Den ekonomiska sanningen om "valfrihetsmarknader" i välfärden
En restaurang eller ett mjukvaruföretag verkar på en riktig marknad: kunden betalar själv, kan bedöma varan direkt och företaget vinner genom innovation. Skola, äldreomsorg och sjukvård fungerar fundamentalt annorlunda. De finansieras till hundra procent av gemensamma skattemedel (i Uppsala en kommunalskatt på 21,14 % och cirka 16,5 miljarder kronor i kommunal budgetram), och en 88-åring med demens eller en elev i grundskolan kan inte "byta leverantör" varje vecka.
Andrahandskonsekvensen av vinstuttag i välfärden: Eftersom över 70 procent av kostnaden i skola och omsorg utgörs av personalens löner och tid finns det bara två sätt för en kommersiell välfärdskoncern att extrahera vinst: antingen genom lägre personaltäthet, sämre arbetsvillkor och minutstyrning i äldreomsorgen, eller genom att sortera fram elever med enklare förutsättningar, sätta glädjebetyg och lämna det tunga kompensatoriska ansvaret åt de kommunala skolorna.
👵 Äldreomsorg i egen regi & idéburen sektor
- Fasa ut kommersiell LOV-vinstjakt i hemtjänst och äldreboenden: Välfärden drivs i egen kommunal regi kompletterad av äkta icke-vinstdrivande idéburna organisationer (där varje krona stannar i verksamheten).
- Trygghetsgaranti när antalet 80+ fördubblas: Högst tio hemtjänstmedarbetare per fjortondagarsperiod (personligt kvalitetsmål), avskaffad minutstyrning, rätt till heltid och lån som amorteras när kommunen bygger nya vård- och omsorgsboenden.
🎓 Likvärdig skola som bryter segregationen
- Socioekonomiskt viktad skolpeng med full insyn: Skolor i Gottsunda, Stenhagen, Sävja och Gränby ska ha resurser för mindre undervisningsgrupper, speciallärare och bemannade skolbibliotek.
- Inga nya kommersiella skolkoncerner på kommunal mark: Vid nyexploatering i Ulleråker, Södra staden och stationsorterna byggs kommunala skolor som fungerar som stadsdelens naturliga nav även på kvällar och helger.
🍲 Tillagningskök & lokal mat efter Köpenhamnsmodellen
- Mat lagad från grunden på varje skola och äldreboende: Uppsala ställer om sina offentliga kök från centralproducerad plastförpackad mat till riktiga tillagningskök med råvaror från uppländska gårdar, mindre matsvinn och högre näring.
Full sysselsättning och starkt företagsklimat: Tävla med innovation och kvalitet – aldrig med lönedumpning
Skillnaden mellan produktivt företagande och hyresutsugning (rent extraction)
En grön, rättvis och fackföreningsvänlig stad måste älska produktivt företagande. Uppsala har cirka 24 200 registrerade företag och 115 200 arbetsplatser. Här finns en Life Science-sektor som exporterar för tiotals miljarder kronor årligen (Cytiva, Thermo Fisher, Fresenius Kabi, Galderma, Olink), en stark IT- och spelbransch (MachineGames, IAR Systems, Zenseact) samt avancerad tillverkning.
Ändå ligger Uppsala på plats 266 av 290 i Svenskt Näringslivs ranking. Orsaken är inte att Uppsalas företagare vill ha lönedumpning, utan att seriösa företag som vill bygga ut en fabrik, öppna ett bageri eller anställa fler möts av långsamma tillståndsprocesser, brist på färdig industrimark och samtidigt blir utkonkurrerade i offentliga upphandlingar av oseriösa underleverantörer som fuskar med kollektivavtal och arbetsmiljö.
1. Gör det blixtsnabbt att starta, växa och tillverka i Uppsala
- En väg in och tioveckorsgaranti: Varje företag som söker bygglov, miljötillstånd eller serveringstillstånd får en namngiven kontaktperson som samordnar kommunens samtliga förvaltningar. Beslut inom tio veckor; om kommunen drar över tiden återbetalas avgiften enligt Uppsala 2030-modellen.
- 60 hektar planlagd industrimark redo nu: I Uppsala Industrial Park, Östra Fyrislund och Green Innovation Park vid Ultuna ska det alltid finnas färdigplanlagd verksamhetsmark med el och vatten framdraget så att spinoff-bolag från universiteten kan bygga sin produktion i Uppsala i stället för att flytta utomlands.
