Bygg färdigt, Uppsala

Fjorton områden, och förslagen i varje

Bara sådant kommunen själv råder över. Riksdagens frågor ligger på Sverige 2030.

1. Spårvägen och kollektivtrafiken

• Bygg hela spårvägen: 17 kilometer dubbelspår och 22 hållplatser från Uppsala C via Akademiska, i två grenar genom Rosendal–Gottsunda och Ulleråker–Ultuna, och vidare över Fyrisån till stationen i Bergsbrunna. Byggfasen beställdes 2 juli 2026, tjugo spårvagnar är upphandlade från Škoda, och första etappen ska stå klar senast 2032 med Bergsbrunna 2034.
• Kostnaden är 12,1 miljarder i 2024 års priser, varav staten 3,1, regionen 1,5 och kommunen 7,5. Entreprenörens kalkyl från juli 2026 pekar på 6,5 miljarder för bygget och 5,7 för kommunens del, 1,8 miljarder under budget. Det ska sägas när det stämmer och rättas när det inte gör det.
• Att stoppa den är det dyraste alternativet. Kommunledningskontoret och PwC räknade i april 2026: 1,7 till 2,1 miljarder på ett enda bokslut, plus 822 miljoner i statsbidrag som ska betalas tillbaka, plus 1,36 miljarder som redan lagts på ledningsflyttar. Det är kommunens hela överskott flera år i rad. Frågan är avgjord; nu handlar det om att bygga bra och i rätt ordning.
• Spårvägen är kommunens del av fyrspårsavtalet. Statens del, fyra spår och stationen i Bergsbrunna för 30 000 resenärer om dagen, fick full finansiering i nationella planen den 28 april 2026, klart 2034. Det är fem år senare än löftet från 2017, och det är skäl att bygga fortare, inte att låta bli.
• Bron över Fyrisån har ett underkänt tillstånd sedan oktober 2025 och prövas i Mark- och miljööverdomstolen. Bygg det som har tillstånd först, så att staden har färdig spårväg att visa upp 2030 och inte ett hål i marken. Det är lärdomen från Ostlänken.
• Räkna med tomma vagnar till Bergsbrunna de första åren, och säg det. Odense öppnade sina stationer vid universitetet och det nya sjukhuset innan sjukhuset flyttat och ligger på 60 procent av prognosen; Århus stationer i Lisbjerg kom före bostäderna och en matbutik saknades. Lund nådde sin prognos först år fem. Budgetera driftsunderskottet öppet och lägg skola och butik vid stationen samtidigt som spåret.
• En projektägare, en budget, ett riskregister. Utrechts revisorer förklarade en fördyring på 100 miljoner euro med att stad och provins drev spårvägen med två budgetar och oklara kostnader. Uppsala har samma delning: regionen köper vagnar, depå och hållplatser, kommunen bygger spår. Slå ihop styrningen innan bron prövas färdigt.
• Samverkansavtalet med entreprenören är rätt modell. Tammerfors byggde sin spårväg i allians med delad risk och kom in 30 miljoner euro under budget i första etappen och 7,5 i andra. Uppsalas kalkyl 1,8 miljarder under budget är samma mekanism. Håll fast vid den.
• Säg inte att spårvägen betalar sig själv genom markvärden. Ingen oberoende efterhandsstudie finns för Lund, Odense eller Tammerfors, och Riksrevisionen bedömde 2021 att bostadslöftena i storstadsavtalen gav lite extra byggande. Bygg den för att staden behöver den.
• Ett kort och en app för all kollektivtrafik i länet, och på sikt i landet. Regionen kör trafiken, kommunen ser till att biljetten också gäller pendlarparkering och mobilitetshus.

Kommunstyrelsen och Region Uppsala tillsammans. Trafikverket för fyrspåret.

