Bygg färdigt, Uppsala

Tolv områden, och förslagen i varje

Bara sådant kommunen själv råder över. Riksdagens frågor ligger på Sverige 2030.

1. Spårvägen och kollektivtrafiken

• Bygg hela spårvägen: 17 kilometer dubbelspår och 22 hållplatser från Uppsala C via Akademiska, i två grenar genom Rosendal–Gottsunda och Ulleråker–Ultuna, och vidare över Fyrisån till stationen i Bergsbrunna. Byggfasen beställdes 2 juli 2026, tjugo spårvagnar är upphandlade från Škoda, och första etappen ska stå klar senast 2032 med Bergsbrunna 2034.
• Kostnaden är 12,1 miljarder i 2024 års priser, varav staten 3,1, regionen 1,5 och kommunen 7,5. Entreprenörens kalkyl från juli 2026 pekar på 6,5 miljarder för bygget och 5,7 för kommunens del, 1,8 miljarder under budget. Det ska sägas när det stämmer och rättas när det inte gör det.
• Att stoppa den är det dyraste alternativet. Kommunledningskontoret och PwC räknade i april 2026: 1,7 till 2,1 miljarder på ett enda bokslut, plus 822 miljoner i statsbidrag som ska betalas tillbaka, plus 1,36 miljarder som redan lagts på ledningsflyttar. Det är kommunens hela överskott flera år i rad. Frågan är avgjord; nu handlar det om att bygga bra och i rätt ordning.
• Spårvägen är kommunens del av fyrspårsavtalet. Statens del, fyra spår och stationen i Bergsbrunna för 30 000 resenärer om dagen, fick full finansiering i nationella planen den 28 april 2026, klart 2034. Det är fem år senare än löftet från 2017, och det är skäl att bygga fortare, inte att låta bli.
• Bron över Fyrisån har ett underkänt tillstånd sedan oktober 2025 och prövas i Mark- och miljööverdomstolen. Bygg det som har tillstånd först, så att staden har färdig spårväg att visa upp 2030 och inte ett hål i marken. Det är lärdomen från Ostlänken.
• Ett kort och en app för all kollektivtrafik i länet, och på sikt i landet. Regionen kör trafiken, kommunen ser till att biljetten också gäller pendlarparkering och mobilitetshus.

Kommunstyrelsen och Region Uppsala tillsammans. Trafikverket för fyrspåret.

2. Lättare att driva företag

• Läget först. Svenskt Näringslivs ranking: plats 221 år 2024, 261 år 2025, 266 år 2026. Företagen ger politikernas attityder 2,39 av 6 mot 3,46 i riket. Kommunens mål är 2 000 nya jobb om året; utfallet blev omkring 690 år 2024 och 251 år 2025. Det är inte en kommunikationsfråga.
• En väg in. Ett företag som vill bygga, servera, hantera avfall eller ansluta el får en kontaktperson på kommunen som äger hela ärendet över förvaltningsgränserna. Företaget ska aldrig behöva veta vilken nämnd som gör vad.
• Tio veckor är lagen, inte målet. Plan- och bygglagen ger tio veckor för ett bygglov. Kommunen publicerar inte sina handläggningstider i dag. Från och med nu redovisas varje månad hur många ärenden som klarade fristen, hur många som förlängdes och varför. Mål och budget har redan uppdraget att korta ledtiderna; det som saknas är siffran.
• Mark i lager. De sista 29 kommunala industritomterna såldes i juni 2024 och nya finns inte förrän 2027. Uppsala tappade batterifabriken till Göteborg. Uppsala Industrial Park vid E4 ska ge 60 hektar planlagd mark till 2030; det målet ska hållas, och mark ska planläggas i förväg även på andra håll så att ett tomtförslag finns när frågan kommer.
• El före allt annat. Stadens abonnemang ligger under 300 megawatt, och Uppsala var först i Sverige med kapacitetsbrist. Svenska kraftnät bygger nu för sex miljarder och dubblar kapaciteten med 500 megawatt, men först 2029 till 2031. Fram till dess samordnar kommunen mot Vattenfall Eldistribution och Svenska kraftnät, med en offentlig karta över var det går att ansluta och när.
• Upphandla så att Uppsalaföretag kan vara med. Dela stora kontrakt, publicera kommande upphandlingar ett år i förväg, upphandla minst två leverantörer per ramavtal, och betala inom trettio dagar. Mål och budget säger redan att kontrakt ska delas där det går; det ska gå oftare.
• Konkurrera inte där en marknad finns. Femton procent av länets företag säger att kommunen konkurrerar med dem. Samma test som jag vill se nationellt: kommunen säljer bara tjänster där ingen privat aktör erbjuder dem till rimligt pris, där beredskapen kräver det, eller där kommunen ökar konkurrensen i stället för att minska den.
• Bygg på det som redan fungerar. Uppsala klimatprotokoll fick sin femtionde medlem i september 2026 och har sänkt medlemmarnas egna utsläpp med 22 procent sedan 2021. Använd den formen för fler frågor än klimatet: kompetens, mark, el.
• Life science är Uppsalas industri. 336 företag och 6 200 anställda; Cytiva ensamt 1 600. Thermo Fisher öppnade ett nytt center för 160 miljoner i mars 2026. Kommunens uppgift är bostäder till dem som rekryteras, internationell skola, och att inte stå i vägen.