- Öppen källkod och lokal IT-upphandling: Genom att bryta upp gigantiska IT-ramavtal (läs mer i IT-strategin för öppen källkod) till mindre, modulära uppdrag kan lokala IT- och teknikbolag i Uppsala konkurrera om kommunens och regionens digitalisering i stället för att miljarder skickas till amerikanska molnmonopol.
2. Fackföreningsvänlig stad & schysst konkurrens (Vita jobb)
- Kollektivavtalsvillkor och begränsade underentreprenörskedjor: I all kommunal upphandling av bygg, transport, städ och service gäller strikta krav på villkor i nivå med svenska kollektivavtal, max två led av underentreprenörer och oanmälda arbetsplatskontroller i samarbete med fackförbunden och myndigheter. Det skyddar både arbetstagaren och det ärliga Uppsalaföretaget.
- Lärlingsklausuler och yrkeshögskola för lokal industri: Alla större kommunala bygg- och infrastrukturprojekt (inklusive spårvägen) ska innehålla krav på lärlingsplatser och praktik för ungdomar och arbetslösa i Uppsala.
Gemenskap, föreningsliv och det tredje rummet: Infrastruktur mot ensamhet
En stad kan ha hög BNP och snabba tåg men ändå vara kall och ensam om det saknas platser där människor möts utan att behöva betala inträde. Utbildning, kultur, bibliotek, föreningsliv och inkludering utgör själva fundamentet för gemenskapen i Uppsala.
📚 Öppna skolor & bibliotek på kvällstid
Kommunens skolor, gymnastiksalar och slöjdsalar står inte låsta efter klockan 16. Med smarta digitala lås öppnas de gratis för lokala idrottsföreningar, körer, schackklubbar, läxhjälp och studieförbund i varje stadsdel och kransort.
⚽ Föreningsliv och idrott för alla barn
Fullfölj utbyggnaden av hallar och konstgräsplaner i takt med befolkningsökningen. Inför ett kommunalt fritidsbibliotek (Fritidsbanken i varje kommundel) och sänkta hallhyror för barn- och ungdomsföreningar som håller nere medlemsavgifterna.
🎶 Studentnationer, kulturhus & folkrörelser
Värna Uppsalas unika studentnationer och kårer mot bullerklagomål i innerstaden genom smart ljudisolering vid nybyggnation ("agent of change"-principen) och långsiktiga driftsbidrag till fria scener, studieförbund och bygdegårdar på landsbygden.
Demografisk skiftning och ekonomisk bärkraft mot 2050
För att en 25-årsplan ska hålla i verkligheten måste den utgå från hur Uppsalas befolkning och ekonomi förändras. Enligt Uppsala kommuns befolkningsprognos sker tre strukturella skiften samtidigt fram till 2050:
Kraftig ökning av 80+ år
Fyrtiotalisterna och femtiotalisterna når hög ålder. Åldersgruppen över 80 år har den snabbaste procentuella tillväxten i kommunen. Om vi inte förebygger ohälsa genom bad, promenadvänliga kvarter och gemenskap – och om vi inte bygger bort personalomsättningen i äldreomsorgen – kommer omsorgskostnaderna att tränga undan allt annat.
Att behålla 28–40-åringarna
Uppsala har en låg medianålder (38,5 år) tack vare över 50 000 studenter vid UU och SLU. Den avgörande ekonomiska nyckeln är hur många som stannar kvar, bildar familj och betalar skatt i Uppsala efter examen. Det avgörs av två saker: tillgången till kvalificerade jobb lokalt och tillgången till familjebostäder i 4–6-våningskvarter och radhus till rimlig kostnad.
Skuldkontroll & livscykelkalkyl
Uppsala kommunkoncern har en låneskuld på drygt 20,3 miljarder kronor. För att klara investeringarna i spårväg, skolor och vattenverk utan skattehöjningar över 21,14 % krävs järnhård budgetdisciplin: inga lån till löpande drift, amorteringsplaner på varje investering och stopp för dyra inhyrda konsulter och vinstläckage.
Från beslut idag till resultat år 2050: Trestegsplanen
Så här hänger de omedelbara besluten under mandatperioden 2026–2030 ihop med stadsomvandlingen till 2040 och målet 2050.