2. Lättare att driva företag

• Läget först, och det är inte handläggningen. Svenskt Näringslivs ranking: plats 221 år 2024, 261 år 2025, 266 år 2026. Samtidigt ligger kommunens servicemätning på 75, över rikets 74, med bygglov och tillstånd över snittet. Det som drar ner är attityderna: företagen ger politikerna 2,39 av 6 mot 3,46 i riket. Kommunens mål är 2 000 nya jobb om året; utfallet blev omkring 690 år 2024 och 251 år 2025.
• Gör det som vänt andra städer. Västerås gick från plats 209 till 149 på ett år med ett näringslivsråd direkt under kommunstyrelsen och över hundra företagsbesök av kommunstyrelsens ordförande. Gävle lyfte med ett skrivet servicelöfte och genom att ta företagsklimatet ur partistriden. Odense blev bäst av Danmarks storstäder med en ingång som täcker både kommun och statliga myndigheter, och ett enda publicerat tal: bygglovstiden gick från 98 till 63 dagar på ett år. Rättvik gick från 238 till 10 på nio år med rådgivning före föreläggande. Uppsala gör alla fyra: hundra besök om året med listan publicerad, en hård siffra varje månad, företagsklimatet fredat från partipolitik, och råd innan krav.
• En väg in. Ett företag som vill bygga, servera, hantera avfall eller ansluta el får en kontaktperson på kommunen som äger hela ärendet över förvaltningsgränserna. Företaget ska aldrig behöva veta vilken nämnd som gör vad.
• Tio veckor är lagen, inte målet. Plan- och bygglagen ger tio veckor för ett bygglov. Kommunen publicerar inte sina handläggningstider i dag. Från och med nu redovisas varje månad hur många ärenden som klarade fristen, hur många som förlängdes och varför. Mål och budget har redan uppdraget att korta ledtiderna; det som saknas är siffran.
• Mark i lager. De sista 29 kommunala industritomterna såldes i juni 2024 och nya finns inte förrän 2027. Uppsala tappade batterifabriken till Göteborg. Uppsala Industrial Park vid E4 ska ge 60 hektar planlagd mark till 2030; det målet ska hållas, och mark ska planläggas i förväg även på andra håll så att ett tomtförslag finns när frågan kommer.
• El före allt annat. Stadens abonnemang ligger under 300 megawatt, och Uppsala var först i Sverige med kapacitetsbrist. Svenska kraftnät bygger nu för sex miljarder och dubblar kapaciteten med 500 megawatt, men först 2029 till 2031. Fram till dess samordnar kommunen mot Vattenfall Eldistribution och Svenska kraftnät, med en offentlig karta över var det går att ansluta och när.
• Upphandla så att Uppsalaföretag kan vara med. Dela stora kontrakt, publicera kommande upphandlingar ett år i förväg, upphandla minst två leverantörer per ramavtal, och betala inom trettio dagar. Mål och budget säger redan att kontrakt ska delas där det går; det ska gå oftare.
• Konkurrera inte där en marknad finns. Femton procent av länets företag säger att kommunen konkurrerar med dem. Samma test som jag vill se nationellt: kommunen säljer bara tjänster där ingen privat aktör erbjuder dem till rimligt pris, där beredskapen kräver det, eller där kommunen ökar konkurrensen i stället för att minska den.
• Bygg på det som redan fungerar. Uppsala klimatprotokoll fick sin femtionde medlem i september 2026 och har sänkt medlemmarnas egna utsläpp med 22 procent sedan 2021. Använd den formen för fler frågor än klimatet: kompetens, mark, el.
• Life science är Uppsalas industri. 336 företag och 6 200 anställda; Cytiva ensamt 1 600. Thermo Fisher öppnade ett nytt center för 160 miljoner i mars 2026. Kommunens uppgift är bostäder till dem som rekryteras, internationell skola, och att inte stå i vägen.

Kommunstyrelsen, plan- och byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden.