Kommunstyrelsen, plan- och byggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden.

3. Bostäder som byggs, och som går att bo i

• Färdigställda bostäder: 2 114 år 2022, 3 228 år 2023, 3 452 år 2024, 947 år 2025. Påbörjade 2025: 756. Kommunens mål är 2 000 till 3 000 om året. Med de byggstarter som finns blir 2026 och 2027 också svaga år, och det ska sägas rakt ut.
• Håll avtalet med staten: 33 000 bostäder i södra och sydöstra Uppsala till 2050, varav 21 500 i de sydöstra stadsdelarna enligt en översiktsplan som står fast efter prövning i domstol. En station utan bostäder runt sig är ingen station.
• Uppsalahem har 18 379 bostäder och färdigställde 288 år 2025. Bolaget ska bygga hyresrätter i varje ny stadsdel, inte bara där marken är billig, och få ett uttalat produktionsmål per år i ägardirektivet. I dag finns inget.
• Kraven på mobilitet ställs i markanvisningen och avtalet, inte i detaljplanen. Boverket är tydligt: det är bara som markägare kommunen kan kräva det.
• Rätta till Rosendal först. Planhandlingarna säger att mobilitetshusen är fulla och att platser för rörelsehindrade inte finns inom 25 meter. Innan Ulleråkers första bostadskvarter byggstartar vid årsskiftet ska utvärderingen som lovats i Mål och budget vara gjord.
• Nya parkeringshus byggs med plana bjälklag och våningshöjd som tillåter bostäder senare. Utrecht har gjort det till villkor.

Plan- och byggnadsnämnden, kommunstyrelsens mark- och exploateringsutskott, Uppsalahem.

4. Parkering och mobilitet

• Stå fast vid taxan för 2027 och gör differentieringen kommunfullmäktige krävde, byggd på uppmätt beläggning per gata och inte på stadsdelsnamn.
• Mät före januari 2027, så att uppföljningen om ett år har något att jämföra med.
• Gästdag i garagen: en abonnent får låna ut sin plats en gång i veckan. Lagligt i garage, inte på gatan. Frederiksberg gör det redan.
• Hela underlaget, med källor, ligger på parkeringssidan.

Gatu- och samhällsmiljönämnden, Uppsala parkering och mobilitet AB.

5. En skola som ger varje barn tro på sin egen förmåga

• Pengarna följer behoven: den socioekonomiska fördelningen skärps så att skolor i Gottsunda, Stenhagen och Sävja får mer per elev, inte lika. Grundskolan är redan undantagen från effektiviseringskraven; det ska den förbli.
• Läroböcker till varje elev och mobilerna inlämnade, i hela kommunen, från och med höstterminen.
• Lärare stannar där det finns arbetsro och en rektor som är kvar. Rektorsomsättningen redovisas per skola, eftersom det är den siffra som förutsäger resten.
• Resursskolorna byggs ut, med platser som räcker till dem som redan står i kö.

Utbildningsnämnden.

6. Äldreomsorg med samma personal

• Fast omsorgskontakt på riktigt: en äldre med hemtjänst ska möta högst tio olika personer på två veckor. Siffran redovisas per område.
• Heltid som norm och scheman som går att leva med. Det är rekryteringspolitiken, allt annat är annonser.
• Trygghetsboenden i varje kommundel, så att den som vill flytta från villan i Björklinge kan bo kvar i Björklinge.

Äldrenämnden.