Fas 1: Grundläggningen nu (2026–2030) – "Krossa byråkratin, bygg i etapper och digitalisera lokalhandeln"
Se hela 2030-programmet →- Snabbare byggtempo & spårväg: Inför dygnsavgift för avspärrad gatumark, bryt ned upphandlingar i mindre delkontrakt för att slippa överprövningar, och leverera synliga deletapper av spårvägen varje halvår fram till trafikstart omkring 2029.
- Lokalhandel med hemleverans & 4–6 våningar: Lansera innerstadens gemensamma digitala skyltfönster och samlastade kvällsleverans till kvarteren ("fönstershoppa i city, få varorna hemkörda"). Anta 4–6 våningar som norm i nya detaljplaner och skydda åkermarken.
- Städa upp elsparkcyklarna: Obligatorisk parkering i dedikerade ställ via geofencing och kraftigt utbyggda, sopsaltade cykelstråk.
- Fair play mot småföretag: UKK och kommunen slutar använda skattepengar till att konkurrera ut lokala kaféer, återbruk och konsertarrangörer. Arrendera ut Slottets kafélägen till Upplands lokala mathantverkare.
- Universitet, Företag & Arbete: Direktmarkanvisningar till studentnationer och forskarbostäder, tioveckorsgaranti för bygglov, 60 hektar planlagd industrimark för avknoppningar från UU och SLU, samt strikta kollektivavtalskrav i upphandlingar.
- Välfärd & Bostad: Avveckla vinstdrivande LOV i hemtjänsten, inför socioekonomisk skolpeng, ge Uppsalahem uppdraget att seriebeställa prisvärda Uppsalahus och öppna de första kvartersverkstäderna för Right to Repair i samarbete med lokala reparatörer.
Fas 2: Den sammankopplade kunskapsstaden (2030–2040) – "Fyrspår, badbar å och trädgårdsstäder"
Befolkning cirka 270 000–285 000 (prognosintervall)- Järnväg & Spårväg etapp 2: Fyra spår och Bergsbrunna station tas i drift omkring 2034. Spårvägen förlängs i etapp 2 mot Gränby och Stenhagen, och kunskapsstråket från Carolina Rediviva till SLU Ultuna är fullt sammanbyggt.
- Bostäder & Trädgårdsstäder: Klassisk kvartersstad i 4–6 våningar i Södra staden och Ulleråker kombineras med utbyggda trädgårdsstäder och radhuskvarter vid tågstationerna i Storvreta, Vattholma, Skyttorp och Vänge.
- Vatten & Luft: Fyrisåns vattenkvalitet når badvattenstatus genom uppströms våtmarker och avancerad dagvattenrening; nya å-bad och kallbadhus öppnar. Kungsgatan omvandlas till grön esplanad med halverade partikelhalter (personligt miljömål).
- Energi & Industri: Säsongsvärmelager och lokala energigemenskaper täcker merparten av nya stadsdelars effektbehov; Uppsalas biotech- och batteri-/techkluster är sammanlänkat med Västerås.
Fas 3: Framtidens stad (2040–2050) – "Klimatpositiv, skuldfri i driften och sammanhållen"
Befolkning 303 000+ invånare- Stadsliv & Natur: Uppsala är en sammanhållen, grön flerkärnig stad där 3–30–300-regeln är verklighet i varje stadsdel, jordbruksmarken på Uppsalaslätten är intakt och Boländerna/Gränby har omvandlats från bilköpcentrum till levande blandstad.
- Noll hyresutsugning: En stark allmännytta, kooperativa hyresrätter och självbyggda trädgårdsstäder gör att studenter, industriarbetare, vårdpersonal och forskare har råd att bo kvar hela livet.
- Gemensam välfärd & cirkulär ekonomi: Skola och äldreomsorg drivs helt utan kommersiellt vinstuttag, maten lagas från grunden på uppländska råvaror, och cirkulära kvartersverkstäder är en självklar del av vardagen.
- Kunskapsstaden: Uppsala är ett internationellt nav för forskning, Life Science och grön innovation som vilar på en trygg, jämlik och trivsam livsmiljö.
Utforska besluten och partiernas ställningstaganden i detalj
Testa var du själv står i de 20 mest avgörande sakfrågorna i Uppsala eller granska det konkreta åtgärdsprogrammet för 2026–2030.