3. Bostäder som byggs, och som går att bo i

• Färdigställda bostäder: 2 114 år 2022, 3 228 år 2023, 3 452 år 2024, 947 år 2025. Påbörjade 2025: 756. Kommunens mål är 2 000 till 3 000 om året. Med de byggstarter som finns blir 2026 och 2027 också svaga år, och det ska sägas rakt ut.
• Håll avtalet med staten: 33 000 bostäder i södra och sydöstra Uppsala till 2050, varav 21 500 i de sydöstra stadsdelarna enligt en översiktsplan som står fast efter prövning i domstol. En station utan bostäder runt sig är ingen station.
• Uppsalahem har 18 379 bostäder och färdigställde 288 år 2025. Bolaget får ett uttalat produktionsmål per år i ägardirektivet, i dag finns inget, och ett standardiserat hus att upprepa. Stockholms allmännytta har byggt 1 040 Stockholmshus med 5 000 på väg; Helsingfors egen byggherre stod för 34 procent av stadens färdigställda bostäder 2024 när marknaden föll. Det är allmännyttans uppgift i en lågkonjunktur.
• Köp marken innan spåret kommer. Heidelberg köpte 60 hektar bangård innan spårvägen och satte passivhuskrav på allt; Tammerfors köpte fabriksområdet 2014 och kräver att varje boende har högst 300 meter till en hållplats; Lund äger marken i Brunnshög. Städerna med mätbara resultat ägde marken först. Kommunen ska säga hur mycket av de sydöstra stadsdelarna den äger, och köpa där den inte gör det.
• Fördela mark på kvalitet till fast pris. Lund låter byggare tävla om hållbarhet och upplåtelseform till ett fastställt pris; Freiburg gör detsamma i sin nya stadsdel Dietenbach, öppet för byggemenskaper och kooperativ. Uppsalas markanvisning får samma regel.
• Kraven på mobilitet ställs i markanvisningen och avtalet, inte i detaljplanen. Boverket är tydligt: det är bara som markägare kommunen kan kräva det.
• Rätta till Rosendal först. Planhandlingarna säger att mobilitetshusen är fulla och att platser för rörelsehindrade inte finns inom 25 meter. Innan Ulleråkers första bostadskvarter byggstartar vid årsskiftet ska utvärderingen som lovats i Mål och budget vara gjord.
• Nya parkeringshus byggs med plana bjälklag och våningshöjd som tillåter bostäder senare. Utrecht har gjort det till villkor.

Plan- och byggnadsnämnden, kommunstyrelsens mark- och exploateringsutskott, Uppsalahem.

4. Parkering och mobilitet

• Stå fast vid taxan för 2027 och gör differentieringen kommunfullmäktige krävde, byggd på uppmätt beläggning per gata och inte på stadsdelsnamn.
• Mät före januari 2027, så att uppföljningen om ett år har något att jämföra med.
• Gästdag i garagen: en abonnent får låna ut sin plats en gång i veckan. Lagligt i garage, inte på gatan. Frederiksberg gör det redan.
• Hela underlaget, med källor, ligger på parkeringssidan.

Gatu- och samhällsmiljönämnden, Uppsala parkering och mobilitet AB.

5. En skola som ger varje barn tro på sin egen förmåga

• Pengarna följer behoven: den socioekonomiska fördelningen skärps så att skolor i Gottsunda, Stenhagen och Sävja får mer per elev, inte lika. Grundskolan är redan undantagen från effektiviseringskraven; det ska den förbli.
• Läroböcker till varje elev och mobilerna inlämnade, i hela kommunen, från och med höstterminen.
• Lärare stannar där det finns arbetsro och en rektor som är kvar. Rektorsomsättningen redovisas per skola, eftersom det är den siffra som förutsäger resten.
• Resursskolorna byggs ut, med platser som räcker till dem som redan står i kö.

Utbildningsnämnden.