7. Klimat och energi som också stärker företagen

• Klimatprotokollet fortsätter som kommunens huvudform för klimatarbete med näringslivet, med mål som följs upp offentligt varje år. Medlemmarnas indirekta utsläpp står stilla sedan 2021; det är där nästa period ska mätas.
• Solceller på kommunens egna tak, garagen först: stora, plana, redan anslutna till nätet.
• Nätkapaciteten är en klimatfråga lika mycket som en företagsfråga. Kapacitetskartan från område två gäller här också.
• Laddning i garage utan förbud och utan laddtak, men med sprinkler, detektion och en skriven rutin för bortforsling efter brand. Det är vad Boverket och räddningstjänsten faktiskt rekommenderar.

Kommunstyrelsen, miljö- och hälsoskyddsnämnden, de kommunala bolagen.

8. Trygghet som går att mäta

• Ljus utan mörka fickor och fri sikt i gångtunnlar, garage och på hållplatser. Forskningen är tydlig: jämnt ljus och siktlinjer gör mer än starkare lampor och fler kameror.
• Fler kameror där brotten sker, med bevakning som svarar. Ett beslut med platser och budget, inte en avsiktsförklaring.
• Brandstationerna som trygghetspunkter, som fullmäktige redan har beslutat. Genomför det.
• Socialtjänsten finansieras där rekryteringen till gängen sker, med fältarbetare som är kvar tillräckligt länge för att bli kända.

Socialnämnden, gatu- och samhällsmiljönämnden.

9. En digital kommun som går att förstå

• En gemensam standard för kommunens system och öppna gränssnitt, så att en leverantör kan bytas utan att allt byts. Det är det enda som bryter inlåsningen.
• Öppna data som standard: beläggning i garagen, handläggningstider, kötider i förskolan, publicerade automatiskt.
• När ett system hjälper till att avgöra något om en person fattar en namngiven tjänsteman beslutet och kan förklara det på enkel svenska.
• Köp i moduler, inte i tioårskontrakt. Det som inte går att byta ut går heller inte att förbättra.

Kommunstyrelsen, kommunledningskontoret.

10. Hela kommunen

• Kransorterna längs Ostkustbanan och Dalabanan växer: Storvreta, Vattholma, Skyttorp, Vänge och Järlåsa får planlagd mark för småhus och tågstopp som håller tidtabellen.
• Pendlarparkeringar vid Storvreta, Björklinge, Vänge och infarterna, med bussar som möter tågen. Uppdraget att ta fram ett parkeringskoncept för landsbygden ska bli konkret, med platser och datum.
• Skola, bibliotek och vårdcentral på plats i kommundelarna. En kommun som lägger ner service på landsbygden ska skriva ut vad det kostar de boende i restid.

Kommunstyrelsen, landsbygdsberedningen.

11. Någonstans att höra till

• Bibliotek, idrottshallar och föreningslokaler räknas som infrastruktur, inte som kultur som kan sparas bort. De är det billigaste vi har mot ensamhet.
• Studieförbunden får stöd efter deltagare, inte efter åsikt, för att lära ut hur kommunen faktiskt fungerar: hur en budget sätts, hur ett planbeslut går till, vem man ringer.
• Mobilitetshusen får en aktiv bottenvåning: paketskåp, cykelverkstad, ett kafé. Salaplan, som bolaget redan bygger om till mobilitetshubb, är rätt plats att börja.

Kulturnämnden, idrotts- och fritidsnämnden.

12. Pengarna

• Skattesatsen är 21,14 och rörs inte. Kommunen tar in 17,4 miljarder i skatt och statsbidrag 2026, gjorde ett resultat på 441 miljoner 2025 och budgeterar bara 106 miljoner för 2026, eftersom spårvägens engångskostnader ligger där.
• Spårvägen är finansierad i budgeten. Det som inte är finansierat är att stoppa den.
• Låneskulden är 20,3 miljarder, 81 000 kronor per invånare, och stiger. Soliditeten inklusive pensioner är 26 procent mot målet 27. Kreditbetyget är AA+. Det håller, men det tål inte ett avbrutet miljardprojekt.
• Effektiviseringarna på en procent om året 2027 och 2028 fördelas efter vad som går att effektivisera, inte lika över allt. Grundskola och förskola förblir undantagna.

Kommunstyrelsen. Siffrorna är ur årsredovisning 2025 och Mål och budget 2026.

Vad som händer när