6. Äldreomsorg med samma personal

• Fast omsorgskontakt på riktigt: en äldre med hemtjänst ska möta högst tio olika personer på två veckor. Siffran redovisas per område.
• Heltid som norm och scheman som går att leva med. Det är rekryteringspolitiken, allt annat är annonser.
• Trygghetsboenden i varje kommundel, så att den som vill flytta från villan i Björklinge kan bo kvar i Björklinge.

Äldrenämnden.

7. Klimat och energi som också stärker företagen

• Klimatprotokollet fortsätter som kommunens huvudform för klimatarbete med näringslivet, med mål som följs upp offentligt varje år. Medlemmarnas indirekta utsläpp står stilla sedan 2021; det är där nästa period ska mätas.
• Solceller på kommunens egna tak, garagen först: stora, plana, redan anslutna till nätet.
• Nätkapaciteten är en klimatfråga lika mycket som en företagsfråga. Kapacitetskartan från område två gäller här också.
• Laddning i garage utan förbud och utan laddtak, men med sprinkler, detektion och en skriven rutin för bortforsling efter brand. Det är vad Boverket och räddningstjänsten faktiskt rekommenderar.

Kommunstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden, de kommunala bolagen.

8. Trygghet som går att mäta

• Ljus utan mörka fickor och fri sikt i gångtunnlar, garage och på hållplatser. Forskningen är tydlig: jämnt ljus och siktlinjer gör mer än starkare lampor och fler kameror.
• Fler kameror där brotten sker, med bevakning som svarar. Ett beslut med platser och budget, inte en avsiktsförklaring.
• Brandstationerna som trygghetspunkter, som fullmäktige redan har beslutat. Genomför det.
• Socialtjänsten finansieras där rekryteringen till gängen sker, med fältarbetare som är kvar tillräckligt länge för att bli kända.

Socialnämnden, gatu- och samhällsmiljönämnden.

9. En digital kommun som går att förstå

• Ett register över varje system som avgör något om en människa, med syfte, data och en namngiven ansvarig tjänsteman per post. Helsingfors och Amsterdam startade sådana 2020; Amsterdams revisorer fann 2023 att 29 system var registrerade av troligen hundratals, och den nederländska statens revision att 5 procent av statens AI-system fanns i registret. Ett register fylls bara om någon räknar: kommunrevisionen granskar fullständigheten varje år.
• Automatiska beslut bara där lagen tillåter det, och alltid med en människa att vända sig till. Kommunallagen 6 kap. 37 § låter en nämnd delegera rutinärenden till en automatiserad beslutsfunktion sedan 2022, men inte ärenden av principiell vikt. Trelleborg automatiserade försörjningsstöd 2017, vägrade lämna ut koden med hänvisning till leverantörens affärshemlighet, förlorade i kammarrätten, och läckte personuppgifter när koden till slut lämnades ut. Uppsala publicerar koden från dag ett och gör en rättighetsanalys före driftstart, vilket EU:s AI-förordning ändå kräver från december 2027.
• En ingång för alla fel i staden, med tvingande vidarebefordran och offentligt betyg. Singapores Municipal Services Office tar emot 1,7 miljoner ärenden om året, ett program klassificerar och skickar till rätt av tio myndigheter, varje ärende betygsätts och 61 procent får fyra eller fem stjärnor. Gropen, hållplatsen och vägen tillhör i Uppsala tre olika huvudmän. Avtala med regionen och Trafikverket så att medborgaren slipper veta vem som äger vad.
• Öppna data som reflex, inte som projekt. När Taiwan införde ransonering av munskydd 2020 publicerade myndigheten lagret per apotek som öppna data var tredje minut inom några dagar, och frivilliga byggde dussintals appar på tre dygn. En oberoende studie visade att panikköpen minskade. Det kräver att gränssnitten och den rättsliga grunden finns innan krisen. Beläggning i garagen, handläggningstider och förskolekö publiceras automatiskt.
• Uppsalaförslaget får tänder. Taiwans Join-plattform fungerar därför att 5 000 underskrifter ger en namngiven myndighet inom sju dagar och ett skriftligt svar inom sextio, och varje svar publiceras. Pol.is och Decidim är fri programvara och kostar inget; det som avgör är ett beslut i fullmäktige som binder nämnden att svara inom en tidsfrist. Utan det dog Taiwans mest omtalade medborgardialog när eldsjälen slutade.
• Köp i moduler, med standarden som villkor i kontraktet. Danmarks kommuner bröt en leverantörs monopol på sjutton kärnsystem genom att alla 98 upphandlade tillsammans genom ett gemensamt ägt bolag. Nederländerna och Tyskland satsade miljarder på frivilliga standarder och fick ensiffrig återanvändning. Stockholms skolplattform kostade 1,26 miljarder och skrotades. Singapores upphandlare låter nya leverantörer ansluta till ramavtal när som helst; svensk lag tillåter samma dynamiska inköpssystem. Varje nytt system i Uppsala ska kunna lämna ut sina data över ett öppet gränssnitt, annars köps det inte.
• Ingen digital tvilling utan ett namngivet beslut den ska förbättra. Singapores kostade 73 miljoner dollar, blev fyra år försenad och har enligt OECD inga utvärderingsmått. Hangzhous trafikhjärna mäts av leverantören själv. Uppsalas 3D-modell släpps som öppna data med fri licens, som Helsingfors gjort; det är den enda del av tvillingarna som bevisat gett något.

Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret. Se även fördjupningar: IT-strategi och öppen källkod → samt Hur Uppsala tar ledningen i praktisk AI →

10. Hela kommunen

• Kransorterna längs Ostkustbanan och Dalabanan växer: Storvreta, Vattholma, Skyttorp, Vänge och Järlåsa får planlagd mark för småhus och tågstopp som håller tidtabellen.
• Pendlarparkeringar vid Storvreta, Björklinge, Vänge och infarterna, med bussar som möter tågen. Uppdraget att ta fram ett parkeringskoncept för landsbygden ska bli konkret, med platser och datum.
• Skola, bibliotek och vårdcentral på plats i kommundelarna. En kommun som lägger ner service på landsbygden ska skriva ut vad det kostar de boende i restid.

Kommunstyrelsen, landsbygdsberedningen.

11. Någonstans att höra till

• Bibliotek, idrottshallar och föreningslokaler räknas som infrastruktur, inte som kultur som kan sparas bort. De är det billigaste vi har mot ensamhet.
• Studieförbunden får stöd efter deltagare, inte efter åsikt, för att lära ut hur kommunen faktiskt fungerar: hur en budget sätts, hur ett planbeslut går till, vem man ringer.
• Mobilitetshusen får en aktiv bottenvåning: paketskåp, cykelverkstad, ett kafé. Salaplan, som bolaget redan bygger om till mobilitetshubb, är rätt plats att börja.

Kulturnämnden, idrotts- och fritidsnämnden.

12. Mat, skog och landsbygdens ekonomi

• Sluta sätta mål i procent ekologiskt. Uppsala övergav sitt mål om 100 procent till 2023 och andelen har fallit från 54 till 43 procent sedan 2021; Malmös 100-procentsmål toppade på 70 och ligger på 58. Prisökningarna vann överallt.
• Gör som Köpenhamn i stället: matbudgeten hölls oförändrad och staden lade motsvarande 55 miljoner kronor på fem år på att utbilda kökspersonal att laga från grunden med mindre kött och mindre svinn. Resultatet är 85 procent ekologiskt utan att maten kostade mer, enligt stadens egna siffror. Köken är en yrkesutbildning kommunen äger.
• En proteinregel i skolköken. Gent sänkte skolmatens utsläpp med 38 procent på fyra år med hälften vegetabiliskt protein i veckan, och en granskad studie visade att tallrikssvinnet inte ökade. Ett matråd med tre tjänster driver det.
• Svenskt får inte krävas i en upphandling, men djurskydd, antibiotika och transporttid får. Använd dem. 208 svenska kommuner köper redan över 90 procent svenskt kött; Uppsala ska publicera sin egen andel.
• Kommunens skog sköts som Freiburgs: egen förvaltning, FSC-certifiering, och en skogskonvention som fullmäktige antar med mål för virke, rekreation, vatten och skydd.
• Trä i kommunens eget byggande med en andel som mål. Växjö kräver hälften av kommunkoncernens nybyggen i trä sedan 2021. Lärdomen från Skellefteå gäller också: kulturhuset gick från 1 050 till 1 245 miljoner. Sätt målet på vanliga hus, inte på monument.
• Green Innovation Park vid Ultuna, med SLU, har plats för 200 företag i den gröna sektorn. Det är Uppsalas motsvarighet till Aarhus Agro Food Park, som gått från 50 till 100 företag och 1 500 anställda på femton år. Ge parken ett anställningsmål och räkna.

Kommunstyrelsen, måltidsservice, utbildningsnämnden, kommunens skogsförvaltning.

13. Så konkurrerar kommunen rätt

• Regeln: subventionera köparen, ersätt aldrig säljaren. När kommunen ville göra studentmössor billigare gick den in som säljare och slog undan butikerna. Samma pengar som ett behovsprövat bidrag att lösa in i vilken butik som helst hade nått dem som behövde det, utan att en enda butik förlorat en kund.
• Kommunen producerar bara där marknaden saknas, där beredskapen kräver det, eller där kommunen ökar konkurrensen i stället för att minska den. Lagen om offentlig säljverksamhet, i kraft sedan 1 augusti 2026, förbjuder resten.
• Vill kommunen pressa priser görs det med öppna ramavtal som varje lokal leverantör får gå med i, med ett pristak och ett kvalitetsgolv. Kommunen sätter taket, marknaden sköter resten.
• Köp på kvalitet, inte lägsta pris. Lagen tillåter bästa förhållande mellan pris och kvalitet; de flesta kommuner väljer pris för att det är enklare att försvara. Uppsala publicerar sina viktningar.
• Utsugning lever där kunden inte kan byta eller inte kan se kvaliteten: äldreomsorg, boenden, tjänster till dem som inte väljer själva. Där, och bara där, används öppna böcker, förbehållna kontrakt för idéburna aktörer och idéburet offentligt partnerskap. Ett vinstförbud i allmänhet träffar fel; öppna böcker där kunden är fången träffar rätt.
• Gör kvaliteten synlig och bytet enkelt, så slutar det löna sig att skära i den. Publicerade resultat per utförare och rätt att byta är billigare än all tillsyn.
• Låt användarna samla sin efterfrågan själva. Studentkårerna kan köpa in mössor tillsammans; kommunens roll är att göra det enkelt, inte att göra det.

Kommunstyrelsen, upphandlingsenheten, alla nämnder.

14. Pengarna

• Skattesatsen är 21,14 och rörs inte. Kommunen tar in 17,4 miljarder i skatt och statsbidrag 2026, gjorde ett resultat på 441 miljoner 2025 och budgeterar bara 106 miljoner för 2026, eftersom spårvägens engångskostnader ligger där.
• Spårvägen är finansierad i budgeten. Det som inte är finansierat är att stoppa den.
• Låneskulden är 20,3 miljarder, 81 000 kronor per invånare, och stiger. Soliditeten inklusive pensioner är 26 procent mot målet 27. Kreditbetyget är AA+. Det håller, men det tål inte ett avbrutet miljardprojekt.
• Effektiviseringarna på en procent om året 2027 och 2028 fördelas efter vad som går att effektivisera, inte lika över allt. Grundskola och förskola förblir undantagna.

Kommunstyrelsen. Siffrorna är ur årsredovisning 2025 och Mål och budget 2026.